Titel: Kvinnligt och Manligt perspektiv ? FörmĂ„gan att motivera genom att behĂ„lla kontrollen över sina arbetsuppgifter. Slutseminarium: 2008-05-28Ämne: Företagsekonomi ledarskap, kandidatuppsats 15 hp.Författare: Sofia Pellbring och Julia RamiriosHandledare: Jenny StĂ„hlFöretag: Äldreomsorgen, Anonyma respondenter Centrala begrepp: Kvinnligt ledarskap, Manligt ledarskap, Planering, Delegering, Chef/Ledare, Motivation Problemformulering: Vilka skillnader och likheter finns det i kvinnligt respektive manligt ledarskap i samband med att behĂ„lla kontrollen genom planering och delegering? Syfte: Utforska vilka skillnader och likheter det finns mellan kvinnlig och manlig förmĂ„ga att planera och delegera.Teoretisk referensram: Baserad pĂ„ teorier kring de centrala begreppen men Ă€ven pĂ„ den sociala konstruktionen. Metod: Vi har valt att anvĂ€nda oss av den kvalitativa metoden.

VÄr intention med detta arbete Àr att synliggöra eventuella likheter och skillnader pÄ hur pÄ hur pedagogerna i förskolan och pÄ högstadiet arbetar med frÄgor som berör genus och hur de arbetar för att motverka traditionella könsmönster. För att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning intervjuade vi tre förskolelÀrare och tre högstadielÀrare. I vÄr tolkning av resultatet har vi anvÀnt oss av den forskning som tidigare fanns inom vÄrt omrÄde..

Syftet med denna studie har varit att synliggöra pedagogers tankar och erfarenheter ur ett interkulturellt perspektiv. Vi har sökt svar pÄ tvÄ frÄgestÀllningar. Vilken uppfattning har pedagogerna om sitt arbete i en mÄngkulturell miljö? Vilka erfarenheter av och tankar om ett interkulturellt förhÄllningssÀtt kan vi synliggöra hos pedagogerna genom kvalitativa intervjuer? Analysen gjordes med hjÀlp av litteratur som behandlar ett interkulturellt förhÄllningssÀtt. Studien bygger pÄ kvalitativ forskning och analys av skriftliga kÀllor. I studien diskuteras kulturbegreppet utifrÄn ett antropologiskt perspektiv.

Tidigare studier visar att det finns skillnader mellan flickor och pojkar avseende hur de upplever Àmnet matematik, vilket Äterspeglas i utbildnings- och yrkesval. Tidigare studier visar Àven att det finns skillnader mellan flickor och pojkar avseende hur de lÀr och tÀnker nÀr de löser matematiska problem och attlÀrare inte alltidtar hÀnsyn till dessa skillnader. Denna studie syftar till att undersöka hur flickor och pojkar löser aritmetiska uppgifter genom kognitiva, kroppsliga och externa strategier samt likheter och skillnader mellan flickor och pojkar. Totalt har 23 barn (11 flickor och 12 pojkar) i grundskolans Ärskurs ett löst nio aritmetiska och fyra andra matematiska uppgifter. Barnen instruerades att tÀnka högt och blev videofilmade.

?ren under Covid-19 pandemin pr?glades av social distansering och isolering. N?got som resulterade i att m?nga branscher blev tvungna att skapa nya digitala l?sningar och implementera distansarbete, ett fenomen som efter pandemin fortfarande lever kvar. Men vad vet vi egentligen om hur distansarbete p?verkar motivation och meningsfullhet i arbetet? Det ?r ?mnet som denna studie har unders?kt. Uppsatsen ?r en kvalitativ studie som ?r baserad p? semistrukturerade intervjuer och grundar sig i de tv? teorierna Sensemaking och Job Characteristics model.

SammanfattningSyfte Studiens syfte Àr att undersöka friluftsundervisningen i grundskolor med friluftsprofil i Oslo och Stockholm, samt jÀmföra dessa.Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsÀmnet i friluftsprofilerade grundskolor i Oslos kommun?Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsÀmnet i friluftsprofilerade grundskolor i Stockholms kommun?Vad kan vi se för likheter eller skillnader mellan skolorna i Oslo och Stockholm?Kort sammanfattning av Sandells friluftsstilar:Passiv anpassnignsstil: friluftsliv utifrÄn ett anpassat betraktande perspektiv utan att pÄverka naturen.Aktiv anpassningsstil: friluftsliv utifrÄn ett aktivt perspektiv dÀr du lever av naturen och tar vad du behöver samtidigt som man vÀrnar om naturen.Dominant anpasssningsstil: friluftsliv utifrÄn ett aktivitetscentrerat perspektiv dÀr ofta kommersialism styr för att pÄverka och anpassa naturen för att ge rum för specifik aktivitet.MetodAnvÀnd metod Àr öppet strukturerade telefonintervjuer. Sex stycken idrottslÀrare, tre i Oslo och tre i Stockholm intervjuades varav tvÄ var kvinnor och fyra var mÀn. Samtliga var utbildade till idrottslÀrare eller lÀrare med undevisning inom friluftsliv.ResultatAlla stilar förekommer i Oslo. I Stockholm rÄder tveksamhet kring den dominansstilen.

Den hÀr uppsatsen behandlar tvÄ olika examinationsformer pÄ gymnasiet, studentexamen i Finland och avslutande gymnasiestudier i Sverige. Undersökningens fokus ligger pÄ tvÄ olika prov, det nationella provet i Svenska B, delprov B i Sverige samt essÀprovet i Svenska som modersmÄl i Finland. Syftet med undersökningen Àr att visa eventuella likheter och skillnader mellan de tvÄ proven samt belysa bakgrunden till de olika skolsystemen. Metoden som anvÀnts Àr en fördjupad, jÀmförande undersökning av det primÀra materialet. Undersökningen har genomförts i tvÄ etapper, en mindre undersökning av kursplanerna samt en större undersökning av det nationella provet i Svenska B, delprov B samt essÀprovet i Svenska som modersmÄl.

Bakgrund: Politiska partiers ideologier börjar allt mer likna varandra och placerar sig i mitten av höger- vÀnsterskalan i kamp om vÀljarna. Under valperioden lÀggs mer fokus pÄ partiledarens Personal Branding. Partiledaren behöver sÀlja sin ogripbara och komplexa produkt för att skapa positiva uppfattningar hos vÀljarna.FrÄgestÀllningar: Hur uppfattar riksdagspartierna den egna partiledares Personal Branding? Hur uppfattar vÀljarna riksdagspartiernas Personal Branding hos partiledarna?, Vilka likheter och skillnader finns mellan riksdagspartiernas uppfattning jÀmfört med vÀljarnas uppfattning pÄ Personal Branding?Syfte: Syfte med studien Àr att analysera Svenska Riksdagens partiledares Personal Branding. Analysen kommer dels bestÄ av Riksdagspartiernas uppfattning om den egna partiledaren och vÀljarnas uppfattning om partiledarnas Personal Branding.

Revisionspliktens avskaffande -En jÀmförelse mellan en liten och en stor revisionsbyrÄDatum:15 januari 2013NivÄ:Kandidatuppsats i företagsekonomi/redovisning, 15 ECTSInstitution:Akademin för hÄllbar samhÀlls- och teknikutveckling, HSTFörfattare:Nicklas ErngrenAnnica LarssonMariah WahlgrenTitel:Revisionspliktens avskaffande -En jÀmförelse mellan en liten och en stor revisionsbyrÄHandledare:Angelina SundströmNyckelord:revisionsplikt, revision, revisionsbyrÄ, revisor, smÄ företag, framtidsmöjligheterFrÄgestÀllning:Hur har revisionsbyrÄerna förÀndrats genom revisionspliktens avskaffande?Hur har storleken pÄ revisionsbyrÄerna inverkat pÄ tjÀnsternas utbud?Syfte:Syftet med studien Àr att beskriva skillnader och likheter i hur revisionsbyrÄerna förÀndrat sitt utbud av tjÀnster och vilka andra förÀndringar de gjort efter avskaffandet av revisionsplikten för smÄ företag. För att uppnÄ syftet och besvara forskningsfrÄgorna har tvÄ revisionsbyrÄer studerats.Metod:För att besvara forskningsfrÄgorna och uppfylla syftet har tvÄ gruppintervjuer gjorts med Lars Lönnkvist och Barbro Andersson pÄ Revisorsknuten och Sara Keyser och Magnus Hallberg pÄ PwC i Nyköping. Intervjuerna gick ut pÄ att ta reda pÄ vad respektive revisionsbyrÄ gjort för förÀndringar av sitt utbud efter avskaffandet av revisionsplikten. I analysdelen har sedan svaren stÀllts mot varandra för att se vilka likheter och skillnader som finns mellan den stora(PwC) och den lilla (Revisorsknuten) revisionsbyrÄn.Slutsats:Studien visar att det finns likheter i de förÀndringar som gjorts bland annat ett större fokus pÄ redovisningstjÀnster Àn tidigare.

Denna uppsats har till syfte att studera idrottslÀrares tankar och Äsikter om hur det Àr att undervisa i Àmnet idrott och hÀlsa pÄ grundskolans tidigare Är samt grundskolans senare Är. FrÄgestÀllningarna i arbetet utgÄr frÄn tre frÄgor:1. Hur skiljer sig yrket idrottslÀrare pÄ grundskolans tidigare Är och grundskolans senare Är i undervisningen?2. Vad innebÀr det att som idrottslÀrare undervisa pÄ grundskolans tidigare Är?3.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka tvÄ vÀgledares metoder i enskilda samtal med arbetssökande. Den hÀr studien handlar om vÀgledningssamtal inom ett arbetsmarknadspolitiskt projekt. Det valda arbetsmarknadspolitiska projektet Àr Jobbgarantin för ungdomar som Àr ett program som riktar sig till unga arbetslösa. PÄ det utvalda projektet arbetar tvÄ stycken vÀgledare med bland annat enskilda samtal med de unga arbetssökande. Ingen av vÀgledarna Àr utbildade till studie- och yrkesvÀgledare varför jag har försökt ta reda pÄ hur de genomför sina vÀgledningssamtal.

SammanfattningSyfte Studiens syfte Àr att undersöka friluftsundervisningen i grundskolor med friluftsprofil i Oslo och Stockholm, samt jÀmföra dessa.Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsÀmnet i friluftsprofilerade grundskolor i Oslos kommun?Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsÀmnet i friluftsprofilerade grundskolor i Stockholms kommun?Vad kan vi se för likheter eller skillnader mellan skolorna i Oslo och Stockholm?Kort sammanfattning av Sandells friluftsstilar:Passiv anpassnignsstil: friluftsliv utifrÄn ett anpassat betraktande perspektiv utan att pÄverka naturen.Aktiv anpassningsstil: friluftsliv utifrÄn ett aktivt perspektiv dÀr du lever av naturen och tar vad du behöver samtidigt som man vÀrnar om naturen.Dominant anpasssningsstil: friluftsliv utifrÄn ett aktivitetscentrerat perspektiv dÀr ofta kommersialism styr för att pÄverka och anpassa naturen för att ge rum för specifik aktivitet.MetodAnvÀnd metod Àr öppet strukturerade telefonintervjuer. Sex stycken idrottslÀrare, tre i Oslo och tre i Stockholm intervjuades varav tvÄ var kvinnor och fyra var mÀn. Samtliga var utbildade till idrottslÀrare eller lÀrare med undevisning inom friluftsliv.ResultatAlla stilar förekommer i Oslo. I Stockholm rÄder tveksamhet kring den dominansstilen.

Syftet med uppsatsen har varit att ta reda pÄ vilken syn pedagogerna har pÄ barns inflytande samt hur förskolorna jobbar med barns inflytande. Vi ville Àven se om det fanns nÄgra tydliga likheter och/eller skillnader mellan de olika pedagogiska inriktningarna. Empirin Àr insamlad ifrÄn tvÄ Reggio Emilia - inspirarede förskolor och tvÄ Montessori förskolor. Sammanlagt intervjuades Ätta stycken förskollÀrare. Fyra arbetar pÄ Reggio Emilia inspirarade förskolor och fyra arbetar pÄ Montessori förskolor. Genom att fÄ göra sin röst hörd, uttrycka sina tankar och Äsikter  samt lÄta sitt intresse styra verksamheten fÄr barnet reellt inflytande pÄ förskolan.

VÄr rapports syfte Àr att försöka göra oss medvetna och lyfta fram hur vi förmedlar kunskap som vi inte riktigt kan sÀtta ord pÄ, alltsÄ den tysta kunskapen. Vi vill Àven belysa eventuella likheter och skillnader som finns i vÄra respektive arbete vad gÀller förmedlandet av tyst kunskap..

Syftet med denna undersökning Àr att undersöka och fÄ mer kunskap om sexton barns tankar om sin framtid. Inom begreppet framtid har vi begrÀnsat oss till barnens framtida yrkesval kopplat till deras möjligheter och nuvarande skolgÄng. Undersökningen utgÄr i grunden frÄn ett barnperspektiv för att öka vÄr förstÄelse för hur barnen tÀnker om sin framtid. Vi vidrör i teoridelen omrÄden som barns uppvÀxtvillkor, motivation, arbetsmarknad och skola. Urvalsgruppen som ligger som grund för undersökningen bestÄr av sexton barn i Äldrarna elva och tolv. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer som metod men resultatet har Àven antagit en kvantitativ ansats.