Fibromyalgi Ă€r en vanlig orsak till lĂ„ngvarig smĂ€rta och dessa patienter befinner sig ofta i situationer som pĂ„verkar smĂ€rtintensiteten och tillhörande upplevelse. Även bristande förmĂ„ga kan uppstĂ„ nĂ€r det exempelvis gĂ€ller att delta optimalt i hushĂ„llsarbete, förvĂ€rvsarbete och fritidsaktiviteter vilket kan resultera i minskad livskvalitet. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur VAS-skalan kan tillĂ€mpas vid lĂ„ngvarigt smĂ€rttillstĂ„nd och att undersöka vilka andra smĂ€rtbedömningsinstrument som fanns att anvĂ€nda samt dess likheter och skillnader jĂ€mfört med VAS-skalan. Resultatet Ă€r baserat pĂ„ tio vetenskapliga artiklar. I resultatet presenteras tre huvudteman: VAS-skalan och dess tillĂ€mpning, Andra smĂ€rtbedömningsinstrument och dess tillĂ€mpning samt Likheter och skillnader mellan VAS-skalan och andra smĂ€rtbedömningsinstrument utifrĂ„n syftet. Att anvĂ€nda fler Ă€n ett smĂ€rtbedömningsinstrument har visat sig ha goda resultat, dĂ„ andra pĂ„verkbara faktorer bör skattas vid fibromyalgi.

Uppsatsen unders?ker hur de socioekonomiska variablerna, patientavgifter, inkomstniv?er, arbetsl?shet, samt andelen seniorer och h?gutbildade p?verkar antalet bes?k hos allm?nl?kare p? v?rdcentraler i Sverige. Genom regressionsanalyser av data fr?n myndigheter identifieras samband mellan dessa faktorer och bes?ksfrekvensen. Resultaten belyser viktiga samband med elasticitetkoefficienter som visar hur k?nsligt bes?ksantalet ?r gentemot f?r?ndringar i de socioekonomiska faktorerna.

Nu för tiden jobbar allt fler företag med team. Det krÀvs att det finns en bra strategi, struktur och rÀtt personer för att teamet ska bli sÄ innovativt som möjligt. Desto större och mer expanderade företagen Àr över vÀrlden krÀvs det Àven att mÀnniskor frÄn olika kulturer och lÀnder samarbetar mot att föra företaget framÄt. NÄgot som kan skapa problem i och med olikheterna.Forskning frÄn West et al. (2006) och Paulus et al.

I det hÀr arbetet behandlas ansvarfrihetsgrunder i tanzaniansk och svensk straffrÀtt. Eftersom ansvarfrihetsgrunder Àr mycket omfattande i bÄda straffrÀtter gör uppsatsen endast inblickar i ansvarsfrihetsgrunder i tanzaniansk och svensk straffrÀtt med fokus pÄ nödvÀrnsrÀtten. Jag valde detta Àmne för att fÄ insikt i och förstÄelse för nödvÀrnsrÀtten i tvÄ lÀnder med olika historisk juridisk bakgrund. Uppsatsen beskriver hur den historiska bakgrunden till tanzaniansk straffrÀtt, som bygger pÄ straffrÀtten i tyska och engelska kolonialmakter, pÄverkar olikheten. Brottet definieras i bÄda straffrÀtter.

En jÀmförelse mellan New Age och kristendom som visar likheter och skillnader, samt en prövning efter en religionsdefinition..

Taluppfattning Àr grundlÀggande för all matematisk utveckling. I denna rapport har vi valt att analysera tvÄ olika lÀromedel i matematik för Ärskurs 1 och 2. Syftet med rapporten var att undersöka hur taluppfattning hanteras i de bÄda lÀromedlen samt vilka kognitiva nivÄer (grundat pÄ Blooms taxonomi) som stimuleras. Vi hade Àven för avsikt att undersöka omfattningen av konkretisering i de analyserade lÀromedlen. En del av vÄrt syfte var Àven att jÀmföra dessa tvÄ för att ta reda pÄ om det förekommer skillnader/likheter lÀromedlen emellan.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka likheter och skillnader mellan tvÄ friskolor i arbetet med lÀsförstÄelse. Vi ville ta reda pÄ hur lÀrarna pÄ tvÄ friskolor arbetar för att uppfylla kunskapskraven nÀr det gÀller lÀsförstÄelse, samtidigt ville vi se om lÀrarna ger eleverna möjlighet att prova olika arbetssÀtt och arbetsformer nÀr det gÀller lÀsförstÄelse. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med sex stycken pedagoger frÄn Ärskurs 1 - 3 . Vi har valt att skriva om Vygotskjis teorier, dÄ han anses vara förgrundsfiguren för ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrandet. Genom hela vÄrt arbete har vi anvÀnt oss av Barbro Westlunds litteratur som behandlar lÀsförstÄelse och samt hur forskning ser ut kring Àmnet. Genom höglÀsning, samtal och i diskussioner utvecklar pedagogerna elevens lÀsförstÄelse. Det visade sig vara viktigt att eleven hittar lÀslusten nÀr pedagogerna utmanar eleverna utifrÄn deras olika behov i sin förstÄelseprocess.

Denna uppsats syftar till att beskriva fyra verksamma musikhögskolelÀrares tankegÄngar om vad de upplever som god kvalitet inom musik och hur de i rollen som jurymedlem ser pÄ det gemensamma juryarbetet vid musikhögskolans instrumentalprov. Genom att tydliggöra likheter och skillnader i lÀrarnas vÀrderingar av kvalitet ville vi bilda oss en uppfattning om hur ett instrumentalprov faktiskt bedöms.En kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer anvÀndes som metod för ÀndamÄlet. För att ta del av en praktisk bedömningssituation fick lÀrarna se tvÄ olika videoklipp och resonera kring dessa som om det hade varit ett instrumentalprov. Detta upplÀgg möjliggjorde att variationer i lÀrarnas bedömningar kunde upptÀckas.Hermeneutiken har anvÀnts som vetenskapligt förhÄllningssÀtt för att genom tolkningar av del och helhet kunna hitta det som inte tydligt visar sig i informanternas svar. Analysen av studien visar att lÀrarna upplever bedömningen som subjektiv och komplex samt att ett gemensamt yrkessprÄk saknas.

Bakgrunden till vÄr studie Àr att naturvetenskap och teknik fÄtt större plats i förskolans lÀroplan samtidigt som studier visat pÄ att det finns brister i arbetet med dessa Àmnen pÄ skolor och förskolor. Syftet med studien var att fÄ syn pÄ likheter och skillnader i hur fyra förskollÀrare, frÄn en Àmnesinriktad och en traditionell förskola, ser pÄ naturvetenskap och teknik samt arbetssÀtt och Àmneskunskapens betydelse. Vi har gjort en kvalitativ studie och som metod valde vi att göra enskilda intervjuer som spelades in med ljudupptagning. De teoretiska utgÄngspunkter som anvÀnts i analysen har fokus pÄ det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att de likheter som finns Àr att förskollÀrarna anser att grunden för barns lÀrande Àr ett utforskande och undersökande arbetsÀtt i samspel med barn och vuxna.

Denna uppsats syftar till att beskriva fyra verksamma musikhögskolelÀrares tankegÄngar om vad de upplever som god kvalitet inom musik och hur de i rollen som jurymedlem ser pÄ det gemensamma juryarbetet vid musikhögskolans instrumentalprov. Genom att tydliggöra likheter och skillnader i lÀrarnas vÀrderingar av kvalitet ville vi bilda oss en uppfattning om hur ett instrumentalprov faktiskt bedöms.En kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer anvÀndes som metod för ÀndamÄlet. För att ta del av en praktisk bedömningssituation fick lÀrarna se tvÄ olika videoklipp och resonera kring dessa som om det hade varit ett instrumentalprov. Detta upplÀgg möjliggjorde att variationer i lÀrarnas bedömningar kunde upptÀckas.Hermeneutiken har anvÀnts som vetenskapligt förhÄllningssÀtt för att genom tolkningar av del och helhet kunna hitta det som inte tydligt visar sig i informanternas svar. Analysen av studien visar att lÀrarna upplever bedömningen som subjektiv och komplex samt att ett gemensamt yrkessprÄk saknas.

Under vÄrterminen 2013 hade jag tre konserter i tre olika genrer dÀr jag försökte jÀmföra mitt sÄngsÀtt i de olika genrerna för att lÀra mig att bli bred i genre. Jag valde att fokusera pÄ tre saker att jÀmföra. Rytmik/frasering (timing), teknik och instudering.I arbetet gÄr jag igenom varje lÄt och analyserar hur jag sjunger gÀllande rytm, frasering och teknik. Jag gÄr ocksÄ igenom hur olika instuderingen kan se ut beroende pÄ vad det Àr för genre.I slutet av arbetet skrev jag i mina avslutande diskussioner om hur jag tyckte att resultatet av arbetet blev. Jag jÀmför likheter och skillnader och kommer fram till att inom varje genre finns likheter till en annan genre och i varje genre finns ocksÄ skillnader till en annan genre.

Elin Wickman och Jennie Gyllin Milstam (2011), Fri lek ? ett uttryck ?inom branschen?? Fyra pedagoger om fri lek i förskolan. LÀrarutbildningen, Malmö Högskola Syftet med studien Àr att analysera samt försöka förstÄ och reda ut fyra pedagogers syn pÄ den fria leken i förskolan. FrÄgestÀllningarna som studien utgÄr ifrÄn Àr: Vilken syn har fyra pedagoger pÄ den fria leken i förskolan? Finns det möjligheter respektive hinder med den fria leken? Finns det likheter och skillnader pÄ pedagogers syn pÄ fri lek? Metoden innefattar individuella ostrukturerade intervjuer.

Syftet med vÄr studie har varit att ta del av olika pedagogers uppfattningar kring den fria leken pÄ förskolan. Vi har intervjuat fyra pedagoger pÄ fyra förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Det Àr frÀmst uppfattningarna kring begreppet fri lek, vilket utrymme leken ges och vilka skillnader och likheter det finns i pedagogernas uppfattningar som vi valt att undersöka. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ intervjumetod och enkÀter samt bearbetat detta utifrÄn ett fenomenografiskt angreppssÀtt. Pedagogernas utsagor och enkÀtsvar har kategoriserats och sorterats utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar.

Problem-formulering: Hur fungerar ekonomi- och verksamhetsstyrningen inom den kommunala verksamheten? Hur sĂ€tter kommuner mĂ„l och hur följs de upp? Är sĂ€ttet att faststĂ€lla mĂ„l och mĂ€tmetoder likartade eller finns det skillnader?Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att studera hur kommunerna Gnesta, Nykvarn och Salem styr sina verksamheter via uppsatta mĂ„l och hur de följer upp dem ur ett ekonomiskt- och verksamhetsperspektiv.Metod: En fallstudie har gjorts vid tre kommuner. PrimĂ€rdata samlades in genom semistrukturerade intervjuer.Teoretiskreferensram: Den teoretiska referensramen baseras pĂ„ olika formella och informella styrmedel. Som formellt styrmedel behandlas budget medan de informella styrmedel som tas upp Ă€r organisationsstruktur, mĂ„lstyrning, balanserade styrkort, nyckeltal och benchmarking.Empiri: Kapitlet inleds med en presentation av kommunallagen. Vidare presenteras de undersökta kommunernas sĂ€tt att styra sina verksamheter.Slutsats: Kommuner uppvisar bĂ„de likheter och skillnader i sina sĂ€tt att faststĂ€lla mĂ„l och mĂ€tmetoder.

UndersökningsomrÄdet i detta examensarbete Àr karriÀrcoaching och studie- och yrkesvÀgledning. Inom dessa bÄda yrken undersöks flera aspekter som exempelvis den historiska bakgrunden, vilka samtalsmetoder som anvÀnds och pÄ vilket sÀtt yrkesverksamma vÀgledare och karriÀrcoacher arbetar. Likheter och skillnader undersöks ocksÄ, detta för att fÄ kunskap om huruvida det kan finnas en konkurrens mellan yrkesgrupperna pÄ arbetsmarknaden men ocksÄ för att uppmÀrksamma eventuella möjligheter till samarbete. Vi har genomfört en enkÀtundersökning med 115 studenter pÄ studie- och yrkesvÀgledarprogrammet vid Malmö högskola samt gjort intervjuer med yrkesverksamma personer inom bÄde vÀgledning och karriÀrcoaching. Syftet med enkÀtundersökningen var att fÄ en uppfattning om hur mycket kunskap som fanns kring karriÀrcoaching hos dessa studenter och om de önskade fÄ mer kunskap i omrÄdet.