Sökresultat:
11711 Uppsatser om Lek,miljöpćverkan,likheter,skillnader,I Ur Och Skur - Sida 19 av 781
Mitt f?re detta underbara underliv - Kvinnors sexuella h?lsa efter f?rlossningsbristning
Bakgrund: Sexuell h?lsa ?r en grundl?ggande komponent f?r den upplevda h?lsan. En
f?rlossningsbristning drabbar majoriteten av alla kvinnor som f?der barn och har visat sig
kunna p?verka s?v?l kvinnans fysiska som psykiska h?lsa. I barnmorskans ansvarsomr?de
ing?r att fr?mja den sexuella h?lsan och att ta hand om kvinnan under graviditet, f?rlossning
och post partum.
Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att belysa kvinnors sexuella h?lsa
efter bristning som uppst?tt i samband med vaginal f?rlossning.
Metod: En systematisk litteratur?versikt med integrativ design har utf?rts.
Normhierarkin mellan skatteavtal och svenska interna regler - Vilka regler ska ges företrÀde vid regelkollision?
Svensk doktrin framhÄller sex grundlÀggande förmÄgor för analys av motstÄndaren. Dessa Àr ledning, uthÄllighet, und/info, rörlighet, verkan och skydd.FörmÄgorna Àr en tankemodell avsedd för att nÄ maximal effekt i sitt agerande. De Àr stÀndigt nÀrvarande pÄ stridsfÀltet, de pÄverkas av varandra och deras betydelse varierar över tid. Syftet med uppsatsen Àr att belysa IRA utveckling mellan 1968-1974 utifrÄn de sex grundlÀggande förmÄgorna.Resultatet visar att IRA utveckling under tiden för studien frÀmst skedde inom förmÄgan verkan, andra förmÄgor som ledning och und/info tog lÀngre tid att utveckla. En orsak till detta kan vara att studien omfattar inledningen av konflikten och IRA utveckling mot att bli en icke-statlig vÀpnad aktör..
En jÀmförande studie av förskollÀrares syn pÄ naturvetenskap och teknik i förskolan/ A comparative study of preschool teachers? views of science and technology in pre-school
Bakgrunden till vÄr studie Àr att naturvetenskap och teknik fÄtt större plats i förskolans lÀroplan samtidigt som studier visat pÄ att det finns brister i arbetet med dessa Àmnen pÄ skolor och förskolor. Syftet med studien var att fÄ syn pÄ likheter och skillnader i hur fyra förskollÀrare, frÄn en Àmnesinriktad och en traditionell förskola, ser pÄ naturvetenskap och teknik samt arbetssÀtt och Àmneskunskapens betydelse. Vi har gjort en kvalitativ studie och som metod valde vi att göra enskilda intervjuer som spelades in med ljudupptagning. De teoretiska utgÄngspunkter som anvÀnts i analysen har fokus pÄ det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att de likheter som finns Àr att förskollÀrarna anser att grunden för barns lÀrande Àr ett utforskande och undersökande arbetsÀtt i samspel med barn och vuxna.
Vem fÄr komma in pÄ Musikhögskolan? : Fyra lÀrares upplevelser av juryns arbete och bedömning i samband med musikhögskolans instrumentalprov.
Denna uppsats syftar till att beskriva fyra verksamma musikhögskolelÀrares tankegÄngar om vad de upplever som god kvalitet inom musik och hur de i rollen som jurymedlem ser pÄ det gemensamma juryarbetet vid musikhögskolans instrumentalprov. Genom att tydliggöra likheter och skillnader i lÀrarnas vÀrderingar av kvalitet ville vi bilda oss en uppfattning om hur ett instrumentalprov faktiskt bedöms.En kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer anvÀndes som metod för ÀndamÄlet. För att ta del av en praktisk bedömningssituation fick lÀrarna se tvÄ olika videoklipp och resonera kring dessa som om det hade varit ett instrumentalprov. Detta upplÀgg möjliggjorde att variationer i lÀrarnas bedömningar kunde upptÀckas.Hermeneutiken har anvÀnts som vetenskapligt förhÄllningssÀtt för att genom tolkningar av del och helhet kunna hitta det som inte tydligt visar sig i informanternas svar. Analysen av studien visar att lÀrarna upplever bedömningen som subjektiv och komplex samt att ett gemensamt yrkessprÄk saknas.
Hur ska jag sjunga?: Ett arbete om att vara bred i genre.
Under vÄrterminen 2013 hade jag tre konserter i tre olika genrer dÀr jag försökte jÀmföra mitt sÄngsÀtt i de olika genrerna för att lÀra mig att bli bred i genre. Jag valde att fokusera pÄ tre saker att jÀmföra. Rytmik/frasering (timing), teknik och instudering.I arbetet gÄr jag igenom varje lÄt och analyserar hur jag sjunger gÀllande rytm, frasering och teknik. Jag gÄr ocksÄ igenom hur olika instuderingen kan se ut beroende pÄ vad det Àr för genre.I slutet av arbetet skrev jag i mina avslutande diskussioner om hur jag tyckte att resultatet av arbetet blev. Jag jÀmför likheter och skillnader och kommer fram till att inom varje genre finns likheter till en annan genre och i varje genre finns ocksÄ skillnader till en annan genre.
Fri lek - ett uttryck "inom branschen"?
Elin Wickman och Jennie Gyllin Milstam (2011), Fri lek ? ett uttryck ?inom branschen?? Fyra pedagoger om fri lek i förskolan. LÀrarutbildningen, Malmö Högskola
Syftet med studien Àr att analysera samt försöka förstÄ och reda ut fyra pedagogers syn pÄ den fria leken i förskolan. FrÄgestÀllningarna som studien utgÄr ifrÄn Àr: Vilken syn har fyra pedagoger pÄ den fria leken i förskolan? Finns det möjligheter respektive hinder med den fria leken? Finns det likheter och skillnader pÄ pedagogers syn pÄ fri lek?
Metoden innefattar individuella ostrukturerade intervjuer.
Fri lek pÄgÄr - var god stör ej!
Syftet med vÄr studie har varit att ta del av olika pedagogers uppfattningar kring den fria leken pÄ förskolan. Vi har intervjuat fyra pedagoger pÄ fyra förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Det Àr frÀmst uppfattningarna kring begreppet fri lek, vilket utrymme leken ges och vilka skillnader och likheter det finns i pedagogernas uppfattningar som vi valt att undersöka. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ intervjumetod och enkÀter samt bearbetat detta utifrÄn ett fenomenografiskt angreppssÀtt. Pedagogernas utsagor och enkÀtsvar har kategoriserats och sorterats utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar.
Likheter och skillnader i kommuners verksamhetsstyrning : en jÀmförande fallstudie mellan tre kommuner
Problem-formulering: Hur fungerar ekonomi- och verksamhetsstyrningen inom den kommunala verksamheten? Hur sĂ€tter kommuner mĂ„l och hur följs de upp? Ăr sĂ€ttet att faststĂ€lla mĂ„l och mĂ€tmetoder likartade eller finns det skillnader?Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att studera hur kommunerna Gnesta, Nykvarn och Salem styr sina verksamheter via uppsatta mĂ„l och hur de följer upp dem ur ett ekonomiskt- och verksamhetsperspektiv.Metod: En fallstudie har gjorts vid tre kommuner. PrimĂ€rdata samlades in genom semistrukturerade intervjuer.Teoretiskreferensram: Den teoretiska referensramen baseras pĂ„ olika formella och informella styrmedel. Som formellt styrmedel behandlas budget medan de informella styrmedel som tas upp Ă€r organisationsstruktur, mĂ„lstyrning, balanserade styrkort, nyckeltal och benchmarking.Empiri: Kapitlet inleds med en presentation av kommunallagen. Vidare presenteras de undersökta kommunernas sĂ€tt att styra sina verksamheter.Slutsats: Kommuner uppvisar bĂ„de likheter och skillnader i sina sĂ€tt att faststĂ€lla mĂ„l och mĂ€tmetoder.
KarriÀrvÀgledning kontra karriÀrcoaching
UndersökningsomrÄdet i detta examensarbete Àr karriÀrcoaching och studie- och yrkesvÀgledning. Inom dessa bÄda yrken undersöks flera aspekter som exempelvis den historiska bakgrunden, vilka samtalsmetoder som anvÀnds och pÄ vilket sÀtt yrkesverksamma vÀgledare och karriÀrcoacher arbetar. Likheter och skillnader undersöks ocksÄ, detta för att fÄ kunskap om huruvida det kan finnas en konkurrens mellan yrkesgrupperna pÄ arbetsmarknaden men ocksÄ för att uppmÀrksamma eventuella möjligheter till samarbete. Vi har genomfört en enkÀtundersökning med 115 studenter pÄ studie- och yrkesvÀgledarprogrammet vid Malmö högskola samt gjort intervjuer med yrkesverksamma personer inom bÄde vÀgledning och karriÀrcoaching. Syftet med enkÀtundersökningen var att fÄ en uppfattning om hur mycket kunskap som fanns kring karriÀrcoaching hos dessa studenter och om de önskade fÄ mer kunskap i omrÄdet.
Vid införande av ett nytt informationssystem - kan verksamheter lÀra av varandra? : ur ett slutanvÀndarperspektiv
NÀr verksamheter ska införa nya informationssystem uppstÄr det ofta problem som kan ha med sociala och organisatoriska effekter att göra. Problem kan Àven uppstÄ vid utvecklandet av informationssystem och dÄ ofta vid slutet av systemutvecklingen eller nÀr informationssystemet har tagits i drift. Problem med systemutveckling och införande av informationssystem kostar mycket tid och pengar för verksamheter. Detta arbete har som syfte att se om verksamheter kan dra nytta av liknande verksamheters erfarenheter av problem vid införande av ett nytt informationssystem.För att undersöka problemomrÄdet har en litteraturstudie genomförts dÀr det har identifierats ett antal problem med införande av ett nytt informationssystem inom hemsjukvÄrden. Vidare gjordes en surveyundersökning dÀr intervjuer anvÀndes för att intervjua distriktsveterinÀrer dÄ det ansÄgs som en liknande verksamhet dÀr bÄda Äker ut pÄ patientbesök.
Kommersiell akvaponik. Vad hindrar och m?jligg?r en etablering i Sverige?
Akvaponik beskrivs som en innovation som kan fr?mja h?llbar livsmedelsproduktion, samtidigt
som dess implementering ?nnu inte har n?tt kommersiell framg?ng. Tidigare forskning identifierar
flera hinder f?r en etablering av systemet i olika delar av v?rlden, men situationen i Sverige ?r
mestadels outforskad. Denna studie unders?ker vad som hindrar kommersiell akvaponik i Sverige
utifr?n ekonomiska, regelm?ssiga, sociala och milj?m?ssiga aspekter, samt hur dessa hinder kan
motverkas.
Psykisk hÀlsa och erhÄllna öppenvÄrdsinsatser hos ungdomar med missbruksproblematik. : En sekundÀranalys av UngDOK 2012 ur ett genusperspektiv.
Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka om det fanns skillnader och likheter mellan pojkar och flickor av de som skrevs in i behandling pÄ nÄgon av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö under 2012. Studien bygger pÄ material frÄn databasen UngDOK dÀr uppgifter frÄn inskrivnings- och utskrivningsformulÀr som mottagningarna anvÀnder sig av i sin kontakt med ungdomarna har sammanstÀllts och analyserats. FrÄgestÀllningarna har varit om det finns skillnader och likheter vad det gÀller könstillhörighet och psykisk hÀlsa vid pÄbörjad öppenvÄrdsbehandling. En annan frÄgestÀllning som undersöktes var om insatserna som ungdomarna blev föremÄl för varierade beroende pÄ kön. Resultatet visade att flickor i regel mÄr psykiskt sÀmre Àn pojkar.
Lek + matematik = lustfyllt lÀrande : Att anvÀnda styrd lek som pedagogiskt verktyg i matematikundervisning
Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka hur styrd lek anvÀnds som pedagogiskt verktyg i undervisning, i synnerhet i matematikundervisning, i förskoleklass och Är 2. Ett ytterligare syfte Àr att fÄ en inblick i hur lÀrare i förskoleklass och Är 2 ser pÄ styrd lek som pedagogiskt verktyg samt att studera skillnader mellan de olika Ärskurserna gÀllande anvÀndandet av styrd lek i matematikundervisning. Observationer och intervjuer har anvÀnts som metod. Studien Àr gjord pÄ tvÄ skolor. Fyra lÀrare har intervjuats samt observerats och fem observationstillfÀllen i matematikundervisning har Àgt rum. I observationerna synliggörs hur lÀrarna i förskoleklass och Är 2 arbetar med styrd lek i matematikundervisningen och i intervjuerna framkommer hur lÀrarna ser pÄ styrd lek som pedagogiskt verktyg samt hur de anser att de arbetar och vill arbeta med detta.
Relationsskapande i förskolan : - Ur ett genusperspektiv
Syftet i denna studie var att studera förskolepersonalens uppfattningar om barns relationsskapande i leken utifrÄn ett genusperspektiv. Denna kvalitativa studie genomfördes med Ätta semistrukturerade intervjuer med förskolepersonal frÄn tvÄ olika förskolor. Detta för att vi ville veta hur personalen ser pÄ barns relationsskapande. VÄrt resultat visar att pojkar och flickor skapar relationer och leker pÄ olika sÀtt men att förskolepersonalen vill arbeta utifrÄn ett könsneutralt sÀtt och lÀgga fokus pÄ barns individuella egenskaper och intressen. I studiens resultat sÄ beskrevs fyra olika kategorier som tydligt framkommit.
En helhetssyn med barnens tankar som utgÄngspunkt : En studie om hur pedagoger arbetar med lÀrande för hÄllbar utveckling i förskolan
Arbetets syfte Àr att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med lÀrande frö hÄllbar utveckling i förskolan, utifrÄn intervjuer med pedagoger i förskolor som fÄtt utmÀrkelsen Grön Flagg. DÄ Grön Flagg har olika temaomrÄden innefattar syftet Àven att ta reda pÄ olika likheter och skillnader mellan deolika temaomrÄdena.Intervjuerna gjordes med pedagoger pÄ tre förskolor som arbetar med olika temaomrÄden. UtifrÄn ljudupptagningar frÄn intervjuerna gjorde jag analyser av svaren med fokus pÄ arbetssÀtt, barns delaktighet, eventuella negativa sidor eller hinder och likheter och skillnader. den första analysen visade pÄ en fokusering av fem delmÄl som Àr de mÄl som pedagogerna skriver tillsammans med hur de ska uppnÄ mÄlen dÄ de skickar sin ansökan om Grön Flagg till stiftelsenHÄll Sverige rent. Det Àr dessa fem delmÄl som Àr grunden för arbetet med lÀrande för hÄllbar utveckling inom Grön Flagg och jag valde dÀrför att fokusera pÄ de fem delmÄlen i resultatredovisningen.Resultatdelen presenterar varje förskola för sig utifrÄn arbetssÀtt, barnens delaktighet, hinder eller negativa sidor med arbetet och en sammanfattning av arbetet vid förskolan.