Jag har i denna uppsats intresserat mig för historiebruk inom History Marketing. Uppsatsen har handlat om ICA och materialet har bestått av den historiska webbplatsen ICA-historien (www.ica-historien.se), skapad 2008 av Centrum för Näringslivshistoria på uppdrag av ICA. Frågeställningarna har handlat om hur människor inom ICA framställs, samt vilken typ av historiebruk man kan hitta i ett företag som ICA och hur detta skapas. Undersökningen har gjorts genom textanalys av det material som finns publicerat på webbplatsen. Teorin har kretsat kring att History Marketing fungerar dels genom att stärka självbilden av företaget, dels att det fungerar som en reklamstrategi.

Det finns ett flertal studier som beskriver och diskuterar olika aspekter av standardiserade arbetsmetoder och personbedömning i arbetslivet. Till vår kännedom finns dock ingen studie som belyser möjliga effekter av den nyligen lanserade bedömningsstandarden ISO 10667 i förhållande till rekrytering och urval, vilket var ambitionen med denna studie. En ökad förståelse för hur standardiserade bedömningstjänster i arbetslivet kan påverka och motivera organisationer är viktigt ur så väl ett teoretiskt som ett praktiskt perspektiv. På en teoretisk nivå kan forskningsresultat bidra till den allmänna förståelsen om fenomenet standardisering, och på en praktisk nivå hjälpa företagare att bedöma och utvärdera standardens betydelse för den enskilda verksamheten.Syftet med denna studie var att undersöka och förklara hur standardiserade bedömningstjänster i arbetslivet kan påverka risken för felrekrytering, diskriminering och subjektiva bedömningar vid rekrytering och urval. För att uppfylla syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med representanter från två företag som medverkar i nätverket för ISO 10667samt representanter från två rekryteringsbolag som i dagsläget står utanför nätverket.Resultatet av denna studie visar att ISO 10667 i viss mån kan minska risken för felrekrytering, diskriminering och subjektiva bedömningar vid rekrytering och urval.

Global Reporting Initiative (GRI) är en oberoende internationell organisation som utfärdar riktlinjer för företag att följa när de upprättar en hållbarhetsredovisning. Den svenska regeringen beslutade att lagstadga hållbarhetsredovisningen för statliga företag. Lagen började gälla den 1 januari 2009. GRI innehåller tre nivåer, A, B och C. Genom att företagen får hållbarhetsredovisningen bestyrkt av en oberoende granskare får de ett plustecken bakom bokstaven.

Syfte: Att nå förståelse för relationen mellan en byrå och en kund genom att analysera föreställningen om marknadsföring och reklam som något kreativt, samt beslutsfattande och makt i den kreativa processen.Frågeställningar: Vilken roll spelar föreställningen om marknadsföring och reklam som något kreativt i relationen mellan marknadsavdelning och reklambyrå, framförallt gällande beslut fattade i kreativa processer? Vari ligger makten över de kreativa besluten, och hur gestaltas den?Metod: Kvalitativ, tolkande metod baserad på intervjuer och autoetnografiSlutsats: Vi har funnit att föreställningen om reklambyråer som kreativa spelar stor roll i relation till kunden. Framförallt relaterat till vad vi valt att kalla kreativt kapital. Detta fungerar som ett sätt för byrån att erövra status och anseende på fältet, och samtidigt bygga tillit och Legitimitet hos kunden. Vi har även funnit att den formella makten ligger hos kunden, men byrån sitter på en inte oansenlig indirekt makt genom att välja vad som presenteras för kunden.

Based on different integration policies, we aim to examine how five municipalities in Stockholm County are working to promote integration at a local level with focus on voter participation and to some extent, representativeness among foreign-born. Statistics provided by SCB shows that foreign-born tends to vote to a lesser extent than those born in Sweden. Further, we aim to examine the implementation of two policy documents established at a national level concerning integration in contrast to policy documents established at a local level in each different municipality. Further, we aim to examine summaries of actions taken in response to the local integration programs, as well as personal interviews. Each municipality will be considered separately, but we thus seek to make a comparative study.

Den här magisteruppsatsen söker att besvara forskningsfrågan kring hur den didaktiska strategin livslångt lärande legitimerats som didaktisk strategi i den globala kontexten. Detta sker genom en hermeneutisk läsning och analys av centrala texter inom forskningsområdet och genom att tolka resultatet genom Berger och Luckmanns? socialkonstruktionistiska teori för legitimering. Resultatet tycks peka på att centrala aktörers definition, tolkning och användning av begreppet globalisering samt användandet av ett språk präglat av en underliggande politisk ideologi formar vad som liknas vid ett symboliskt universa. Detta har i sin tur skapat förutsättningarna för en introduktion och legitimering av den explicita teorin livslångt lärande som en typ av didaktisk strategi.

Bakgrund: Bland det värsta som kan hända företag är att få en going-concern varning eftersom det är en signal till intressenter om att företag inte tros överleva under en längre tidsperiod. Tidigare studier har studerat effekterna av en going-concern varning för företags intressenter och på kortsikt vad som händer med företag. Det gör att vi vill studera hur företag agerar för att undvika konkurs och likvidation och därmed överleva going-concern varning.Syfte: Syftet med studien är att förklara hur företag agerar för att överleva en going-concern varning med fokus på kommunikation. Vi kommer därför att skapa en modell.Metod: Studien har en forskningsansats som är deduktiv där vi tar avstamp från resursberoende teorin, institutionell teori och attribution theory. Den empiriska datan är av kvantitativ art och är insamlad via enkätundersökning samt en dokumentstudie av årsredovisningar.Slutsats: Vi har kommit fram till att en going-concern varning är en kris för företag.

Riksintressesystemet har sedan det lagstiftades år 1987 granskats, diskuterats och ifrågasatts. Tillämpningen av riksintressesystemet har ansetts haft grundläggande oklarheter och problem, bland annat vad det gällde riksintresseområdens aktualitet samt hur de skulle geografiskt avgränsas. Då bristerna och problemen med tillämpningen av riksintressesystemet ansågs vara av den omfattningen att det påverkade dess trovärdighet och Legitimitet var det intressant att studera hur riksintressesystemet tillämpades i praktiken, i den översiktliga planeringen. Syftet med arbetet var att studera hur riksintressesystemet tillämpades i praktiken. Detta genom att undersöka hur Sveriges kommuner geografiskt avgränsade riksintressen enligt 3 kapitlet MB i den översiktliga planeringen, i förhållande till länsstyrelsernas underlagsmaterial.

The purpose of this study was to examine how SOS Children's Villages as an organization in Swaziland is affected by, and takes into account, the cultural, organizational and societal context in which it acts. Material was gathered through a field study during one month in one of the three SOS Children's Villages in Swaziland. The study has a qualitative approach and is based on the result from 12 semi-structured interviews with village mothers and other representatives from the organization. The other representatives were: social worker, program director, child and youth development coordinator, board member and educational manager. Since this study is both characterized by a specific historical, cultural and organizational context, we decided to connect the postcolonial perspective with an organization theory with focus on the concepts of culture, power and a children?s right perspective.

Syfte: Syftet med studien ?r att ?ka f?rst?elsen f?r kommunens organisering av samarbete med n?ringslivet samt f?rst? tj?nstepersonernas hantering av roll i samarbetet mellan parterna. Teori: F?r uppsatsen anv?nds governance f?r att beskriva samarbete mellan den offentliga- och privata sektorn. D?refter fokuseras det p? tj?nstemannarollen i offentlig sektor med hj?lp av teorin om boundary spanners.

Företag och organisationer producerar och publicerar allt mer redovisning. Förutom den obligatoriska redovisningen utökas information i allt större grad av frivillig hållbarhetsinformation. Det har gjorts flera studier om vad som får företagen att producera hållbarhetsinformation. Studierna visar på ett flertal faktorer som kan påverka omfattning och utformning men det finns motstridiga resultat inom forskningen.Syftet med den här studien är att se hur företagens storlek, miljöpåverkan och lönsamhet påverkar hållbarhetsredovisningens omfattning.I teorin beskrivs Legitimitetsteorin och intressentteorin som en förklaringsmodell till hur företag påverkas av intressenterna till att dela med sig av hållbarhetsinformation. Företagen svarar upp mot intressenternas krav på sådan information och söker Legitimitet i samhället.I studien har en kvantitativ metod använts.

Har övergången från det förmoderna samhället till det moderna bara inneburit positiva framsteg? Uppsatsen fokuserar framförallt på sociologiska författare som gör gällande att moderniteten bland annat har resulterat i att individer i större utsträckning än tidigare upplever en meningsförlust. En del av dessa författare anser att bristen på mening indirekt kan relateras till den tilltagande arbetsdelningen. Arbetsdelningen ger nämligen upphov till strukturella såväl som kulturella förändringar, och dessa förändringar ger i sin tur upphov till olika former av upplevd meningsförlust. De områden som påverkas av arbetsdelningen och som behandlas i denna uppsats är rollernas differentiering, gemenskapernas urvattning, kunskapernas fragmentering, samt relativismens och pluralismens effekter på det som tidigare ansetts vara givet och självklart.Roller och gemenskap är strukturella fenomen, medan kunskap och relativism är fenomen på det kulturella planet.

The aim of this paper is to clarify the up till now somewhat shady definition of legitimacy, and to investigate what happens to this concept when it is transferred from the boundaries of the nation state to the realms of the international arena. By creating a model of legitimacy from which an institution can be evaluated, the purpose of this paper is to investigate what legitimacy is and how important it is for the actors within the international society. The next step involves evaluating what makes the UN a legitimate institution and how its foundation is affected by the blatant disregard of its authority by one of its? most influential members.The theoretical framework consists of a summary of what contemporary analysts? views of legitimacy are, which I have incorporated into my own institutional model of legitimacy. The role of institutions is central to all aspects of this study.

Denna uppsats intresserar sig för den tidigmoderna människans interaktion och kommunikation med centralmakten. Utgångspunkten är att lokalsamhällets föreställningar om centralmakten skapades i lokala möten med denna. Ett sådant möte var den indelta krigsmaktens marscher i frihetstidens Sverige. Denna uppsats syftar till att analysera dessa marscher såsom kommunikativa och ideologiladdade ritualer där marschens estetik, disciplin och symbolik gjorde centralmakten konkret och greppbar för lokalsamhällets människor.Jag argumenterar för att marschen bör förstås som en kommunikativ arena där centralmakten och lokalsamhället interagerade inom ramen för ett föreställt samhällskontrakt. Denna symboliska interaktion visade på att centralmakten och lokalsamhället delade många föreställningar och hade mycket att vinna på ömsesidighet och förhandling.

Dagens modemarknad är präglad av hög omsättning och låga priser vilket möjliggörs genom outsourcing av produktion till lågkostnadsländer, samtidigt som hållbar utveckling får ökat utrymme i samhällsdebatten. Modeföretag ställs därför inför dilemmat att kombinera användningen av denna affärsstrategi, och simultant säkerställa att de ökade krav på ansvarstagande som ställs av samhället uppfylls. SMEs har ett annat utgångsläge för miljöledning i försörjningskedjan, i jämförelse med större verksamheter. Då SMEs har en avgörande roll i modebranschen är det av största vikt att studera deras förutsättningar närmare. Vi ämnar bidra till denna utforskning genom att studera hur miljöledning fungerar på 8848 Altitude.