MÄrtensson (2011) har pÄ begÀran av NaturvÄrdsverket forskat om naturkontaktens betydelse för barns hÀlsa. I rapporten hÀvdar MÄrtensson att barns möjligheter till friluftsliv i vardagen hÄller pÄ att förÀndras i takt med den vÀxande urbana miljön. Barn idag tillbringar mera tid framför datorn och tv`n. Vidare lyfter författaren fram hur viktigt det Àr att barn Àr ute och leker dÄ de samtidigt lÀr kÀnna omgivningarna för att pÄ sÄ sÀtt utveckla positiva band med naturen (ibid). I Ur och Skur förskolor Àr det ingen risk att barn blir stillasittande dÄ de Àr ute sÄ mycket och rör pÄ sig..

Syftet med uppsatsen var att ta reda vilka likheter och skillnader som finns samt hur elever pÄ tvÄ olika skolor i en medelstor svensk kommun upplever ett utvecklingssamtal. Anledning till detta Àr att vi vill veta hur vi ska förhÄlla oss nÀr vi sedan ska ut till skolorna och möta eleverna.Den metodik vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativ enkÀt och intervju. Denna metod valdes för den gav oss möjligheten att frÄga tvÄ klasser om deras erfarenhet och upplevelse av utvecklingssamtal. Samtidigt som intervjuerna gav oss en möjlighet att gÄ in pÄ djupet vad eleverna tycker.Resultatet visade pÄ likheter och skillnader samt hur eleverna upplever utvecklingssamtal. De likheter som har framkommit av resultaten Àr vad som tas upp under samtalet samt vem samtalet Àr till för.

Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för hur förskollÀrare i ŽI Ur och Skur-förskolorŽ tillÀmpar förskolans lÀroplan i naturen och hur utemiljön nyttjas i den pedagogiska verksamheten. BÄde förskolans lÀroplan och FriluftsfrÀmjandet tar upp vikten av att de som arbetar i förskolan ger barnen möjligheter att förstÄ sin delaktighet i naturen. I studien har kvalitativa undersökningsmetoder anvÀnts. Intervjuerna med tvÄ verksamma förskollÀrare och observationerna av barns lek i utemiljö genomfördes pÄ tvÄ olika förskolor, en kommunal och en privat. Vid bearbetning av undersökningsmaterialet anvÀnde vi oss av en hermeneutisk tolkningsansats.

Syftet med denna studie att ge en bild av hur pedagoger pÄ tvÄ I Ur och Skur förskolor ser pÄ samt uppmÀrksammar olika sprÄk- och samtalssituationer pÄ förskolan utomhus och inomhus. FrÄgestÀllningarna innefattar pedagogernas syn pÄ förutsÀttningar för sprÄk och samtal utomhus och inomhus pÄ förskolan samt vilka faktorer som pÄverkar anvÀndandet av inne- och utemiljön. Fem intervjuer pÄ tvÄ I Ur och Skur förskolor har genomförts. Vidare genomfördes en observation i skogen av olika samtal, mellan barnen och mellan pedagogerna och barnen pÄ en I Ur och Skur förskola. I analysen har Vygotskijs teori om det sociala lÀrandets betydelse för sprÄket samt Deweys teori om erfarenhetens betydelse anvÀnts.I studien framkommer att pedagogerna Àr medvetna om rummets betydelse och att de anvÀnder sig av denna vetskap i arbetet med barnen.

De finmotoriska förmÄgorna Àr oerhört viktiga vad det gÀller den mÀnskliga lÀs- och skrivförmÄgan, dÄ handen behöver vara trÀnad för att göra smÄ rörelser och ögonen ska kunna följa dessa rörelser. Barn som har svÄrigheter med de finmotoriska förmÄgorna blir beroende av andra, dÄ de kan fÄ svÄrt att klara av vardagliga bestyr sÄ som att klÀ pÄ sig sjÀlva och anvÀnda bestick. NÄgot som försvÄrar arbetet med de finmotoriska förmÄgorna utomhus Àr att barn anvÀnder vantar stora delar av Äret och att tillgÄng till materiel som utmanar handrörelser plockas fram mer sÀllan under vinterhalvÄret pÄ grund av kylan. Detta gör att barn inom I ur och skur-förskolor som oftast Àr ute fÄr mindre trÀning av de finmotoriska förmÄgorna under kalla Ärstider. Vi har jÀmfört I ur och skur-förskolor med förskolor utan den inriktningen, vad det gÀller arbetet med de finmotoriska förmÄgorna.

I Ur och Skur preschools base their teaching on outdoor activities and all educators are called leaders, disregarding their educational background.The purpose of this study is to find out how the leaders of six I Ur och Skur preschools are working, specifically with the written language, in the outdoors environment. The study discusses the concept of literacy, methods leaders use and the advantages and disadvantages they experience with outdoors education and the thoughts they have about outdoor activities. The basis for this study is the objective pursued in the curriculum: "preschools should strive to ensure that children develop an interest in written language and an understanding of symbols and their communicative functions". Respondents have also been asked what outdoors education means to them on a personal level.To achieve my research results five qualitative interviews, with room for follow-up questions, were conducted. One of the respondents felt that she lacked time but still wanted to participate and doing so by answering questions by email.

Climate change is a major political challenge, and the public opinion can play a big role in addressing it. It?s therefore relevant to examine which factors influence individuals? support towards environmental policy. Previous research indicates that this can be understood from political orientation (Jagers m.fl 2018, s. 86-7).

Denna undersökning pÄvisar möjligheten att gradera verkan med stridsvagn 122 vid en insats i Sveriges insatsomrÄde i Afghanistan. Hotbilden som rÄder gör att personalen mÄste ha ett gott skydd och möjlighet till verkan vilket stridsvagnen erbjuder. Tyngdpunkten i undersökningen ligger pÄ modern 120 mm ammunition dÀr Försvarsmaktens övningsammunition kan anvÀndas för att minska effekten i mÄlet och pÄ sÄ sÀtt gradera verkan. PÄ marknaden finns det ammunition som skulle komplettera redan befintlig ammunitionsportfölj framförallt pÄ korta avstÄnd och dÄ Àven med möjligheten att skjuta varningseld. SekundÀrbevÀpning (kulsprutor) pÄ vagnen kan Àven den anvÀndas för att gradera verkan.

Den hÀr uppsatsen innehÄller en undersökning av skillnader mellan tidningarna Bulletinen och Allt om Mat som Àr inriktad pÄ hur texter ur tidningarna ger upphov till ideologiska effekter och skapar modellÀsare. Den analysmetod som tillÀmpas Àr en ideologikritisk analys. Efter genomförd analys kan undersökningen konstatera att de bÄda tidningarna ger upphov till ideologier som i relation till konsumtionskulturen skiljer dem Ät. Samtidigt framtrÀder ett flertal likheter mellan de bÄda texternas sprÄkliga verkan som kan kopplas till intertextualitet och gemensamma diskurser..

Syftet med denna studie ?r att unders?ka kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola och hur l?rarna uppfattar att detta p?verkar eleverna. Detta kommer att unders?kas utifr?n ?tta h?gstadiel?rares perspektiv som, i kontrast till v?rdnadshavare, kommunicerar och har kontakt med flera v?rdnadshavare samt har en bredare ?verblick ?ver eleverna. Syftet konkretiseras genom f?ljande fr?gest?llningar: 1. Vilka m?jligheter och hinder finns i kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola? 2. Hur uppfattar l?rarna att detta p?verkar eleverna? F?r att besvara fr?gest?llningen genomf?rdes en kvalitativ unders?kning d?r ?tta h?gstadiel?rare som arbetar p? en m?ngkulturell skola blev intervjuade individuellt. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och d?refter kategoriserades med hj?lp av en tematisk analysmetod som var i linje med studiens ?vergripande syfte.

Den hÀr uppsatsen innehÄller en undersökning av skillnader mellan tidningarna Bulletinen och Allt om Mat som Àr inriktad pÄ hur texter ur tidningarna ger upphov till ideologiska effekter och skapar modellÀsare. Den analysmetod som tillÀmpas Àr en ideologikritisk analys. Efter genomförd analys kan undersökningen konstatera att de bÄda tidningarna ger upphov till ideologier som i relation till konsumtionskulturen skiljer dem Ät. Samtidigt framtrÀder ett flertal likheter mellan de bÄda texternas sprÄkliga verkan som kan kopplas till intertextualitet och gemensamma diskurser..

Likheter och skillnader mellan det svenska och det nyzeelÀndska skolsystemet pÄ förskole - och grundskolenivÄ. De tvÄ skolsystemen jÀmförs med hjÀlp av information hÀmtad i intervjuer, enkÀter, skoldokument, artiklar, etc..

Bakgrund och problem: H?llbarhet och milj? har de senaste ?ren kommit att bli en alltmer aktuell och central del av f?retagens strategi och aff?rsid?. Det har blivit mer relevant i takt med att f?rst?elsen kring hur konsumtion och produktion p?verkar milj?n har ?kat. Som en f?ljd av det har cirkul?r ekonomi kommit att bli en process som f?retag till?mpar f?r att f?rb?ttra sitt klimatavtryck.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att hitta likheter och skillnader mellan waldorfskolans grundtankar och den kommunala skolans grundtankar samt idéer om textilslöjd inom de bÄda verksamheterna. Dessutom vill jag hitta kvaliteter inom bÄda skolformerna som jag kan anvÀnda mig av i min kommande undervisning. För att hitta likheter och skillnader har jag anvÀnt en komparativ analys. Studien beskriver de bÄda skolformernas grundtankar samt idéer kring slöjd utifrÄn litteratur som behandlar verksamheternas grundlÀggande mÀnniskosyn, kunskapssyn och skolans roll samt syn pÄ slöjd. Resultatet visar att likheterna Àr fler och skillnaderna fÀrre Àn jag frÄn början trodde, men de skillnader som finns Àr relativt stora..

Den hÀr uppsatsen innehÄller en undersökning av skillnader mellan tidningarna Bulletinen och Allt om Mat som Àr inriktad pÄ hur texter ur tidningarna ger upphov till ideologiska effekter och skapar modellÀsare. Den analysmetod som tillÀmpas Àr en ideologikritisk analys. Efter genomförd analys kan undersökningen konstatera att de bÄda tidningarna ger upphov till ideologier som i relation till konsumtionskulturen skiljer dem Ät. Samtidigt framtrÀder ett flertal likheter mellan de bÄda texternas sprÄkliga verkan som kan kopplas till intertextualitet och gemensamma diskurser..