Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för hur förskollÀrare i ŽI Ur och Skur-förskolorŽ tillÀmpar förskolans lÀroplan i naturen och hur utemiljön nyttjas i den pedagogiska verksamheten. BÄde förskolans lÀroplan och FriluftsfrÀmjandet tar upp vikten av att de som arbetar i förskolan ger barnen möjligheter att förstÄ sin delaktighet i naturen. I studien har kvalitativa undersökningsmetoder anvÀnts. Intervjuerna med tvÄ verksamma förskollÀrare och observationerna av barns lek i utemiljö genomfördes pÄ tvÄ olika förskolor, en kommunal och en privat. Vid bearbetning av undersökningsmaterialet anvÀnde vi oss av en hermeneutisk tolkningsansats.

Meningen med denna uppsats Àr att genom en jÀmförande analys utforska vad dessa tvÄ verk frÄn början av 1980-talet sÀger om samtiden i frÄga om politiska och feministiska aspekter. Uppsatsen börjar med beskrivningar och analyser av verkan var för sig dÀr det konstateras att Kristina Abelli Elander kritiserar köns- och familjeroller medan Erla Thorarinsdottir tar upp kampen för fred och kÀrleken till sitt hemland. DÀrefter följer en jÀmförande analys dÀr det bland annat tas upp likheter och skillnader mellan verkan i frÄga om tillvÀgagÄngssÀtt samt jÀmför detta med hur man kan ha gÄtt till vÀga bara ett decennium tidigare..

Syftet med denna studie att ge en bild av hur pedagoger pÄ tvÄ I Ur och Skur förskolor ser pÄ samt uppmÀrksammar olika sprÄk- och samtalssituationer pÄ förskolan utomhus och inomhus. FrÄgestÀllningarna innefattar pedagogernas syn pÄ förutsÀttningar för sprÄk och samtal utomhus och inomhus pÄ förskolan samt vilka faktorer som pÄverkar anvÀndandet av inne- och utemiljön. Fem intervjuer pÄ tvÄ I Ur och Skur förskolor har genomförts. Vidare genomfördes en observation i skogen av olika samtal, mellan barnen och mellan pedagogerna och barnen pÄ en I Ur och Skur förskola. I analysen har Vygotskijs teori om det sociala lÀrandets betydelse för sprÄket samt Deweys teori om erfarenhetens betydelse anvÀnts.I studien framkommer att pedagogerna Àr medvetna om rummets betydelse och att de anvÀnder sig av denna vetskap i arbetet med barnen.

Modeindustrin st?r f?r n?rvarande inf?r betydande h?llbarhetsutmaningar p? grund av dess skadliga milj?p?verkan. Den h?r studien unders?ker hur blockkedjetekniken kan anv?ndas f?r att ?ka transparensen i modef?retagens v?rdekedja. Genom att utforska blockkedjans potential f?r att fr?mja h?llbarhet och ansvarsskyldighet inom branschen syftar forskningen till att belysa innovativa l?sningar f?r att hantera milj?h?nsyn och etiska metoder. Viktiga aspekter som tas upp i studien ?r bland annat motiven bakom inf?randet av blockkedjeteknik i v?rdekedjor inom mode, hur dynamiken i leveranskedjan och principerna f?r cirkul?r ekonomi p?verkar behovet av ?kad transparens samt vilka konsekvenser inf?randet av blockkedjor f?r f?r h?llbarheten i modesektorn.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka klimatp?verkan fr?n Gothia Cups m?ltider under ?ren 2016 ? 2025 genom att analysera hur recepten f?r?ndrats ?ver tid och hur livsmedelsval p?verkat eventuella f?r?ndringar i utsl?ppsekvivalenter. Metod: Dokumentanalys av arbetsbeskrivningar har genomf?rts utifr?n RISE klimatdatabas i kostdataprogrammet Matilda d?r data i form av koldioxidekvivalenter analyserats. Resultatet har sammanst?llts och analyserats statistiskt med Friedmans och Wilcoxons test i statistikdataprogrammet SPSS Statistics med en Bonferroni-korrigering. Resultat: Studien visar en minskning av utsl?pp i koldioxidekvivalenter med 62,5% mellan ?ren 2016 och 2025 vilket motsvarar 870 ton koldioxidekvivalenter. F?r?ndringen har skett fr?mst genom minskning av andelen r?tter med n?tk?tt, till f?rm?n f?r kyckling, fisk och vegetariska r?tter. Statistiskt signifikanta skillnader identifierades mellan tre ?r. Slutsats: Mellan ?ren 2016 och 2025 har anv?ndningen av r?varor med h?g klimatp?verkan minskat.

De finmotoriska förmÄgorna Àr oerhört viktiga vad det gÀller den mÀnskliga lÀs- och skrivförmÄgan, dÄ handen behöver vara trÀnad för att göra smÄ rörelser och ögonen ska kunna följa dessa rörelser. Barn som har svÄrigheter med de finmotoriska förmÄgorna blir beroende av andra, dÄ de kan fÄ svÄrt att klara av vardagliga bestyr sÄ som att klÀ pÄ sig sjÀlva och anvÀnda bestick. NÄgot som försvÄrar arbetet med de finmotoriska förmÄgorna utomhus Àr att barn anvÀnder vantar stora delar av Äret och att tillgÄng till materiel som utmanar handrörelser plockas fram mer sÀllan under vinterhalvÄret pÄ grund av kylan. Detta gör att barn inom I ur och skur-förskolor som oftast Àr ute fÄr mindre trÀning av de finmotoriska förmÄgorna under kalla Ärstider. Vi har jÀmfört I ur och skur-förskolor med förskolor utan den inriktningen, vad det gÀller arbetet med de finmotoriska förmÄgorna.

I Ur och Skur preschools base their teaching on outdoor activities and all educators are called leaders, disregarding their educational background.The purpose of this study is to find out how the leaders of six I Ur och Skur preschools are working, specifically with the written language, in the outdoors environment. The study discusses the concept of literacy, methods leaders use and the advantages and disadvantages they experience with outdoors education and the thoughts they have about outdoor activities. The basis for this study is the objective pursued in the curriculum: "preschools should strive to ensure that children develop an interest in written language and an understanding of symbols and their communicative functions". Respondents have also been asked what outdoors education means to them on a personal level.To achieve my research results five qualitative interviews, with room for follow-up questions, were conducted. One of the respondents felt that she lacked time but still wanted to participate and doing so by answering questions by email.

Med den relationella ansatsen som grund syftar studien till att unders?ka hur fritidsl?rare arbetar med relationer och omsorg i fritidshemmet f?r att skapa en trygg milj?. Genom en kvalitativ intervjustudie med sex fritidsl?rare unders?ks deras erfarenheter, perspektiv och strategier f?r att skapa en omsorgsfull och st?djande milj?. Fokus ligger p? hur fritidsl?rarna ser p? vikten av att bygga och uppr?tth?lla tillitsfulla relationer med barnen, samt hur de hanterar sv?righeter och utmaningar.

Likheter och skillnader mellan det svenska och det nyzeelÀndska skolsystemet pÄ förskole - och grundskolenivÄ. De tvÄ skolsystemen jÀmförs med hjÀlp av information hÀmtad i intervjuer, enkÀter, skoldokument, artiklar, etc..

Den hÀr uppsatsen innehÄller en undersökning av skillnader mellan tidningarna Bulletinen och Allt om Mat som Àr inriktad pÄ hur texter ur tidningarna ger upphov till ideologiska effekter och skapar modellÀsare. Den analysmetod som tillÀmpas Àr en ideologikritisk analys. Efter genomförd analys kan undersökningen konstatera att de bÄda tidningarna ger upphov till ideologier som i relation till konsumtionskulturen skiljer dem Ät. Samtidigt framtrÀder ett flertal likheter mellan de bÄda texternas sprÄkliga verkan som kan kopplas till intertextualitet och gemensamma diskurser..

Bakgrund: Lidande ?r en ofr?nkomlig del av m?nniskans tillvaro. N?r sjukdom, f?rlust eller existentiella kriser drabbar m?nniskan uppst?r ett behov av lindring, ett behov av tr?st. Inom v?rden blir sjuksk?terskan ofta den som m?ter den lidande patienten och ocks? den som b?r ansvaret f?r att skapa ett tryggt rum d?r lidandet kan delas, f?rst?s och lindras.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att hitta likheter och skillnader mellan waldorfskolans grundtankar och den kommunala skolans grundtankar samt idéer om textilslöjd inom de bÄda verksamheterna. Dessutom vill jag hitta kvaliteter inom bÄda skolformerna som jag kan anvÀnda mig av i min kommande undervisning. För att hitta likheter och skillnader har jag anvÀnt en komparativ analys. Studien beskriver de bÄda skolformernas grundtankar samt idéer kring slöjd utifrÄn litteratur som behandlar verksamheternas grundlÀggande mÀnniskosyn, kunskapssyn och skolans roll samt syn pÄ slöjd. Resultatet visar att likheterna Àr fler och skillnaderna fÀrre Àn jag frÄn början trodde, men de skillnader som finns Àr relativt stora..

Den hÀr uppsatsen innehÄller en undersökning av skillnader mellan tidningarna Bulletinen och Allt om Mat som Àr inriktad pÄ hur texter ur tidningarna ger upphov till ideologiska effekter och skapar modellÀsare. Den analysmetod som tillÀmpas Àr en ideologikritisk analys. Efter genomförd analys kan undersökningen konstatera att de bÄda tidningarna ger upphov till ideologier som i relation till konsumtionskulturen skiljer dem Ät. Samtidigt framtrÀder ett flertal likheter mellan de bÄda texternas sprÄkliga verkan som kan kopplas till intertextualitet och gemensamma diskurser..

Denna undersökning pÄvisar möjligheten att gradera verkan med stridsvagn 122 vid en insats i Sveriges insatsomrÄde i Afghanistan. Hotbilden som rÄder gör att personalen mÄste ha ett gott skydd och möjlighet till verkan vilket stridsvagnen erbjuder. Tyngdpunkten i undersökningen ligger pÄ modern 120 mm ammunition dÀr Försvarsmaktens övningsammunition kan anvÀndas för att minska effekten i mÄlet och pÄ sÄ sÀtt gradera verkan. PÄ marknaden finns det ammunition som skulle komplettera redan befintlig ammunitionsportfölj framförallt pÄ korta avstÄnd och dÄ Àven med möjligheten att skjuta varningseld. SekundÀrbevÀpning (kulsprutor) pÄ vagnen kan Àven den anvÀndas för att gradera verkan.

SamhÀllet idag blir alltmer mÄngkulturellt. Syftet med föreliggande studie var att undersöka uppfattningar om smÀrta och smÀrtuttryck hos kvinnor frÄn olika kulturer, frÄn sÄvÀl ett patient- som ett vÄrdpersonalperspektiv. Teoretisk referensram för litteraturstudien var Joyce Travelbees teori om mellanmÀnskliga aspekter i omvÄrdnaden. Litteraturstudien Àr baserad pÄ Forsberg och Wengströms (2003) metod för att genomföra systematiska litteraturstudier. Resultatet mynnade ut i en rad skillnader och likheter som har bearbetats i olika kategorier dÀr de viktigaste resultaten pekade pÄ att det finns bÄde skillnader och likheter i smÀrtupplevelse och smÀrtintensitet hos kvinnor frÄn olika kulturgrupper.