Enligt l?roplanen f?r f?rskolan (Lpf?18, 2018) lyfts vikten av fysisk aktivitet och dess p?verkan p? m?nniskors h?lsa och v?lbefinnande. Dock ?r det bara tolkningsbara str?vansm?l vilket g?r att kvaliteten p? arbetet skiljer sig ?t beroende p? f?rskola. Syftet med denna studie ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om och erfarenheter av fysisk aktivitet i f?rskolan.

Utomhuspedagogik Àr en pedagogisk inriktning dÀr lÀrandet bygger pÄ sinnliga och autentiska upplevelser som varvas med reflektion. LÀrandets var, dvs. samhÀllsliv, natur- och kulturlandskap, har en central roll.Syftet med denna uppsats Àr att studera hur nÄgra gymnasieelever reflekterar kring sina upplevelser av utomhuspedagogik och undervisning utomhus, samt att studera nÄgra tÀnkbara lÄngsiktiga konsekvenser av utomhuspedagogiken. Studien Àr baserad pÄ intervjuer med fem gymnasieelever som under sina första skolÄr gÄtt pÄ en I Ur och Skurskola.Eleverna beskriver mÄnga olika aktiviteter kopplade till uterummet. I deras beskrivning av arbetssÀttet lyfts det sÀrskilt fram att de ofta arbetade utomhus.

Den hÀr uppsatsen innehÄller en undersökning av skillnader mellan tidningarna Bulletinen och Allt om Mat som Àr inriktad pÄ hur texter ur tidningarna ger upphov till ideologiska effekter och skapar modellÀsare. Den analysmetod som tillÀmpas Àr en ideologikritisk analys. Efter genomförd analys kan undersökningen konstatera att de bÄda tidningarna ger upphov till ideologier som i relation till konsumtionskulturen skiljer dem Ät. Samtidigt framtrÀder ett flertal likheter mellan de bÄda texternas sprÄkliga verkan som kan kopplas till intertextualitet och gemensamma diskurser..

Syftet med denna studie ?r att unders?ka kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola och hur l?rarna uppfattar att detta p?verkar eleverna. Detta kommer att unders?kas utifr?n ?tta h?gstadiel?rares perspektiv som, i kontrast till v?rdnadshavare, kommunicerar och har kontakt med flera v?rdnadshavare samt har en bredare ?verblick ?ver eleverna. Syftet konkretiseras genom f?ljande fr?gest?llningar: 1. Vilka m?jligheter och hinder finns i kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola? 2. Hur uppfattar l?rarna att detta p?verkar eleverna? F?r att besvara fr?gest?llningen genomf?rdes en kvalitativ unders?kning d?r ?tta h?gstadiel?rare som arbetar p? en m?ngkulturell skola blev intervjuade individuellt. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och d?refter kategoriserades med hj?lp av en tematisk analysmetod som var i linje med studiens ?vergripande syfte.

Climate change is a major political challenge, and the public opinion can play a big role in addressing it. It?s therefore relevant to examine which factors influence individuals? support towards environmental policy. Previous research indicates that this can be understood from political orientation (Jagers m.fl 2018, s. 86-7).

Bakgrund och problem: H?llbarhet och milj? har de senaste ?ren kommit att bli en alltmer aktuell och central del av f?retagens strategi och aff?rsid?. Det har blivit mer relevant i takt med att f?rst?elsen kring hur konsumtion och produktion p?verkar milj?n har ?kat. Som en f?ljd av det har cirkul?r ekonomi kommit att bli en process som f?retag till?mpar f?r att f?rb?ttra sitt klimatavtryck.

SammanfattningVÀxjö universitetInstitutionen för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms-och missbrukarvÄrd, C-uppsats 10 pTitel Etnicitet, genus och missbruk ? En deskriptiv studie om skillnaderoch likheter mellan manliga och kvinnliga missbruksklienter med svenskt och utomnordiskt ursprungEngelsk titel Ethnicity, gender and drug abuse, a descriptive study on differences and similarities between male and female drug abuse clients with swedish and non?scandinavian originFörfattare Diana Bergström och Tina Gheisari BergströmHandledare Maria AlmDatum Mars 2007Antal sidor 39Sökord Etnicitet, kön, invandrare, drogmissbruk, ungdomar, behandlingSammanfattningSyftet med studien var att beskriva skillnader och likheter mellan klienter med svenskt respektive utomnordiskt ursprung, av bÄda könen, i bakgrundsfaktorer, drogmissbruk och behandlingsmetoder. Metodvalet var en kombination av kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod, dÀr den kvantitativa utgjordes av statistisk analys av DOK-material och den kvalitativa av intervjuer med halvstrukturerad upplÀggning. DOK?materialet analyserades och tolkades utifrÄn ett positivistiskt- och intervjuerna ett hermeneutiskt perspektiv.

ForskningsfrÄga: Vad finns det för skillnader respektive likheter i beteende mellan mÀn och kvinnor nÀr de shoppar klÀder och skor?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att genom observationer, intervjuer och fokusgrupper undersöka samt skapa förstÄelse för vilka skillnader och likheter i shoppingbeteende det finns mellan mÀn och kvinnor.Metod: En deduktiv ansats har anvÀnts dÀr vi tagit fram hypoteser. Vi har observerat mÀn och kvinnor nÀr de shoppar och sedan, med tester i SPSS, bevisat hur verkligheten ser ut samt accepterat eller förkastat hypoteserna. Testerna har genomförts i statistikprogrammet SPSS. En kvantitativ metod har anvÀnt dÄ vi observerat och en kvalitativ metod har anvÀnts dÄ vi Àven genomfört fokusgrupper samt en intervju.Referensram: Uppsatsens fokus ligger i könsskillnader i shopping dÄ vi framförallt utgÄtt frÄn Paco Underhills teorier och observationer.

Abstract Titel: Förskolebarns utevistelse. Intervjuer av lÀrare i förskolan Författare: Lundell, Charlotte & Vincent-Vivian, Jenny (2005): Syftet med vÄrt arbete Àr att synliggöra hur lÀrarna pÄ förskolan tÀnker kring förskolebarnens utevistelse och Àven hur de ser den egna förskolegÄrden. För att synliggöra detta frÄgar vi oss vad lÀrarna har för tankar kring förskolebarns utevistelse och vilka tankar de har kring utevistelsens betydelser för barnens utveckling och lÀrande samt sin egen roll i barnens utevistelse. Vi undrar Àven hur lÀrarna gör för att uppfylla förskolans uppdrag vad gÀller utevistelse enligt lÀroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998). Vi har i vÄr studie anvÀnt oss av tre olika förskolor, en förskola i staden, en förskola belÀgen i mindre ort och en förskola med ur och skur verksamhet.

I Det var bÀttre förr! Eller? En komparativ textanalys av kursplanen i Religionskunskap A och Àmnesplanen i Religionskunskap 1 Àmnar vi att undersöka vilka likheter och skillnader kursplanen i Religionskunskap A gentemot Àmnesplanen i Religionskunskap 1 uppvisar. Dessutom vill vi undersöka vad de eventuella förÀndringarna kan innebÀra för lÀraren i sin yrkesutövning. Metoden för vÄr undersökning utgörs av en innehÄllsmÀssig textanalys med utgÄngspunkt i Lennart Hellspongs och Per Ledins analysmetod för brukstexter. VÄr teori grundar sig i Ulf P.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka skillnader och likheter det finns mellan bassolon som spelas i pop/rockgenren och de som spelas i jazzgenren. I undersökningen plankades totalt 15 solon, 7 frÄn rockgenren och 8 frÄn jazzgenren, och skrevs ned pÄ noter. Dessa analyserades sedan och jÀmfördes mellan genrerna. Undersökningen visade att det finns skillnader men ocksÄ likheter mellan bassolon i de olika genrerna. De största likheterna var att mollpentan och bluesskalan anvÀnds i bÄda genrerna och de största skillnaderna var att i jazz anvÀnds Àven approach notes, genomgÄngstoner med mera.

I Det var bÀttre förr! Eller? En komparativ textanalys av kursplanen i Religionskunskap A och Àmnesplanen i Religionskunskap 1 Àmnar vi att undersöka vilka likheter och skillnader kursplanen i Religionskunskap A gentemot Àmnesplanen i Religionskunskap 1 uppvisar. Dessutom vill vi undersöka vad de eventuella förÀndringarna kan innebÀra för lÀraren i sin yrkesutövning. Metoden för vÄr undersökning utgörs av en innehÄllsmÀssig textanalys med utgÄngspunkt i Lennart Hellspongs och Per Ledins analysmetod för brukstexter. VÄr teori grundar sig i Ulf P.

Det har funnits en speciell mytisk bild av den fornskandinaviska mytologin sedan romantikens fantasifulla epok. Det ges ofta en bild som beskriver gudar och mÀnniskors samspel pÄ ett lekfullt sÀtt. Schamanismen har med sin annorlunda vÀrldsbild stÄtt för nÄgot exotiskt men samtidigt skrÀmmande. I uppsatsen ges en beskrivning av fornskandinavisk sejd och samisk schamanism och en jÀmförelse mellan dessas likheter och skillnader. Genom att söka svar i bÄde den poetiska och prosaiska Eddan, samt Heimskringla söker författaren komponenter för att beskriva det magiska fenomenet sejd.

Sammanfattning/Abstract Olsson Nina ( 2005) Svensk-norska unionsupplösningen i lÀroböckerna. The Swedish - Norwegian union in textbooks. GymnasielÀrarutbildningen, Historievetenskap och lÀrande. LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syfte Syftet med detta arbete Àr att undersöka och jÀmföra hur den svensk- norska unionsupplösningen har behandlas i norska och svenska lÀroböcker i historia.

Syftet med studien Àr att se vad det finns för likheter och skillnader i framstÀllningen av judendomen i tre religionsböcker för Ärskurs 4-6 som publicerats 1986, 1993 samt 2005. FrÄgestÀllningarna belyser innehÄllet, skillnader och likheter samt hur innehÄllet förhÄller sig till Lgr -11 som snart trÀder i kraft. Metoden som anvÀnts Àr textanalys av kvalitativ metod som har innehÄllet i fokus. Informationen som lÀroböckerna gav kategoriserades under rubrikerna ?Högtider och riter?, ?Heliga rum och platser? samt ?Leva som jude?.