Sök:

Sökresultat:

11567 Uppsatser om Lek,miljöpćverkan,likheter,skillnader,I Ur Och Skur - Sida 4 av 772

Likheter och skillnader i fysisk smÀrta hos kvinnor frÄn olika kulturer. En systematisk litteraturstudie.

SamhÀllet idag blir alltmer mÄngkulturellt. Syftet med föreliggande studie var att undersöka uppfattningar om smÀrta och smÀrtuttryck hos kvinnor frÄn olika kulturer, frÄn sÄvÀl ett patient- som ett vÄrdpersonalperspektiv. Teoretisk referensram för litteraturstudien var Joyce Travelbees teori om mellanmÀnskliga aspekter i omvÄrdnaden. Litteraturstudien Àr baserad pÄ Forsberg och Wengströms (2003) metod för att genomföra systematiska litteraturstudier. Resultatet mynnade ut i en rad skillnader och likheter som har bearbetats i olika kategorier dÀr de viktigaste resultaten pekade pÄ att det finns bÄde skillnader och likheter i smÀrtupplevelse och smÀrtintensitet hos kvinnor frÄn olika kulturgrupper.

SpÄren efter I Ur och Skur : Ett lÄngsiktigt perspektiv pÄ utomhuspedagogik och I Ur och Skur.

Utomhuspedagogik Àr en pedagogisk inriktning dÀr lÀrandet bygger pÄ sinnliga och autentiska upplevelser som varvas med reflektion. LÀrandets var, dvs. samhÀllsliv, natur- och kulturlandskap, har en central roll.Syftet med denna uppsats Àr att studera hur nÄgra gymnasieelever reflekterar kring sina upplevelser av utomhuspedagogik och undervisning utomhus, samt att studera nÄgra tÀnkbara lÄngsiktiga konsekvenser av utomhuspedagogiken. Studien Àr baserad pÄ intervjuer med fem gymnasieelever som under sina första skolÄr gÄtt pÄ en I Ur och Skurskola.Eleverna beskriver mÄnga olika aktiviteter kopplade till uterummet. I deras beskrivning av arbetssÀttet lyfts det sÀrskilt fram att de ofta arbetade utomhus.

Etnicitet, Genus och missbruk : En deskriptiv studie om skillnader och likheter mellan manliga och kvinnliga missbruksklienter med svenskt och utomnordiskt ursprung

SammanfattningVÀxjö universitetInstitutionen för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms-och missbrukarvÄrd, C-uppsats 10 pTitel Etnicitet, genus och missbruk ? En deskriptiv studie om skillnaderoch likheter mellan manliga och kvinnliga missbruksklienter med svenskt och utomnordiskt ursprungEngelsk titel Ethnicity, gender and drug abuse, a descriptive study on differences and similarities between male and female drug abuse clients with swedish and non?scandinavian originFörfattare Diana Bergström och Tina Gheisari BergströmHandledare Maria AlmDatum Mars 2007Antal sidor 39Sökord Etnicitet, kön, invandrare, drogmissbruk, ungdomar, behandlingSammanfattningSyftet med studien var att beskriva skillnader och likheter mellan klienter med svenskt respektive utomnordiskt ursprung, av bÄda könen, i bakgrundsfaktorer, drogmissbruk och behandlingsmetoder. Metodvalet var en kombination av kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod, dÀr den kvantitativa utgjordes av statistisk analys av DOK-material och den kvalitativa av intervjuer med halvstrukturerad upplÀggning. DOK?materialet analyserades och tolkades utifrÄn ett positivistiskt- och intervjuerna ett hermeneutiskt perspektiv.

Shoppingbeteende inom mode : En studie avseende skillnader och likheter mellan mÀn och kvinnor

ForskningsfrÄga: Vad finns det för skillnader respektive likheter i beteende mellan mÀn och kvinnor nÀr de shoppar klÀder och skor?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att genom observationer, intervjuer och fokusgrupper undersöka samt skapa förstÄelse för vilka skillnader och likheter i shoppingbeteende det finns mellan mÀn och kvinnor.Metod: En deduktiv ansats har anvÀnts dÀr vi tagit fram hypoteser. Vi har observerat mÀn och kvinnor nÀr de shoppar och sedan, med tester i SPSS, bevisat hur verkligheten ser ut samt accepterat eller förkastat hypoteserna. Testerna har genomförts i statistikprogrammet SPSS. En kvantitativ metod har anvÀnt dÄ vi observerat och en kvalitativ metod har anvÀnts dÄ vi Àven genomfört fokusgrupper samt en intervju.Referensram: Uppsatsens fokus ligger i könsskillnader i shopping dÄ vi framförallt utgÄtt frÄn Paco Underhills teorier och observationer.

Förskolebarns utevistelse

Abstract Titel: Förskolebarns utevistelse. Intervjuer av lÀrare i förskolan Författare: Lundell, Charlotte & Vincent-Vivian, Jenny (2005): Syftet med vÄrt arbete Àr att synliggöra hur lÀrarna pÄ förskolan tÀnker kring förskolebarnens utevistelse och Àven hur de ser den egna förskolegÄrden. För att synliggöra detta frÄgar vi oss vad lÀrarna har för tankar kring förskolebarns utevistelse och vilka tankar de har kring utevistelsens betydelser för barnens utveckling och lÀrande samt sin egen roll i barnens utevistelse. Vi undrar Àven hur lÀrarna gör för att uppfylla förskolans uppdrag vad gÀller utevistelse enligt lÀroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998). Vi har i vÄr studie anvÀnt oss av tre olika förskolor, en förskola i staden, en förskola belÀgen i mindre ort och en förskola med ur och skur verksamhet.

Det var bÀttre förr! Eller? : En komparativ textanalys av kursplanen i Religionskunskap A och Àmnesplanen i Religionskunskap 1

I Det var bÀttre förr! Eller? En komparativ textanalys av kursplanen i Religionskunskap A och Àmnesplanen i Religionskunskap 1 Àmnar vi att undersöka vilka likheter och skillnader kursplanen i Religionskunskap A gentemot Àmnesplanen i Religionskunskap 1 uppvisar. Dessutom vill vi undersöka vad de eventuella förÀndringarna kan innebÀra för lÀraren i sin yrkesutövning. Metoden för vÄr undersökning utgörs av en innehÄllsmÀssig textanalys med utgÄngspunkt i Lennart Hellspongs och Per Ledins analysmetod för brukstexter. VÄr teori grundar sig i Ulf P.

ESG-rapportering inom svensk bilmarknad. Analys av hur f?retag p? bilmarknaden presenterar ESG-information

Bakgrund och problematisering: Tidigare forskning visar att f?retag g?tt fr?n att motverka h?llbarhetsreglering till att de idag leder utvecklingen av den. ESG-information som innefattar milj?, samh?llsansvar och bolagsstyrning ?r en viktig del i h?llbarhetsredovisning samt i kommunikationen med f?retagets intressenter. Nya direktiv fr?mjar h?llbarhetsredovisning och frivilliga ramverk underl?ttar redovisningen av ESG-information. H?llbarhetsredovisning ?r viktigt f?r f?retag, s?rskilt i en s?dan milj?p?verkande bransch som bilmarknaden, f?r att kunna p?visa legitimitet och f? ?kad konkurrenskraft.

Vad pysslar basisten med?: en studie i skillnader/likheter mellan bassolon i Pop/Rock och Jazz

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka skillnader och likheter det finns mellan bassolon som spelas i pop/rockgenren och de som spelas i jazzgenren. I undersökningen plankades totalt 15 solon, 7 frÄn rockgenren och 8 frÄn jazzgenren, och skrevs ned pÄ noter. Dessa analyserades sedan och jÀmfördes mellan genrerna. Undersökningen visade att det finns skillnader men ocksÄ likheter mellan bassolon i de olika genrerna. De största likheterna var att mollpentan och bluesskalan anvÀnds i bÄda genrerna och de största skillnaderna var att i jazz anvÀnds Àven approach notes, genomgÄngstoner med mera.

Hur har f?retag anpassat sig till ekologisk h?llbarhet?

Denna rapport f?rklarar och j?mf?r implementering av ekologiskt h?llbara initiativ inom tv? tillverkningsf?retag, AB Somas Instrument och Rexcell AB. Genomf?randet av uppsatsen grundades i en kvalitativ forskningsmetod tillsammans med semikonstruerade intervjuer f?r att samla in data. B?da f?retagen verkar inom tillverkningsindustrin d?r Somas tillverkar ventiler medans Rexcell tillverkar papper. Rapporten utforskar de tv? f?retagens h?llbarhetsstrategier, olika utmaningar som uppst?r under initiativtagande och i vilken utstr?ckning de har n?tt sina m?l f?r ekologisk h?llbarhet.

En inkluderande milj? som bygger p? delaktighet och inflytande.

Fritidshemmet ?r en plats som ska utg? fr?n barns intressen och ge m?jlighet till inflytande. Syftet med det h?r arbetet ?r att unders?ka vilka strategier som personal p? fritidshemmet anv?nder f?r att l?ta barn ta plats och involveras i olika beslutsfattande i fritidshemmets verksamhet. Olika tillv?gag?ngss?tt kommer att unders?kas d?r barns ?sikter fr?mjas och tillvaratas f?r att skapa en inkluderande milj?. Syftet inneh?ller ?ven faktorer som p?verkar personalens arbete med deltagande och inflytande.

Relationen : En kvalitativ studie av lÀrares uppfattningar betrÀffande lÀrare-elevrelationen med och utan Facebook

I Det var bÀttre förr! Eller? En komparativ textanalys av kursplanen i Religionskunskap A och Àmnesplanen i Religionskunskap 1 Àmnar vi att undersöka vilka likheter och skillnader kursplanen i Religionskunskap A gentemot Àmnesplanen i Religionskunskap 1 uppvisar. Dessutom vill vi undersöka vad de eventuella förÀndringarna kan innebÀra för lÀraren i sin yrkesutövning. Metoden för vÄr undersökning utgörs av en innehÄllsmÀssig textanalys med utgÄngspunkt i Lennart Hellspongs och Per Ledins analysmetod för brukstexter. VÄr teori grundar sig i Ulf P.

Samisk schamanism och fornskandinavisk sejd : En jÀmförande studie

Det har funnits en speciell mytisk bild av den fornskandinaviska mytologin sedan romantikens fantasifulla epok. Det ges ofta en bild som beskriver gudar och mÀnniskors samspel pÄ ett lekfullt sÀtt. Schamanismen har med sin annorlunda vÀrldsbild stÄtt för nÄgot exotiskt men samtidigt skrÀmmande. I uppsatsen ges en beskrivning av fornskandinavisk sejd och samisk schamanism och en jÀmförelse mellan dessas likheter och skillnader. Genom att söka svar i bÄde den poetiska och prosaiska Eddan, samt Heimskringla söker författaren komponenter för att beskriva det magiska fenomenet sejd.

Svensk-norska unionsupplösningen i lÀroböckerna.

Sammanfattning/Abstract Olsson Nina ( 2005) Svensk-norska unionsupplösningen i lÀroböckerna. The Swedish - Norwegian union in textbooks. GymnasielÀrarutbildningen, Historievetenskap och lÀrande. LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syfte Syftet med detta arbete Àr att undersöka och jÀmföra hur den svensk- norska unionsupplösningen har behandlas i norska och svenska lÀroböcker i historia.

Analys av judendomen i tre lÀroböcker

Syftet med studien Àr att se vad det finns för likheter och skillnader i framstÀllningen av judendomen i tre religionsböcker för Ärskurs 4-6 som publicerats 1986, 1993 samt 2005. FrÄgestÀllningarna belyser innehÄllet, skillnader och likheter samt hur innehÄllet förhÄller sig till Lgr -11 som snart trÀder i kraft. Metoden som anvÀnts Àr textanalys av kvalitativ metod som har innehÄllet i fokus. Informationen som lÀroböckerna gav kategoriserades under rubrikerna ?Högtider och riter?, ?Heliga rum och platser? samt ?Leva som jude?.

?Logiken sÀger att man borde fÄ samma, man borde bli behandlad pÄ samma sÀtt eftersom det Àr samma lagstiftning, samma kommun och samma riktnivÄ men sÄ Àr det inte?? - en studie om kraven som stÀlls pÄ en arbetssökande klient som ansöker om försörjningss

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det finns likheter och skillnader angÄende kraven som stÀlls pÄ en arbetssökande klient för att den skall ha rÀtt till försörjningsstöd vid ett nybesök i Göteborgs stadsdelar. FrÄgestÀllningarna handlar om vilka krav som stÀlls och vilka likheter och skillnader angÄende kraven som finns stadsdelarna emellan. FrÄgestÀllningarna handlar Àven om vilka orsaker och förklaringar som finns till likheter och skillnader stadsdelarna emellan. VÄr undersökning baseras pÄ en kvalitativ metod. Vi har intervjuat fyra personer med chefsposition inom försörjningsstöd i fyra av Göteborgs stadsdelar.

<- FöregÄende sida 4 NÀsta sida ->