Inledning: Psykisk ohÀlsa bland barn- och ungdomar Àr ett vÀxande problem som bör upptÀckas och behandlas sÄ tidigt som möjligt. Skolsköterskan har vid hÀlsosamtalet ett ypperligt tillfÀlle att identifiera psykisk ohÀlsa hos eleven.Syfte: Att genom journalgranskning visa skillnader/likheter i psykisk ohÀlsa bland barn- och ungdomar i olika Äldrar, med olika kön och frÄn olika omrÄden av stadsdelen VÀstra Hisingen. Metod: Eleverna valdes frÄn Ärskurserna fyra och sju/Ätta frÄn skolomrÄdena BiskopsgÄrden samt Torslanda. En retrospektiv journalgranskning av det standardiserade hÀlsosamtalet genomfördes. Dessa analyserades kvantitativt och illustrerades med citat ur journalerna.

Den hÀr uppsatsen handlar om smycket som kommunikatör. Dels vad ett smycke berÀttar om sin bÀrare men Àven pÄ vilket sÀtt fem yrkesverksamma smyckekonstnÀrer/konsthantverkare förhÄller sig till sina smycken som kommunikatörer. Genom att jÀmföra svar frÄn intervjuerna med litteratur i Àmnet belyses likheter och skillnader mellan hur författarna beskriver smycket som kommunikatör och hur smyckekonstnÀrerna/konsthantverkarna gör det.Empiri till uppsatsen har samlats in genom kvalitativa intervjuer med fem konsthantverkare/smyckekonstnÀrer. Svaren har sedan tolkats och analyserat.Undersökningen visar en rad olika aspekter pÄ smycket som kommunikatör..

Sammanfattning Syftet med detta arbete har varit att genom en kvalitativ studie intervjua nÄgra verksamma religionskunskapslÀrare och genom detta undersöka deras didaktiska val i sin religionsundervisning. Fokus i uppsatsen ligger pÄ valet av religioner som lÀrarna vÀljer att undervisa om i sin religionsundervisning, och detta i enighet med olika gÀllande styrdokument och pedagogens tolkning av dessa. Syftet har varit att finna generella likheter och skillnader mellan lÀrarnas val av religioner i vÀrlden att undervisa om och att sedan tolka vad dessa likheter kan bero pÄ. Syftet har Àven varit att undersöka om lÀrarna vet vilka religioner i vÀrlden som de Àr skyldiga att undervisa om enligt styrdokumenten, vilket kan sÀgas vara lÀrarens professionella tolkning av styrdokumenten som gÀller i religionskunskap. Meningen med uppsatsen var Àven att ta reda pÄ om lÀrarna medvetet vÀljer bort nÄgon religion att undervisa om och i sÄ fall varför. Resultatet av min forskning visar att de religioner i vÀrlden som Àr mest representerade bland lÀrarnas val, Àr de fem vÀrldsreligionerna.

UtgÄngspunkt för detta examensarbete Àr de sjunkande elevprestationerna i matematik. I en rapport av Skolverket (2007) konstateras att det Àr allt fÀrre elever som nÄr upp till mÄlen i matematik i Ärskurs nio. Denna studie fokuserar pÄ matematikbokens roll i matematikundervisningen, dÄ det i tidigare forskning framkommer att stora delar av lektionerna bestÄr av att eleverna arbetar sjÀlvstÀndigt i matematikboken. I avsnittet tidigare forskning fokuserar studien pÄ vad matematikboken kan fÄ för konsekvenser för elevens möjligheter att utveckla en matematisk förstÄelse. Det som tydligt framkommer i detta avsnitt Àr att matematikboken frÀmst anvÀnds dÄ eleven arbetar sjÀlvstÀndigt med eget arbete.

Syftet med denna studie Àr att jÀmföra litteraturens, skönlitteraturens och lÀsningens utrymme i svenskÀmnets kursplaner i Lpf 94 och Gy11. Studien belyser Àven hur fyra ÀmneslÀrare i svenska förhÄller sig till de nya kursplanerna och om deras arbetssÀtt har förÀndrats angÄende litteratur och lÀsning i och med de nya kursplanerna. I studien har tre metodstrategier anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna; tvÄ typer av textanalyser, en kvantitativ och en komparativ, samt en kvalitativ intervjustudie. Resultaten av textanalyserna uppvisar bÄde skillnader och likheter mellan kursplanerna. Detta resultat stöds av lÀrarintervjuerna..

I detta arbete undersöks kunskap om brÄkbegreppet hos fyra olika lÀrare och hur de anvÀnder denna kunskap i sin undervisning. Resultaten diskuteras bl a med utgÄngspunkt frÄn Liping Mas bok Knowing and teaching elementary mathematics. Undersökningen har en subjektiv dimension bestÄende av intervjuer med lÀrarna. Begreppskunskapen fokuserar pÄ division av brÄktal, innehÄllsdivision och del ? helhetsaspekten.

MiljörÀttvisa kommer frÄn USA och har sina rötter i den amerikanska medborgarrÀttsrörelsen. Idag Äterfinns miljörÀttvisan som retorik bÄde hos forskare och politiker samt grÀsrotsrörelser. Detta Àr dock inget som Äterfinns i nÄgon större utstrÀckning i Sverige. Denna studie fokuserar pÄ debatten kring en gruvetablering i Kallak, Sverige, och vilken retorik olika aktörer anvÀnt sig av. InnehÄllsanalysen av tidningsartiklar visar pÄ att det bÄde finns likheter och skillnader i denna debatt jÀmfört med den globala retoriken kring miljörÀttvisa..

AbstractFörfattare: Stina Halvorsen, Hanna MĂ„rtenssonHandledare: Eva-Lotta FridTitel: Sveriges Television vs. Fox News, en jĂ€mförelse avnyhetsrapporteringen kring PakistankonfliktenÄmne: Medie- och kommunikationsvetenskapÅr: 2007Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att blottlĂ€gga vilka skillnader och likhetersom finns i nyhetsrapporterandet mellan kanalerna gĂ€llande den specifikahĂ€ndelsen i Pakistan.Metod: Vi anvĂ€nder ett kritiskt hermeneutiskt förhĂ„llningssĂ€tt och tillĂ€mparsedan kvalitativ metod i form av diskursanalys och bildanalys. Vi anvĂ€ndeross Ă€ven genomgĂ„ende av nyhetsvĂ€rdering och nyhetsförmedling, dĂ„ vifinner dessa begrepp högst relevanta för analysen.Slutsatser: Vi har upptĂ€ckt att informationen som förmedlas Ă€r den sammahos bĂ„da kanalerna, det Ă€r vinklingen pĂ„ hur informationen förmedlas somskiljer sig Ă„t. Tyngdpunkten i Fox News nyhetsinslag ligger pĂ„ hur vidareUSA:s nationella sĂ€kerhet Ă€r hotad av konflikten, medan SVT istĂ€llet lĂ€ggerfokus pĂ„ att förmedla hur situationen ser ut i Pakistan och vad konfliktenbetyder för landet. De likheter vi kan urskilja Ă€r först och frĂ€mst val av bilder,det vill sĂ€ga bĂ„da kanalerna anvĂ€nder samma bilder vid flera tillfĂ€llen, samtatt President Pervez Musharraf och Benazir Bhutto framstĂ€lls pĂ„ liknande sĂ€tti bĂ„da kanalernas inslag.Nyckelord: Komparativ studie, hermeneutik, diskursanalys, bildanalys, FoxNews, SVT, Pakistan, nyheter online, nyhetsinslag..

Syftet med vÄr undersökning var att synliggöra tvÄ förskolors arbetssÀtt för att uppnÄ de strÀvansmÄl i LÀroplan för förskolan, Lpfö98, som rör estetiska uttrycksformer. Vi ville undersöka om det fanns tydliga skillnader eller om arbetssÀttet pÄ en musikprofilerad och en ickeprofilerad förskola Àr likartat. De frÄgor vi utgick frÄn var Hur arbetar pedagogerna pÄ en profilerad förskola för att nÄ mÄlen i lÀroplanen? Hur arbetar pedagogerna pÄ en förskola utan specifik profilering för att nÄ mÄlen i lÀroplanen? Vad finns det för skillnader och likheter i dessa arbetssÀtt? Vi valde att anvÀnda oss utav kvalitativa intervjuer och aktiva observationer för att samla in empirin. Vi intervjuade sex pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor i SkÄne.

Syftet med min studie var att kartlĂ€gga och lyfta upp olika arbetssĂ€tt kring begreppsinlĂ€rning hos barn mellan Ă„ldrarna 1-3. Åldrarna ett till tre har jag valt dĂ„ flera författare nĂ€mnt att ordförrĂ„dsspurten sker i dessa Ă„ldrar. NĂ€r dessa arbetssĂ€tt Ă€r kartlagda sĂ„ har jag jĂ€mfört dessa med varandra och visat pĂ„ skillnader och likheter. Jag har Ă€ven refererat till litteratur som belyser hur man kan förhĂ„lla sig till begreppsinlĂ€rning dĂ„ det finns olika stadium i barnets ordförrĂ„dsutveckling som man mĂ„ste ha i Ă„tanke. Dessa olika stadium Ă€r viktiga att förhĂ„lla sig till dĂ„ denna kunskap kan avgöra hur arbetet kan se ut.

Studien bygger pÄ Implicit Leadership Theory, tidigare studiers noterade ledaregenskaper samt egenskaper noterade i denna studie vÀrderade frÄn ett medarbetarperspektiv. Implicit Leadership Theory bygger pÄ hur ledarskap konstrueras av medarbetaren. Deltagare var Ätta medarbetare varav tre mÀn. Kvalitativa intervjuer utfördes. Syftet konkretiserades utav önskvÀrda ledaregenskaper, studiens gemensamma egenskaper och egenskaper överrensstÀmmande med tidigare studier samt teori. De upplevda egenskaperna delades upp i kategorier som beskrev de önskvÀrda egenskaperna.

Syftet med arbetet Àr att ge en bild av hur ett antal förskollÀrare ser pÄ lÀroboken i sin undervisning i förskoleklass samt att ta reda pÄ hur de gör sina val av lÀroböcker. Studien genomfördes i form av djupintervjuer med sex förskollÀrare verksamma i förskoleklass. Resultatet presenteras sÄsom skillnader och likheter i synsÀtt. De viktigaste slutsatserna Àr att samtliga pedagoger ser lÀroboken som ett komplement och som en kÀlla till inspiration. Det faktum att lÀroboken ses som ett komplement har sannolikt att göra med förskollÀrarnas pedagogiska grundsyn som i samtliga fall mer eller mindre har eleven i blickfÄnget.

Intresset för det undersökta fenomenet, uppmÀrksammades av en slump dÄ vi tog del av publiksiffran frÄn förra Ärets SM-final i innebandy. För oss med en uppvÀxt pÄ ishockeyrinken tyckte vi det var helt otroligt att SM-finalen fyllde hela globen. Ishockeyn hade inte ens fyllt Globen pÄ 4 Är, hur kunde en ung sport som innebandy klara detta? Dessutom var det intressant att publikkontrasten mellan en seriematch och SM-finalen för innebandy var hela 14 gÄnger större. Ur detta skapades vÄr problemformulering; PÄ vilket sÀtt skiljer sig marknadsföringen mellan SM-finalmatchen i innebandy och en seriematch i innebandy och vilka likheter kan urskiljas?Syftet var att beskriva vad AIK innebandy och arrangörerna för SM-finalen i innebandy gör för att locka publik till sina seriespelsmatcher respektive sitt finalevenemang.

I denna uppsats har vi valt att undersöka huruvida det finns skillnader eller likheter mellan manliga och kvinnliga korrespondenters sÀtt att  rapportera frÄn kriget i Afghanistan. Undersökningen baseras pÄ en kvalitativ undersökning av tre manliga samt tre kvinnliga korrespondenters verk.Syftet med uppsatsen var att undersöka om kön pÄverkar korrespondenternas roll i krig samt deras Àmnesval och sÀtt att rapportera. Vi ville Àven undersöka huruvida kön pÄverkade artikelns vinkel och om det fanns skillnader i hur korrespondenterna valde att beskriva kriget utifrÄn sitt kön. Undersökningen Àr en typ av stickprov mer Àn en generalisering.Den kvalitativa analysen av visade att rapportering skiljer sig bÄde frÄn skribent till skribent men Àven mellan könen. För att kunna analysera korrespondenternas artiklar har vi undersökt dem med hjÀlp av teorier av bland annat Britt Hultén som skrev i sin bok att kvinnor skriver mer kÀnslosamt och konkret medan mÀn skriver mer abstrakt och analytiskt.

Det finns inte mycket forskning kring hur genus förmedlas genom barnprogram. De fÄ studiersom finns visar pÄ att manliga karaktÀrer oftare förekommer Àn kvinnliga, och att de manligakaraktÀrerna oftast har större och viktigare roller.Syftet med studien Àr att undersöka hur kvinnliga karaktÀrer framstÀlls i barnprogrammen frÄn deolika tidsperioderna. Analysen ska utreda pÄ vilket sÀtt de kvinnliga karaktÀrerna framstÀlls och omdet har förÀndrats över tid. Analysen ska Àven pÄvisa om karaktÀrerna kan benÀmnas somstereotypa eller inte samt om de följer de traditionella könsrollerna.Uppsatsen bygger pÄ en semiotisk innehÄllsanalys med bÄde denotativ och konnotativ ansats.Semiotiken Àr bÄde insamlings- och analysmetod. Genom urvalsmetoden som delvis varslumpmÀssig bestÀmdes vilka sex barnprogram frÄn tre olika Ärtionden som skulle utgöra detempiriska materialet.VÄr analys vittnar om att det finns bÄde likheter och skillnader mellan kvinnliga karaktÀrer frÄnolika barnprogram och Ärtionden.