Röntgenundersökning Àr en medicinsk undersökning av kroppen med hjÀlp av röntgenstrÄlning. Kontrastmedel anvÀnds i stor omfattning vid olika röntgenundersökningar och verkar genom att förstÀrka skillnader mellan kroppens olika vÀvnader vilket kan anvÀndas för att ge bÀsta diagnostiska information. Det Àr viktigt att sjuksköterskan frÄgar om ifall patienten har nÄgon allergi eller överkÀnslig mot nÄgot. Sjuksköterskan ska Àven frÄga om patienten Àter nÄgot lÀkemedel eller har nÄgra andra sjukdomar som diabetes, hjÀrtsjukdom eller njursvikt. Sjuksköterskan har en kvalificerad utbildning i specifik omvÄrdnad.

Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka vilka faktorer som pĂ„verkar konsumenten i sitt val att konsumera ekologiska eller konventionella livsmedel. Uppsatsens frĂ„gestĂ€llningar lyder: (1) Förekommer det ett mönster i hur konsumenter frĂ„n olika geografiska och socio-ekonomiska grupper (Rinkeby, Liljeholmen och Östermalm) konsumerar ekologiska livsmedel? Vilka likheter eller skillnader finns platserna emellan? (2) Är det varans pris eller andra faktorer, sĂ„som kunskap och attityder gentemot ekologiska livsmedel, som pĂ„verkar konsumtionen?. Fokus ligger pĂ„ tre av Stockholms 14 stadsdelar: Östermalm, HĂ€gersten-Liljeholmen och Rinkeby-Kista. Teorin inom ekologiomrĂ„det berör den typiska ekologiska konsumenten och inom geografin begrepp som exempelvis gravitationsmodellen, om beroendet mellan olika platser.

Syfte Att med hjalp av kritisk diskursanalys undersoka den politiska bloggenTeoriKritisk diskursanalysMetodKritisk diskursanalysResultatGenom vara analyser lyckas vi identifiera likheter och skillnader mellan EUkommissionaren Cecilia Malmstrom och komikern Magnus Betners bloggar. Ett liberalt forhallningssatt och ett gemensamt intresse i migrationsfragor ar vad de har gemensamt medan deras kommunikation i ovrigt skiljer sig pa alla plan. Analyserna visar hur politiska budskap kan kommuniceras pa olika satt..

Syftet med studien Àr att identifiera hur fenomenet motivation konstrueras i tre olika diskurser. Dessa diskurser Àr fokusgruppsamtal med gymnasieelever, lÀroplanen för gymnasiet samt en text om motivationsforskning för skolans vÀrld. Analysen av diskurserna Àr baserad pÄ Faircloughs tredimensionella kritiska diskursmodell. Studien synliggör skillnader och likheter i de studerande diskursena med sÀrskilt fokus pÄ vad detta fÄr för pÄverkan pÄ elevernas drivkrafter till lÀrande. Analysen visar att lÀroplanen konstruerar ett ideal dÀr eleven ses som ansvartagande med motivation till lÀrande av ett meningsfullt kunskapsstoff.

PÄverkar dagomsorgen ett barns sprÄkutveckling, och i sÄ fall hur?I den hÀr uppsatsen undersöks just den frÄgan. Jag har, under tvÄ veckor, besökt och spelat in Ätta femÄriga barn (fyra barn frÄn dagis och fyra barn frÄn dagmammegrupper.) och deras sprÄk, för att uppmÀrksamma och jÀmföra eventuella skillnader och / eller likheter. I  uppsatsen diskuteras bland annat frÄgor som Finns det nÄgon skillnad i ordförrÄdets utveckling hos dagbarn, jÀmfört med dagisbarn? och Finns det nÄgon skillnad i barnens ordval?Ett stort tack till de barn och fröknar som deltog i undersökningen..

Dagens företag mÄste ta hÀnsyn till sin omvÀrld för att överleva pÄ den konkurrensutsatta marknaden, i synnerhet med tanke pÄ den globaliserade vÀrld de verkar i. Ett konkurrensmedel som med tiden har blivit mer accepterat för företag att anvÀnda Àr design. Under de senaste Ärtiondena har design ocksÄ diskuteras allt mer av bland annat företagsekonomer och designforskare och i mötet mellan de bÄda disciplinerna har forskningsomrÄdet ?design management? vuxit fram. I och med ökade miljöproblem har hÄllbar utveckling blivit ett aktuellt begrepp och detta har ocksÄ kommit att pÄverka designvÀrlden, vilket har lett till att begreppet hÄllbar design har myntats.

AbstractDenna studie har underso?kt fotodelningsapplikationen och det sociala na?tverket Instagram. Syftet med underso?kningen har tva? utga?ngspunkter men kan relateras till varandra. Dels avser studien att underso?ka hur ofta informanterna anva?nder Instagram samt hur stor vikt de tillskriver applikationen som en del av deras liv.

I den hÀr uppsatsen undersöks dagens romantiska Hollywoodkomedier och deras koppling till 1930- 40-talets screwballkomedier. The Proposal (2009), The Ugly Truth (2009), Leap Year (2010), samt What Happens in Vegas (2008) analyseras i syfte att urskilja likheter och skillnader dem emellan och för att urskilja en ny cykel av filmer. Det hÀr Àr en genrestudie med fokus pÄ konventioner och teman som tas upp genom tidigare forskning samt genom analys av de valda filmerna, och genom att diskutera filmernas koppling till samhÀllet sÀtts genren i ett bredare perspektiv..

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att ur ledningens perspektiv undersöka hur företag med olika kundgrupper arbetar med intern marknadsföring. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsintervju, pÄ tvÄ företag som verkar i olika branscher. Slutsats: För tjÀnsteföretag ses personalen som den viktigaste tillgÄngen. Teorier inom intern marknadsföring syftar till att behandla medarbetarna som företagets interna kunder. VÄrt resultat visar att det föreligger bÄde likheter och skillnader i företagens arbete med intern marknadsföring.

Staten har överlÄtit den statliga kontrollen till enskilda tjÀnstemÀn, vilket betyder att staten har begrÀnsad insyn i hur den kontrollen bedrivs. Information om granskarnas genomförande och utfall Àr av den anledningen nödvÀndig. LÀnsstyrelsen har pÄ regional nivÄ ett tillsynsuppdrag över den kommunala socialtjÀnsten. Den hÀr studien riktar intresset mot tjÀnstemÀnnen pÄ lÀnsstyrelserna som gör tillsynsbesök och beviljar tillstÄnd för enskilda verksamheter för barn och ungdomar. De huvudsakliga tre frÄgestÀllningarna Àr; Hur tolkar socialkonsulenterna lagstiftning och politiska direktiv samt genomför sin tillsynsutövning, d.v.s.

Syftet med denna uppsats Àr att öka insikten i hur företag i olika branscher arbetar med, och utvecklar sitt intellektuella kapital, samt Àven visa pÄ de eventuella skillnader och likheter som finns mellan de olika företagen. Avslutningsvis har vi Àven för avsikt att utarbeta ett antal riktlinjer som företag kan ta del av i utvecklingen av sitt intellektuella kapital.Vi har under denna uppsatsskrivning utgÄtt frÄn en kvalitativ forskningsprocess med grund i det hermeneutiska synsÀttet. Teori & empiri har kombinerats i likhet med en abduktiv forskningsansats. Det teoretiska kapitlet Àr grundat pÄ sekundÀrdata i form av teori, och uppsatsens empiriska del Àr baserad pÄ intervjuer med sex olika företag.Samtliga av de studerade företagen jobbar med att ta tillvara och utveckla sitt intellektuella kapital. Arbetet Àr likartat, oavsett vilken bransch de verkar i.

Syftet med denna uppsats Àr att komplettera tidigare forskning gjord av Rosalind Gill, Kim Akass och Janet McCabe, samt tvÄ skrivna C-uppsatser i medie- och kommunikationsvetenskap av Paulina BÄnge och Cecilia Samuelsson, om tv-serien Sex and the City. Vilket görs genom att studera könsroller och karaktÀrsutveckling hos de kvinnliga och manliga huvudkaraktÀrerna. Uppsatsen ska undersöka karaktÀrsutvecklingen och identifieringen av de fyra kvinnliga huvudkaraktÀrerna samt de tre manliga huvudkaraktÀrerna i Sex and the City. Undersökningen ska utföras enligt en tolkande innehÄllsanalysmetod med hjÀlp av Peter Berglez metod för kritisk diskursanalys i Ekström & Larssons bok Metoder i kommunikationsvetenskap samt Norman Faircloughs metod för diskursanalys i Media Discourse. Analysen görs med fokus pÄ likheter, skillnader och teman.

Syftet med denna studie Àr att undersöka varför man pÄ vissa skolor lÄter diagnostisera sina elever, medan man pÄ andra skolor till synes undviker det. Uppfattningar och upplevelser av begreppet diagnos har studerats. Studien har för avsikt att spegla synen hos pedagoger och skolledning. Litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer pÄ fÀltet har varit de redskap som anvÀnts. LikasÄ har tidigare forskning beaktats för att dels kunna jÀmföras med, dels kunna anvÀndas till förförstÄelse för erhÄllna tolkningar av intervjusvar.

I denna uppsats undersöks vilka skillnader och likheter som finns mellan svensk och rysk arbetslagstiftning och rÀttslÀget gÀllande uppsÀgningar frÄn arbetsgivarens sida. Studien omfattar tre viktiga moment nÀr arbetsgivarens frihet begrÀnsas i ett uppsÀgningsförfarande. Med dessa moment avses de villkor som mÄste iakttas för att en arbetsgivare ska kunna sÀga upp en eller flera arbetstagare, de procedurregler som gÀller inför en uppsÀgning och de formerna av anstÀllningsskydd som garanteras arbetstagarna i samband med en uppsÀgning. Slutsatsen av undersökningen Àr att svensk och rysk arbetsrÀtt visar upp flera gemensamma drag och att dessa beror pÄ att lÀndernas regleringar utgÄtt frÄn samma minimikrav i ILO:s konventioner. Studien visar ocksÄ pÄ betydande olikheter. Exempelvis saknar nÄgra av de regler som utgör sjÀlva kÀrnan i det svenska anstÀllningsskyddet vid uppsÀgningar nÄgon motsvarighet i rysk arbetsrÀttslagstiftning. Dessutom bidrar den brist pÄ enhetlig reglering i den ryska lagstiftningen att skillnader i frÄga om anstÀllningsskydd uppstÄr till nackdel för arbetstagare.

Sammanfattning Syfte Mitt övergripande syfte med examensarbetet Àr att undersöka om elever som har undervisats i olika lÀsförstÄelsestrategier drar nytta av dessa nÀr de lÀser okÀnda texter, och om det finns skillnader och likheter mellan hur elever anvÀnder dessa strategier. Preciserad frÄgestÀllning Mina frÄgestÀllningar Àr följande: Hur undervisar lÀrare kring lÀsförstÄelsestrategier? Hur anvÀnder eleverna sig av denna undervisning nÀr de lÀser texter? Vilka skillnader och likheter blir synliga mellan elever i samma grupp utifrÄn hur de anvÀnder olika lÀsförstÄelsestrategier? Teoretisk ram Jag anvÀnder mig av sociokulturella teorier och teorier om lÀsförstÄelseprocesser för att fÄ en teoretisk förankring i undersökningen. Metod Min undersökning vilar pÄ en kvalitativ ansats men med stöd av kvantitativ metod, dÀr jag anvÀnder mig av en fallstudie för att samla in empiri. Resultat och analys Det resultat jag har fÄtt fram i min studie visar att eleverna till viss del anvÀnder sig av de lÀsförstÄelsestrategier de har undervisats i nÀr de lÀser okÀnda texter.