Denna uppsats behandlar hur naturen anvÀnds som ett pedagogiskt rum och barnetsbildskapande i naturen sett ur olika perspektiv. De flÀtas samman i en undersökning hurpedagoger anvÀnder barnets bildskapande i naturen. I den hÀr uppsatsen undersöks en förskolaför att kartlÀgga deras vanor och visioner om bildskapande i naturen. UtifrÄn intervju och studiebelyser uppsatsen bÄde pedagogernas erfarenheter och visioner sÄvÀl som barnens upplevelser.Studieobjektet i denna undersökning Àr en Ur och Skur profilerad förskola.Huvudresultatet Àr att miljön för barnens bildskapande pÄverkar och gör sitt avtryck. FÄr barnetnÀring till sin fantasi sker en utveckling..

Detta Àr en C-uppsats som Àr skriven för institutionen ?Individ ? omvÀrld och lÀrande? vid LÀrarhögskolan i Stockholm under höstterminen 2007. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med skönlitteratur i grundskolans yngre Äldrar. Vi har intervjuat 8 pedagoger som antingen har en egen klass eller arbetar som special-/resurspedagog. Resultatet av dessa intervjuer har vi sedan analyserat och diskuterat och vi har kommit fram till att undervisningen i skönlitteratur skiljer sig Ät dels bland de olika pedagogerna men Àven mellan de olika skolorna.

Syftet med arbetet Àr att försöka förstÄ hur sociala och strukturella villkor pÄverkar möjligheterna till att utnyttja ett ekonomiskt förtroende och befattning för att begÄ ekonomisk brottslighet. De frÄgestÀllningar jag önskat fÄ svar pÄ Àr:Hur kan ett ekonomiskt förtroende anvÀndas för att begÄ ekonomisk brottslighet?Vilka sociala och strukturella faktorer kan förklara ekonomisk brottslighet och vilka Äterfinns i Skandiafallet och muthÀrvan inom Göteborgs kommun? Vilka likheter och skillnader till motiven kan urskönjas mellan de Ätalades berÀttelser i domen mot Skandia och den nuvarande muthÀrvan inom Göteborgs kommun?DÄ mÄlet med arbetet hela tiden bestÄtt av att fÄ en större förstÄelse till de bakomliggande orsakerna till hur och varför dessa ekonomiska brott inom Göteborgs kommun begicks och för att dÀrefter ha möjlighet att jÀmföra likheter och skillnader mellan informanterna. DÀrmed togs beslutet att genomföra en fallstudie, med hjÀlp av kvalitativt strukturerade e-post intervjuer med standardiserade frÄgor samt studier av domen mot Skandia.Resultaten av studien visar att befattningen och yrkespositionen skapar ett handlingsutrymme som Àr centralt för att kunna begÄ den hÀr typen av brott. Dessa förutsÀttningar synes vara ett genomgÄende tema i ett flertal typer av ekonomisk brottslighet..

i dagens lÀrarutbildning fÄr ÄtgÀrdsprogram inte mycket utrymme trots att verksamma lÀrare menar att det Àr en stor och viktig del av yrkesutövningen. Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur skolans personal arbetar med ÄtgÀrdsprogram och om det finns nÄgra likheter och skillnader mellan de uppfattningar som lÀrare och specialpedagoger pÄ olika skolor har. Arbetet ger en översikt av forskning och undersökningar som gjorts om ÄtgÀrdsprogram och detta jÀmförs med de resultat som denna undersökning gav. Undersökningen genomfördes genom intervjuer, dels med en fokusgrupp med fem högstadielÀrare och dels med tvÄ specialpedagoger pÄ en gymnasieskola. Resultatet visar att arbetet med ÄtgÀrdsprogram Àr organiserat helt olika pÄ de tvÄ skolorna.

Under Är 2009 kom 2 250 ensamma barn till Sverige. Deras orsak till flykt Àr mÄnga, men det kan bland annat ha att göra med krig, förföljelse, tortyr med mera. NÀr de kommer till Sverige fÄr de en god man som ska trÀda in i vÄrdnadshavarens stÀlle. Under hösten 2009 gjordes tretton djupintervjuer med gode mÀn för ensamkommande barn i en stor kommun och i en liten kommun. Studiens syfte var att undersöka hur rollen som god man för ensamkommande barn fungerar samt hur den kan se ut och upplevas av de gode mÀnnen sjÀlva. Studien undersökte ocksÄ vilka likheter respektive skillnader som finns i uppdraget som god man beroende pÄ kommunstorlek.

I denna uppsats har jag undersökt akustiska skillnader och likheter mellan diftongerna pÄ tre skÄnska orter: Bara, Broby och TÄgarp. SkÄnska bör inte betraktas som en enhetlig dialekt utan snarare som en samling av olika dialekter, dock med en hel del likheter. Dessa skillnader mellan dialekterna skulle kunna innebÀra att det Àven varierar hur diftongerna realiseras. FrÄgan jag ville ha svar pÄ var om diftongerna pÄ dessa orter Àr sÄ pass olika att de uppvisar mÀtbara skillnader. Eventuellt Àr de individuella skillnaderna större Àn skillnaderna mellan orterna.

Denna undersökning har studerat ett lÀtt infanteriförbands anvÀndning av kombinerad bekÀmpning som metod för verkan under en amfibieoperation samt vilka aspekter som pÄverkade möjligheten till kombinerad bekÀmpning p.g.a. operationens amfibiska karaktÀr. Fallet har utgjorts av Parachute Regiments tvÄ bataljoner som under Falklandskriget utkÀmpade tre slag vid Darwin ? Goose Green, Mount Longdon och Wireless Ridge. Som analysverktyg har anvÀnts Robert Leonhards teori om den kombinerade bekÀmpningens tre principer.

Uppsatsen belyser hederskulturer och hedersrelaterat vÄld frÄn olika perspektiv. Den besvarar frÄgor kring hedersbegrepp som har vuxit fram i Mellanöstern, men Àven i Nordeuropa och förklarar skillnader och likheter kring dessa. Uppsatsen beskriver ocksÄ vilka konsekvenser hederskulturen fÄr för mÀnniskor i Sverige idag..

Kandidatarbetet förtÀtningsargument Àr en jÀmförande studie mellan Karlskrona, Lund och Helsingborg kommuns översiktsplaner. DÀr har argumenten som berör förtÀtning granskats med hjÀlp av innehÄllsanalys och komparativ metod. Syftet med kandidatarbetet Àr att belysa tendenser som finns inom den kommunala planeringsretoriken som handlar om förtÀtning. Arbetet syftar Àven till att tydliggöra skillnader och eller likheter mellan kommuners argument för förtÀtning. I kandidatarbetet granskas vilka kategorier av förtÀtningsargument som anvÀnds i kommuners översiktsplaner och hur förhÄllandet ser ut mellan argumenten för förtÀtning respektive mot förtÀtning.

Högskolan iJönköpingHögskolan förlĂ€rande och kommunikationD-uppatsLĂ€rande 91-120 hp.AbstractAnna Jakobsson & Catarina MarkusLĂ€ra genom portfolio ? men vad?? En kvalitativ studie om nĂ„gra elevers lĂ€rande med portfolio som redskap och metodÅr: 2008 Antal sidor: 47I föreliggande studie Ă€r huvudsyftet att utveckla kunskap om elevers och pedagogers kvalitativt skilda uppfattningar av vilket lĂ€rande som elever utvecklar genom arbete med portfolio. I ett vidare syfte jĂ€mförs skillnader och likheter av uppfattningar.Bakgrunden sammanfattar kort vad portfolio kan innebĂ€ra. Forskning kring reflektion, metakognition, vĂ€rdering och bedömning kopplas som centrala element till portfolioarbetet.Studiens teoretiska utgĂ„ngspunkt Ă€r den fenomenografiska forskningsansatsen och som metod har anvĂ€nts en halvstrukturerad intervjuform. Undersökningsgruppen innefattar nio elever i Ă„r 5- 6, samt fem pedagoger.Resultatet visar pĂ„ kvalitativa skillnader i uppfattningar av vilket lĂ€rande som utvecklas hos elever genom portfolioarbete.

Titel: Kvinnligt och Manligt perspektiv ? FörmĂ„gan att motivera genom att behĂ„lla kontrollen över sina arbetsuppgifter. Slutseminarium: 2008-05-28Ämne: Företagsekonomi ledarskap, kandidatuppsats 15 hp.Författare: Sofia Pellbring och Julia RamiriosHandledare: Jenny StĂ„hlFöretag: Äldreomsorgen, Anonyma respondenter Centrala begrepp: Kvinnligt ledarskap, Manligt ledarskap, Planering, Delegering, Chef/Ledare, Motivation Problemformulering: Vilka skillnader och likheter finns det i kvinnligt respektive manligt ledarskap i samband med att behĂ„lla kontrollen genom planering och delegering? Syfte: Utforska vilka skillnader och likheter det finns mellan kvinnlig och manlig förmĂ„ga att planera och delegera.Teoretisk referensram: Baserad pĂ„ teorier kring de centrala begreppen men Ă€ven pĂ„ den sociala konstruktionen. Metod: Vi har valt att anvĂ€nda oss av den kvalitativa metoden.

VÄr intention med detta arbete Àr att synliggöra eventuella likheter och skillnader pÄ hur pÄ hur pedagogerna i förskolan och pÄ högstadiet arbetar med frÄgor som berör genus och hur de arbetar för att motverka traditionella könsmönster. För att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning intervjuade vi tre förskolelÀrare och tre högstadielÀrare. I vÄr tolkning av resultatet har vi anvÀnt oss av den forskning som tidigare fanns inom vÄrt omrÄde..

Syftet med denna studie har varit att synliggöra pedagogers tankar och erfarenheter ur ett interkulturellt perspektiv. Vi har sökt svar pÄ tvÄ frÄgestÀllningar. Vilken uppfattning har pedagogerna om sitt arbete i en mÄngkulturell miljö? Vilka erfarenheter av och tankar om ett interkulturellt förhÄllningssÀtt kan vi synliggöra hos pedagogerna genom kvalitativa intervjuer? Analysen gjordes med hjÀlp av litteratur som behandlar ett interkulturellt förhÄllningssÀtt. Studien bygger pÄ kvalitativ forskning och analys av skriftliga kÀllor. I studien diskuteras kulturbegreppet utifrÄn ett antropologiskt perspektiv.

Tidigare studier visar att det finns skillnader mellan flickor och pojkar avseende hur de upplever Àmnet matematik, vilket Äterspeglas i utbildnings- och yrkesval. Tidigare studier visar Àven att det finns skillnader mellan flickor och pojkar avseende hur de lÀr och tÀnker nÀr de löser matematiska problem och attlÀrare inte alltidtar hÀnsyn till dessa skillnader. Denna studie syftar till att undersöka hur flickor och pojkar löser aritmetiska uppgifter genom kognitiva, kroppsliga och externa strategier samt likheter och skillnader mellan flickor och pojkar. Totalt har 23 barn (11 flickor och 12 pojkar) i grundskolans Ärskurs ett löst nio aritmetiska och fyra andra matematiska uppgifter. Barnen instruerades att tÀnka högt och blev videofilmade.

Bakgrunden till studien Àr att vikten pÄ den enskilda soldaten ökar allt mer vilket reducerar rörligheten. Om soldaten bÀr för tungt ökar risken för att verkan inte kan avges pÄ rÀtt plats i rÀtt tid pÄ grund av minskad rörlighet. TerrÀngen som amfibiesoldaten verkar i medför att stor del av striden sker till fots vilket torde betyda att rörligheten borde vara prioriterat för soldaten. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om rörlighet har varit prioriterat, för en amfibieskyttesoldat nÀr den bedriver strid till fots, gentemot vikten pÄ och plutonens anpassning av verkans- och skyddsutrustning. Metoden som anvÀnts Àr en jÀmförelse mellan amfibieskyttesoldatens olika utrustningsalternativ med de vikter som faststÀllts i författarens analysverktyg som utgÄr frÄn de amerikanska doktrinerna.