Sökresultat:
200 Uppsatser om Leininger och transkulturell omvårdnad - Sida 11 av 14
Distriktssköterskors möten med döende patienter som vårdas i hemmet
Bakgrund: Mångkulturella samhällen blir alltmer vanliga i och med den ökande invandringen.De olika kulturerna medför andra värderingar, seder och levnadssätt än de som är vanliga hos majoritetsbefolkningen. Invandringen skapar även ett nytt sjukdomspanorama med krav på sjukvården som inte funnits tidigare. Enligt den svenska hälso- och sjukvårdslagen skall all vård ges på lika villkor för alla individer. Leiningers transkulturella omvårdnadsteori går ut på att en professionell, kulturellt anpassad omvårdnad kan garanteras om den genomsyras av ett individcentrerat förhållningssätt och med kulturell medvetenhet hos sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kulturell medvetenhet hos vårdpersonal och hur detta påverkar vården.
DELAD GL?DJE ?R DUBBEL GL?DJE - en litteratur?versikt om humor i v?rdrelationen mellan sjuksk?terska och cancerpatient
Bakgrund: Personer med cancer genomg?r ofta en traumatisk livsf?r?ndring som p?verkar b?de det fysiologiska och emotionella m?endet. Samtidigt kommer personen att vara beroende av medicinsk v?rd och omv?rdnad under en l?ngre period. Sjuksk?terskans position i den p?g?ende v?rdrelationen blir d?rf?r viktig, och att n? fram till patienten med r?tt form av kommunikation.
Distriktssköterskans upplevelse av mötet med flyktingar i glesbygd : En intervjustudie
INTRODUKTION Sverige tar emot en stor andel flyktingar och flera kommer till glesbygd. Ett bra mottagande är avgörande för flyktingarnas hälsa. De har rätt till hälsoundersökning, akut sjukvård samt sjukvård som inte kan vänta. Kulturella skillnader innebär utmaningar för vården och distriktssköterskorna som möter flyktingarna. SYFTE Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors upplevelser av faktorer som påverkar mötet med flyktingar på hälsocentraler utan specifik flyktingmottagning i glesbygd. METOD Studien genomfördes med kvalitativ design. Åtta distriktssköterskor med erfarenhet av flyktingmottagande i glesbygd valdes ut och intervjuades.
ATT BEVARA INTEGRITET I SOMATISK SLUTENV?RD. En allm?n litteratur?versikt om patienters upplevelser
Bakgrund: Integritet ?r ett viktigt och relevant begrepp inom v?rden som b?de omfattas av svensk och internationell lag. Det ?r ?ven n?got som sjuksk?terskans etiska kod inneh?ller och ska respekteras i arbetet. Begreppet ?r brett och n?ra sammankopplat till autonomi och patientdelaktighet.
Språkbarriärers betydelse för omvårdnadsbedömningen.
Språkbarriärer är en verklighet för patient- sjuksköterskerelationen vid omvårdnaden idagens hälso- och sjukvård vilket är relaterat till den ökade globaliseringen med ökadmigration. Patientsäkerhetsorganisationer såsom den svenska Socialstyrelsen, denamerikanska The Joint Commission samt WHO betonar att kommunikation mellanpatienter och vårdpersonal är ett riskområde för patientsäkerheten vilket i storomfattning orsakar vårdskador. Begreppet kommunikation är ett av kriterierna iomvårdnadsprocessen och flera omvårdnadsteoretiker lyfter fram begreppet som enviktig del i olika omvårdnadsteorier. Syftet med denna litteraturstudie var att belysavilka konsekvenser språkbarriärer har för sjuksköterskans omvårdnadsbedömning ochpatientens hälsa. Litteraturstudien utgick ifrån tolv vetenskapliga artiklar, elvakvalitativa samt en kvantitativ.
När orden inte räcker till : En litteraturstudie om musikens effekter för patienter med demenssjukdom
Bakgrund: Demens a?r ett permanent tillsta?nd som drabbar en stor del av en alltmer a?ldrande befolkning i Sverige. Patienter med demens lider ofta av kommunikationssva?righeter, bristande insikt, aggressivt beteende samt personlighetsfo?ra?ndringar vilket kan upplevas sva?rt att hantera av sa?va?l anho?riga som va?rdpersonal. Forskning har visat att musik kan ha positiv inverkan pa? va?lbefinnandet och anva?ndas i omva?rdnaden.
Sjuksk?terskors upplevelser av patients?kerhet vid tolkanv?ndning inom v?rden En litteratur?versikt
Bakgrund: Sjuksk?terskors har en nyckelroll i v?rden och vikten av effektiv kommunikation
f?r att s?kerst?lla h?gkvalitativ omv?rdnad. Spr?kbarri?rer identifieras som hinder f?r
kommunikation och patients?kerhet, d?r anv?ndningen av tolkar kan vara en l?sning men ocks?
medf?ra utmaningar. Det ?r av avg?rande betydelse att s?kerst?lla korrekt information och
kommunikation f?r att minska risken f?r v?rdsskador och fr?mja patients?kerheten.
Sjukdomsacceptans hos personer med Typ 1 Diabetes
Bakgrund: Typ 1 diabetes (T1D) ?r en kronisk sjukdom som fr?mst debuterar i ung ?lder (barn, ungdomar eller yngre vuxna) men den kan uppst? i alla ?ldersgrupper. Behandlingen som syftar till att h?lla blodsockret p? en normal niv? st?ller stora krav p? individen avseende egenv?rd och hanteringen kr?ver st?ndig uppm?rksamhet f?r att kunna fatta r?tt beslut ang?ende ?tg?rder f?r att kontrollera sjukdomen. Detta krav p? st?ndig uppm?rksamhet kan leda till diabetesstress vilket i sin tur kan g?ra det sv?rt att acceptera sjukdomen.
Sjuksk?terskors kunskap och attityder kring kvinnlig k?nsstympning En litteratur?versikt
Bakgrund: Kvinnlig k?nsstympning (KKS) ?r en globalt erk?nd m?nniskor?ttskr?nkning och
inneb?r borttagning av delar, eller hela de yttre kvinnliga k?nsorganen, eller annan skada av
icke-medicinska sk?l. Ingreppet medf?r b?de akuta och l?ngsiktiga fysiska och psykiska
komplikationer. I takt med ?kad migration ?r detta en patientgrupp som v?xer, vilket st?ller
krav p? att sjuksk?terskan besitter b?de den medicinska kunskapen s?v?l som en kulturell
kompetens.
Pappors upplevelser av sin roll vid amning
Bakgrund: Allt f?rre m?drar v?ljer att helamma sina barn trots att amning har visat sig vara den b?sta f?dan f?r barn under sex m?nader. Tidigare forskning har visat att pappor kan spela en avg?rande roll f?r huruvida kvinnan v?ljer att amma eller inte. Om pappan har en positiv inst?llning till amningen, har deltagit i amningsutbildningar och st?ttar mamman p?verkar det amningen i positiv riktning.
Undervisning som g?r skillnad Patienters upplevelser av sjuksk?terskeledd undervisning vid typ 2-diabetes och dess p?verkan p? egenv?rdsf?rm?ga och sj?lvtillit: En litteratur?versikt
Bakgrund: Typ 2-diabetes ?r en kronisk sjukdom som kr?ver livsl?ng behandling och
omv?rdnad. Egenv?rd och sj?lvtillit kan utg?ra en viktig faktor f?r personens v?lbefinnande.
Orems egenv?rdsteori beskriver olika stadier av patientens egenv?rdsf?rm?ga, och
sjuksk?terskans roll i v?rdandet. Av den anledningen finns ett behov av en litteratur?versikt
som beskriver patienters upplevelser av sjuksk?terskeledd undervisning vid typ 2-diabetes
samt hur denna p?verkar egenv?rd och sj?lvtillit.
Syftet: Syftet ?r att beskriva patienters upplevelser av sjuksk?terskeledd undervisning vid typ
2-diabetes samt hur denna undervisning upplevs p?verka egenv?rd och sj?lvtillit.
Metod: Litteratur?versikten genomf?rdes enligt Fribergs metod.
Obotligt cancersjuka patienters tankar om att vilja avsluta sitt liv i förtid : En litteraturstudie
BakgrundGlobaliseringens effekter har lett till att många samhällen idag är mångkulturella. Detta ställer högre krav på sjuksköterskor då de måste kunna bemöta de många och olika kulturer som finns. För att göra detta behövs kulturell medvetenhet samt kompetens hos sjuksköterskor. Transkulturell omvårdnadsteori är en förutsättning för att kunna tillfredställa de patienter som sjuksköterskor möter inom hälso- och sjukvårdenSyfteSyftet med studien är att utifrån sjuksköterskors upplevelser identifiera de faktorer som påverkar vårdrelationen när patienten och anhöriga har annan kulturell bakgrund.MetodStudien kommer att vara en litteraturstudie. Innehållet kommer inkludera kvalitativa samt kvantitativa vetenskapliga artiklar och litteratur.ResultatSjuksköterskor upplever att det största hindret för att skapa en god vårdrelation är språkbarriärer samt kommunikationsproblematik.
Ambulanspersonalens upplevelser av återhämtning mellan uppdragen
Bakgrund: Personal inom ambulanssjukva?rd utsa?tts dagligen fo?r stress och ho?g arbetsbe- lastning. Detta leder till o?kad risk fo?r ha?lsoproblem hos ambulanspersonal och riskerar att kunna pa?verka omva?rdnaden.?Syfte: Syftet med studien var att belysa ambulanspersonalens upplevelser av a?terha?mt- ning mellan uppdragen.?Deltagare: I studien medverkade tio ansta?llda inom ambulanssjukva?rden vid tva? medel- stora sta?der i Sverige och na?rliggande glesbygd.?Metod: Studien baserades pa? tio semistrukturerade intervjuer utfo?rda december 2014. In- tervjuerna spelades in och analyserades med kvalitativ inneha?llsanalys.?Resultat: Fyra kategorier framkom: Fo?rutsa?ttningar fo?r a?terha?mtning, Omsta?ndigheter som ger a?terha?mtning, Omsta?ndigheter som motverkar a?terha?mtning och Konsekvenser av bristande a?terha?mtning.
N?R V?RD SKAVER ? SJUKSK?TERSKANS UPPLEVELSE AV ATT V?RDA UNDER TV?NG En kvalitativ litteraturstudie
Bakgrund: Sjuksk?terskans ansvar i slutenv?rdspsykiatrin innefattar att st?dja patienter till
h?lsofr?mjande f?r?ndringar, f?r att g?ra detta kan en patient i vissa fall beh?va v?rdas enligt
lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT). Tv?ngsv?rd kan ibland inneb?ra tv?ngs?tg?rder, d?r
sjuksk?terskan utf?r ?tg?rderna och samtidigt str?var efter att arbeta personcentrerat.
Sjuksk?terskan ska enligt kompetensbeskrivningen v?rna om patienters autonomi och
delaktighet, och enligt etiska principer ska sjuksk?terskan f?ra kontinuerliga etiska
resonemang. Tidigare forskning visar att sjuksk?terskor upplever etiska dilemman och
sv?righeter i att arbeta med tv?ngs?tg?rder.
Syfte: Syftet med studien ?r att utforska sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter p?
en psykiatrisk slutenv?rdsavdelning under tv?ng.
Metod: En strukturerad informationss?kning d?r ?tta litteraturstudier med kvalitativ ansats
hittades och analyserades utifr?n Fribergs fyra steg kring att g?ra en litteratur?versikt.
Barns upplevelser av postoperativ sm?rta ? en systematisk litteraturstudie
Bakgrund: Barns upplevelse av sm?rta ?r komplext och p?verkas av b?de fysiologiska och k?nslom?ssiga faktorer. Postoperativ sm?rta hos barn kan uttryckas p? olika s?tt beroende p? ?lder, vilket g?r sm?rtbed?mning och sm?rtbehandling en utmaning. Tidigare forskning beskriver barns postoperativa sm?rta som underbehandlad.