Syftet med denna studie Àr att undersöka varför man pÄ vissa skolor lÄter diagnostisera sina elever, medan man pÄ andra skolor till synes undviker det. Uppfattningar och upplevelser av begreppet diagnos har studerats. Studien har för avsikt att spegla synen hos pedagoger och skolledning. Litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer pÄ fÀltet har varit de redskap som anvÀnts. LikasÄ har tidigare forskning beaktats för att dels kunna jÀmföras med, dels kunna anvÀndas till förförstÄelse för erhÄllna tolkningar av intervjusvar.

Uppsatsen Ingenjörkompaniets förÀndring frÄn NBG-08 till NBG-11 ? En myt eller sanning? behandlar ingenjörkompaniet under Nordic Battlegroup-08 respektive Nordic Battlegroup-11. Uppsatsens skildrar de skillnader vilka fanns pÄ respektive kompani avseende organisationen, materiel och utrustning samt de krav och uppgifter vilka kompaniet hade. Detta har genomförts med en komparation mellan de respektive kompanierna.Syftet med uppsatsen Àr att se vilken inverkan tidigare organisationer har pÄ framstÀllandet av en ny organisation under respektive Nordic Battlegroup. I detta fallet ingenjörkompaniet under respektive Nordic Battlegroup.En komparation mellan de tvÄ olika kompanierna innefattande tre av de grundlÀggande förmÄgorna verkan, rörlighet och uthÄllighet har genomförts kopplat mot tvÄ av krigsföringsförmÄgorna, konceptuella- och fysiska förmÄgorna.Resultatet av studien visar att slutsatser kopplade till i huvudsak brister kring kommunikationen mellan respektive ingenjörkompani dÀr inget eller mycket begrÀnsat erfarenhetsutbyte genomförts mellan dessa.

I denna uppsats undersöks vilka skillnader och likheter som finns mellan svensk och rysk arbetslagstiftning och rÀttslÀget gÀllande uppsÀgningar frÄn arbetsgivarens sida. Studien omfattar tre viktiga moment nÀr arbetsgivarens frihet begrÀnsas i ett uppsÀgningsförfarande. Med dessa moment avses de villkor som mÄste iakttas för att en arbetsgivare ska kunna sÀga upp en eller flera arbetstagare, de procedurregler som gÀller inför en uppsÀgning och de formerna av anstÀllningsskydd som garanteras arbetstagarna i samband med en uppsÀgning. Slutsatsen av undersökningen Àr att svensk och rysk arbetsrÀtt visar upp flera gemensamma drag och att dessa beror pÄ att lÀndernas regleringar utgÄtt frÄn samma minimikrav i ILO:s konventioner. Studien visar ocksÄ pÄ betydande olikheter. Exempelvis saknar nÄgra av de regler som utgör sjÀlva kÀrnan i det svenska anstÀllningsskyddet vid uppsÀgningar nÄgon motsvarighet i rysk arbetsrÀttslagstiftning. Dessutom bidrar den brist pÄ enhetlig reglering i den ryska lagstiftningen att skillnader i frÄga om anstÀllningsskydd uppstÄr till nackdel för arbetstagare.

Sammanfattning Syfte Mitt övergripande syfte med examensarbetet Àr att undersöka om elever som har undervisats i olika lÀsförstÄelsestrategier drar nytta av dessa nÀr de lÀser okÀnda texter, och om det finns skillnader och likheter mellan hur elever anvÀnder dessa strategier. Preciserad frÄgestÀllning Mina frÄgestÀllningar Àr följande: Hur undervisar lÀrare kring lÀsförstÄelsestrategier? Hur anvÀnder eleverna sig av denna undervisning nÀr de lÀser texter? Vilka skillnader och likheter blir synliga mellan elever i samma grupp utifrÄn hur de anvÀnder olika lÀsförstÄelsestrategier? Teoretisk ram Jag anvÀnder mig av sociokulturella teorier och teorier om lÀsförstÄelseprocesser för att fÄ en teoretisk förankring i undersökningen. Metod Min undersökning vilar pÄ en kvalitativ ansats men med stöd av kvantitativ metod, dÀr jag anvÀnder mig av en fallstudie för att samla in empiri. Resultat och analys Det resultat jag har fÄtt fram i min studie visar att eleverna till viss del anvÀnder sig av de lÀsförstÄelsestrategier de har undervisats i nÀr de lÀser okÀnda texter.

Trots att konflikter Àr ett negativt laddat ord finns det forskning som visar att arbetsplatskonflikter kan vara fördelaktiga företeelser i en organisation. För att chefer och HR-personal ska vÄga handskas med arbetsplatskonflikter kan begreppet följaktligen behöva avdramatiseras. Studiens syfte Àr att inventera och kategorisera organisationskonsulters erfarenhetsbaserade perspektiv pÄ vilka positiva konsekvenser som arbetsplatskonflikter inom en arbetsgrupp kan generera samt vilka förutsÀttningar som enligt organisationskonsulters erfarenheter gynnar uppkomsten av sÄdana positiva konsekvenser. Vidare syftar studien till att identifiera likheter och skillnader mellan organisationskonsulternas uppfattning i frÄgan och vad som framhÄlls i tidigare forskning och litteratur. Jag har dÀrmed gjort en inventering av vilka aspekter som finns beskrivna i tidigare forskning och litteratur om arbetsplatskonflikters positiva konsekvenser samt om gynnsamma förutsÀttningar för sÄdana.Studien har genomförts med en kvalitativ metod.

Denna studies syfte Àr att jÀmföra hur man arbetar med barns sprÄkutveckling pÄ en etniskt homogen och en mÄngkulturell förskola, dÀr den etniskt homogena förskolan bestÄr av huvudsakligen barn som har svenskan som modersmÄl. För att kunna jÀmföra detta stÀllde vi oss frÄgor som: Hur ser pedagogerna pÄ sprÄk och nÀr anser de att ett sprÄklÀrande sker? Vi undrade ocksÄ hur pedagogerna tog tillvara pÄ barns flersprÄkighet och hur de arbetade sprÄkfrÀmjande pÄ deras avdelningar. VÄr tanke var att dessa frÄgor skulle leda till att se om dÀr fanns nÄgra likheter och skillnader i arbetet beroende pÄ om barnen Àr en- eller flersprÄkiga. Vi anvÀnde oss av kvalitativ metod för att kunna besvara de frÄgestÀllningar vi hade. Det empiriska materialet bestod av 7 intervjuer gjorda med tvÄ olika arbetslag.

Syftet med den ha?r studien a?r att underso?ka huruvida ljud och musik pa?verkar det narrativa bera?ttandet i film. Som utga?ngspunkt har jag valt att go?ra en adaptionsanalys av Trainspotting (Welsh, 1993) samt (Boyle, 1996) fo?r att pa? sa? sa?tt kunna se skillnader och likheter i fo?rekomsten av ljud och musik i ba?de film och bok.Studien visade att ba?de ljud och musik har spelat en betydande roll fo?r upplevelsen av filmen. Genom att anva?nda sig av ljud och musik pa? ett sa?tt som skiljer sig fra?n boken har filmen lyckats att portra?ttera och skildra den historia som boken bera?ttar i ett helt annat medium. .

Studien riktar sig mot upplevelser av hĂ€lsa och vĂ„rdande i klostermiljö i nutidens Sverige. Hermeneutisk tolkning av texter baserade pĂ„ 6 intervju med mĂ€nniskor som upplever psykiskt lidande visar att verklighet som de möter pĂ„ kloster kan beskrivas med hjĂ€lp av ordpar som förenar motsĂ€gelsefulla, ibland paradoxala aspekter som Yttre lugn/Inre intensitet; Andlig/Kroppslig arbete; Ramar/Frihet; Tystnad/ SamtalskvalitĂ©; Kultur/Natur; Relationer/Avskildhet; Trygghet/Respekt; BekrĂ€ftelse/Krav; Tro/Sökande; Gemensamma/Personliga berĂ€ttelsen. Även NĂ€rvaro av det Osynliga konstateras i beskrivningar av kloster. Vid tolkning med hjĂ€lp av tradition ? vĂ„rdvetenskapliga teorier och studier ? konstateras det att kloster uppfyller de flesta kriterier för vetenskaplig baserad vĂ„rdinrĂ€ttning och mĂ€nniskor som vistas dĂ€r skiljer sig inte markant frĂ„n vetenskapens bild av psykiatriska patienter.

SammanfattningTrots att magasin utgör en stor del av mediesystemet har det inte gjorts sÄ mycket forskning pÄ det omrÄdet. Den forskning som finns handlar frÀmst om magasinens innehÄll. Vi har i stÀllet undersökt omslaget eftersom det Àr det som i första hand sÀljer magasinet. Livsstilsmagasinen har en bred mÄlgrupp och mÄnga titlar innefattas i genren. DÀrför Àr deras omslag om möjligt Àn viktigare Àn andra tidskrifters för att locka lÀsare.

Titel: Ris eller ros i svensk press? ? en studie av Sverigedemokraternas gestaltning i tvÄ svenska tidningar under valrörelsen 2010Författare: Emelie PetterssonHandledare: Christer ClerwallKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap IIISyfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur Sverigedemokraterna gestaltades i tidningarna Dagens nyheter och Expressen, inför valet 2010. Studien Àmnar Àven kunna finna likheter eller skillnader i gestaltningen, i morgonpress respektive kvÀllspress.Teori: Studien har en tydlig teoretisk utgÄngspunkt, gestaltningsteorin. Gestaltningsteorin belyser mediers makt i dess olika form, pÄ olika nivÄer och med olika genomslagskraft. Studien utgÄr frÀmst frÄn Robert Entmans tankar om mediers gestaltningar.

Studier visar att resultaten i matematik för flersprÄkiga elever Àr sÀmre Àn de för elever med svensk bakgrund. DÀrför syftar studien till att ge exempel pÄ hur nÄgra flersprÄkiga elever i Ärskurs 5 fullgör och upplever olika typer av matematikuppgifter. Tre fallstudier utförs ur barns perspektiv med 12 elever frÄn tre skolor. Genom att kombinera intervjuer, observationer och ett experimentellt inslag sÄ blir det möjligt att urskilja eventuella likheter och skillnader mellan de olika skolorna.I studien framkommer inga skillnader mellan skolorna. Eleverna arbetar till övervÀgande del i sin matematikbok under lektionerna.

Attacken den 11 september 2001 mot USA och World Trade Center blev hÀndelsen som startade hela vÀrldens krig mot terrorism. I och med detta har flertalet terrornÀtverk dykt upp och terrorismen har lÀmnat fÄ mÀnniskor opÄverkade.Detta arbete syftar till att analysera hur attacken pÄ World Trade Center pÄverkade hÀndelseförloppet i USA och den militÀra insatsen. Genom att anvÀnda John Wardens teori om luftrumskontroll kommer en jÀmförande studie mellan hur luftstridskrafterna anvÀndes under konflikten i Kosovo Är 1999 och under den i Afghanistan för att förklara likheter och skillnader.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ dataanalys av rapporter skrivna i direkt nÀrhet till respektive konflikt.Undersökningens resultat visar pÄ ett vÀl organiserat och standardiserat sÀtt att utföra luftstrid pÄ. En tydlighet i taktiken dÀr fokus genomgÄende, i respektive konflikt, lÀggs pÄ samma sorts mÄl. Men Àven tydliga skillnader mellan konflikterna gÄr att sÀrskÄda men det pÄpekas dock att en direkt kausalitet mellan dessa skillnader och attacken Àr svÄr att peka ut.Slutligen förs en diskussion kring hur attacken kan ha pÄverkat den insats som gjordes i Afghanistan genom en jÀmförelse mellan bÄda konflikterna.

Syftet med studien Àr att studera förekomsten av likheter och olikheter mellan hur de noterade IFRS-bolagen redovisar sin information kring förvaltningsfastigheternas verkliga vÀrde i Ärsredovisningarna (de facto) samt hur onoterade K3-bolagen planerar att redovisa förvaltningsfastigheternas verkliga vÀrde efter införandet av K3-regelverket. Vidare har studien som syfte att undersöka huruvida redovisningen kring verkligt vÀrde redovisas i förhÄllande till vad som framgÄr av respektive regelverk (de jure). Studien Àmnar Àven undersöka förekomsten av storleksbaserade skillnader kring hur bolagen inom respektive regelverk vÀljer att redovisa verkligt vÀrde.Studien Àr av kvantitativ natur med en deduktiv ansats. Insamling av empiri har genomförts genom insamling av data i form utav webbenkÀter och dokumentstudie. Det empiriska utfallet har sedan analyserats mot tidigare forskning och teorier.Studiens slutsats visade pÄ förekomsten av flertalet likheter och olikheter mellan noterade och onoterade fastighetsbolag dÀr förklaringen kunde sammankopplas med flera pÄverkande faktorer gÀllande fastighetsbolagens val kring redovisning av verkligt vÀrde.

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor ska sjuksköterskor vid omvÄrdnad se till hela mÀnniskan, detta innefattar mÄnga olika delar bland annat kultur. I ett allt mer mÄngkulturellt samhÀlle ökar kraven pÄ sjuksköterskor att utöva transkulturell omvÄrdnad.Syfte: Syftet för denna studie Àr att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell medvetenhet i en vÄrdrelation.Metod: Genom en litteraturstudie granskades elva artiklar och sammanstÀlldes utifrÄn likheter och skillnader.Resultat: Fenomenet kan tydliggöras utifrÄn tvÄ teman med subteman. 1)Kommunikation med subteman; SprÄkbarriÀrer, KroppssprÄk och Tolkar och 2) Kulturella skillnader med subteman; FörvÀntningar, Anhöriga och Vi och dom.Slutsats: För att kunna ge god omvÄrdnad behöver sjuksköterskor se till den unika individen och dennes behov. Det krÀver att sjuksköterskor ser mÀnniskan bakom kulturen samt har en insikt i dess pÄverkan pÄ mÀnniskans beteende. NÀr detta inte tas hÀnsyn till ökar risken för vÄrdlidande och bristande patientsÀkerhet..

Studien bygger pÄ Implicit Leadership Theory, tidigare studiers noterade ledaregenskaper samt egenskaper noterade i denna studie vÀrderade frÄn ett medarbetarperspektiv. Implicit Leadership Theory bygger pÄ hur ledarskap konstrueras av medarbetaren. Deltagare var Ätta medarbetare varav tre mÀn. Kvalitativa intervjuer utfördes. Syftet konkretiserades utav önskvÀrda ledaregenskaper, studiens gemensamma egenskaper och egenskaper överrensstÀmmande med tidigare studier samt teori. De upplevda egenskaperna delades upp i kategorier som beskrev de önskvÀrda egenskaperna.