Historieämnet har efter politiska beslut under en längre tidsperiod kotinuerligt vidvarje läroplansskifte fått minskad tidstilldelning, men har utifrån styrdokumenten fåttstora mål att uppfylla. Styrdokumenten ger även möjlighet att variera kursmaterialoch undervisningsmetod. Tillsammans ger dessa utgångspunkter för undervisningen,tidsbegränsningen leder till att begränsningar i materialmängden måste göras, målenkräver att eleverna skall få en varierande undervisning med många infallsvinklar,mängden historiskt material som kan användas är mer eller mindre oändlig. Syftetmed denna uppsats är att undersöka hur lärare planerar sin undervisning i kursenHistoria A på gymnasiet. Fyra lärare intervjuades kring hur de gör när de planerar sinundervisning.

Med spjärn i den poststrukturalistiska teoribildningen genus och diskursteori granskar denna uppsats framställningarna av kvinnor och män, genus och jämställdhet i gymnasieskolans läroböcker med syftet att undersöka hur läroböckerna framställer kvinnan avseende hur läroboken upprätthåller eller motverkar särskiljandets logik mellan män och kvinnor, samt att identifiera dessa mekanismer och hur dessa tar sig uttryck. Undersökning består av en kvantitativ delstudie vilken ringar in aspekter av representationen av kvinnor och män i läroböckerna. Denna utgör sedermera en språngbräda åt en kvalitativ genuskritisk närläsningsstudie av läroböckerna vilken leder fram till dekonstruktionen av desamma. Samtliga studieobjekt är publicerade inom ramen för den nya läroplanen, Gymnasieskola 11, under år 2011 och 2012 och är ämnade att användas i kursen Historia 1b.Resultatet visar att mannens hegemoni gentemot kvinnan reproduceras genom en rad olika diskurser: att män är överrepresenterade gällande såväl historiska aktörer som anonyma människor, att kvinnors roll genom historien förbises genom t.ex. utebliven historisk fakta eller styvmoderlig behandling av densamma och att kvinnor ej tillskrivs rollen som subjekt i sin egen historia.

Brottsförebyggande Rådet (BRÅ) genomförde tillsammans med Forum för levande historia en studie angående intolerans bland svenska skolungdomar. Resultatet visade att det fanns en relativt stor grupp intoleranta. Syftet med denna studie var att undersöka eventuell intolerans bland skolungdomar från grundskolans senare år och gymnasiet i Luleåområdet samt att jämföra deras kunskap och attityd rörande Förintelsen. Undersökningen genomfördes med kvantitativa enkäter riktade mot de valda undersökningsgrupperna samt genom kvalitativa litteraturstudier. Resultatet visade att de undersökta skolungdomarna uppvisade tendenser att vara mer intoleranta än riksgenomsnittet.

Syftet med detta utvecklingsarbete är att visa och ge förslag på hur man på ett tematiskt sätt kan undervisa om de svenska nationella minoriteterna och mänskliga rättigheter. Med hjälp av tidigare forskning, historiedidaktik och historiekultur som teorier, och den nya läroplanen Lgr 11 har jag arbetat fram en undervisningsplanering för grundskolans senare år i ämnena historia, svenska och samhällskunskap. Planeringen sträcker sig över fem veckor och har varierande moment såsom teoretiska föreläsningar, bilder, film, drama, skapande och skrivövningar, för att tillgodose elevers olika lärstilar. Utvecklingsarbetet vilar på följande två frågeställningar: Vilka didaktiska aspekter är viktiga i ett tematiskt arbete om mänskliga rättigheter och de nationella minoriteterna i skolan med utgångspunkt i målen i läroplanen Lgr11, och varför? Hur kan ett sådant arbete, på ett didaktiskt sätt, få eleverna att bli medvetna om ämnet historia?.

Denna uppsats analyserar gymnasieelevers historiesyn och historieintresse. Fokus har legat på dessa variablers koppling till elevernas bakgrund, gymnasieprogram, historieundervisning och huruvida historiesyn och historieintresse tenderar att reproduceras socialt. Med avstamp i tidigare forskning och teori formulerades en hypotetisk testbar modell av dessa samband varpå ett antal testbara hypoteser ställdes upp. Därefter formulerades en enkät för att testa hypoteserna. Enkäten fylldes i av 78 respondenter vid kommunala gymnasieskolor i Gävle.Enkätsvaren utsattes för en multipel regressionsanalys för att testa hypoteserna.

Syftet med vårt var att studera om vi kunde öka elevernas lust till lärande genom att samtala om skönlitteraturen.Vi valde att göra denna undersökning eftersom vi anser att skönlitteraturen är en glömd skatt som borde få en mer framträdande roll i undervisningen. Vi ville även få en uppfatting om det är möjligt att använda skönlitteraturen i samhällsorienterande ämnen. Till grund för arbetet ligger Lpo 94, kursplaner samt tidigare forskning. Vår undersökning genomfördes i en klass i Luleå kommun bestående av 16 elever i år 5-6. Undersökningen sträckte sig över 7 veckor.

Interdisciplinärt examensarbete inom lärarutbildningen, 15 hpSvenska språket, fördjupningskurs LSV410HT 2012Handledare: Maja Lindfors Viklund.

Denna studie har genomförts som examensarbete vid institutionen för Pedagogik och lärande vid Luleå tekniska universitet. Syfte med studien är att undersöka grunderna för det didaktiska urvalet i en integrerad undervisning och lärande inom de samhällsorienterande ämnena, samhällskunskap, religionskunskap och historia. Vi har tillämpat både en kvalitativ och en kvantitativ metod, den första i form av intervjuer med lärare och den senare i form av en enkätundersökning besvarad av elever i skolan. Resultatet av studien visar att de flesta elever har kommit i kontakt med ämnesintegrerad undervisning och de är i överlag är positiva till detta arbetssätt. Lärarna genomför ämnesintegrering för att eleverna ska få en större helhetssyn, en bättre förståelse och för att de ska göra en tidsvinst.

Studien undersöker hur Irakkriget,den väpnande konflikten mellan Irak och främst USA och Storbritannien, skildras i läroböcker för grundkursen i ämnet historia på gymnasieskolan. Utgående från Lennart Hellspongs berättelseanalys analyseras skildringarna av kriget i läroböckerna utifrån tre teman: Handling, Aktörer och Värdering. Undersökningen visar både på likheter och skillnader mellan texterna. Undersökningen bygger på en analys av 12 läroböcker för gymnasieskolan i ämnet historia och visar, bland annat, att skildringen av handling och krigets händelseförlopp börjar med olika händelser. Ur analysen går även att urskilja att läroböckerna anser att ockupationen inte var rättfärdigat då USA anföll Irak utan FN:s medgivande samt att det är USA eller George W.

Examensarbetets syfte är att undersöka vilka strategier lärare har för att historieundervisningen skall bli meningsfull i ett mångkulturellt klassrum. Med meningsfull i detta sammanhang menas att även andra länders historia, utöver den svenska historien, belyses i undervisningen. Ur syftet formulerades två frågeställningar, som avsåg undersöka hur historieundervisningens ser ut vad gäller val av innehåll och genomförande i ett mångkulturellt klassrum, samt hur historieundervisningen motiveras av lärare i ett mångkulturellt klassrum. För att finna dessa meningsfulla strategier har ett antal kvalitativa intervjuer med lärare som är verksamma i mångkulturella klasser genomförts.Den tidigare forskningen visar på en monokulturell historieundervisning baserad på historisk tradition, normer, styrdokument, läromedel och lärares inställning. Utgångspunkt har därför varit att lärarna försätts i en situation där undervisningen inte kan bli annat än monokulturell.Undersökningen visar på en historieplanering som främjar den svenska historien.

Syftet med denna uppsats är att åskådligöra hur kursplanens begrepp (ur Lgr 11) historiemedvetande samt historisk referensram åskådliggörs i relativt nyutgivna läromedel. I föreliggande uppsats representerat av boken Historia Maxi, författad av Elisabeth Ivarsson och Mattias Tordai, utgiven 2010. Läroboken är avsedd för grundskolans senare år. Frågeställningen lyder: Hur åskådliggörs kursplanens begrepp historiemedvetande samt historisk referensram i läroboken ur skilda historiekulturella perspektiv? De teoretiska definitioner av kursplanens begrepp som ges utgår ifrån historikern Klas Göran Karlssons samt historiedidaktikern David Mellbergs definitioner av begreppet historiemedvetande i boken Historien är nu: en introduktion till historiedidaktiken från 2004, samt Kenneth Nordgrens vidare förståelse av begreppet i sin doktorsavhandling Vems är historien? från 2006.

Uppgiften bestod i att rita en tillbyggnad till Nationalmuseum i Stockholm. Denna tillbyggnad skulle innehålla administration som kontor och hanteringsutrymmen för konsten, så som ateljéer och uppställningsrum. Mitt projekt har arkitekturhistorien som ingång, där jag anser att vi använder oss av den för lite. Jag blev tidigt intresserad av hur det är att jobba med kollage och att använda mig av redan ritade rum. Vad händer när man sätter ihop dessa rum och vilka möten bildas?Jag valde ut fyra rum som jag jobbade med, studiesalen, konserveringsateljéerna, uppställningsrummet och kontoren.

Syftet med den här studien var att undersöka föräldrars syn på den fria leken i förskolan. Vi har även haft som syfte att undersöka om och på vilket sätt föräldrars syn skiljer sig åt om de har sina barn i förskola på landet, liten stad eller större stad. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning i form av ett frågeformulär som har delats ut på tre förskolor. Vi har koncentrerat oss på föräldrar till barn födda 2003. Resultatet visar att vissa föräldrar inte visste så mycket om den fria leken, medan andra föräldrar verkligen vet betydelsen av fri lek.

Historiebruket av Gustav Vasa i skolböcker, från och med 1954 till och med idag (2014), har inte förespråkat ett moraliskt perspektiv på historieåtergivningen. Detta baseras på nio olika skolböcker, varav fem av böckerna är författad under den nu rådande läroplan för gymnasiet (Gy 11). Böckerna har snarare förklarat vad denne kung har betytt för Sverige och dess utveckling som land och enhet. Nästan ingen fokus har legat eller ligger på hur denne kung var mot sina undersåtar ur ett moraliskt perspektiv. Däremot beskriver böckerna hur han drev igenom reformationen, handskades med många uppror och hur Sverige ?befriades? från Danmark.

Många elever anser att SO-ämnena är trista och jobbiga. Som blivande SO-lärare känns detta faktum inte bra och mina tankar går direkt till att det måste gå att göras något åt. Jag har med mitt examensarbete satt mig in i om inte lokalhistoria skulle kunna vara ett sätt att höja intresset. Lokalhistoria är inte bara ett sätt att läsa historia utan det finns förutsättningar att integrera alla skolans ämnen för att försöka skapa engagemang och komma fram till sammanhang och helhetsbilder för eleverna. I lokalhistoriska studier börjar man att arbeta med det som ligger nära eleven och möjligheter finns att på ett sätt väva in praktiska studier.