Bakgrund och problem: Organisationer har sedan lång tid tillbaka varit föremål för granskning och mätning och en mängd metoder har tagits fram för att försöka mäta på alla möjliga vis. Mätning är till för att effektivisera och förbättra verksamheten men också för att skapa förtroende bland externa intressenter. Det finns dock eventuella oönskade effekter som kan uppkomma vid för stort fokus på mätning och övervakning. Detta kan exempelvis vara att anställda känner sig styrda och begränsade samt känner oro inför individuella och kollektiva prestationsmätningar och till följd av detta presterar sämre. Att genomföra mätningar är i många fall tidskrävande och kan ta mycket tid från kärnverksamheten.

Detta arbete behandlar avtalsbundenhet, med särskild inriktning på huruvida det är möjligt att avtalsbundenhet inträffar mellan förhandlingsparter under förhandlingar inom svensk avtalsrätt. Avtalslagens regler ger inte några klara regler på området och det går inte heller att skönja någon tydlig linje i varken doktrin eller praxis. Dagens kommersiella avtal föregås ofta av långa, komplexa och resurskrävande förhandlingar och står i kontrast till avtalslagens enkelt utformade anbud-accept modell som tillkom för snart ett sekel sedan. Den nordiska avtalsrätten vilar på att en part skall kunna förlita sig på motpartens agerande vilket i slutändan skall leda till att ett bindande avtal kommer till stånd. I praktiken är dock lojalitetspliktens legitimitet ifrågasatt och det råder oklarhet i huruvida det går att successivt bli bunden till ett avtal.

Bakgrund: Mycket finns skrivetkring strategiarbete i större företag men míndre om hur små företag tänker och agerar strategiskt. Därför är det av vikt att öka kunskapen om hur det strategiska arbetet bedrivs i dessa företag, för den akademiska världen, företagarna själva samt deras intressenter. Syfte: Denna uppsats syftar till att bidra med kunskap om och förståelse för småföretagarnas strategiska arbete. Genomförande: Företagsledaren i småföretag är den person som enskilt har mest makt att påverka företagets handlingar. Uppsatsen baseras därför på en kvalitativ undersökning av företagare i 14 sörmländska småföretag.

Alkoholreklam är ett hett omdebatterat område. Det finns de som anser att all alkoholreklam skall vara förbjuden och de som önskar en mer liberal alkoholreklamregler. Sverige har, efter ett mål i EG-domstolen (Gourmet) varit tvungna att lätta upp sina regler då de ansågs bryta mot fri rörlighet av varor och tjänster. Marknadsdomstolen som gjorde proportionalitetsbedömningen ansåg att Sveriges annonseringsförbud var alltför långtgående och därför infördes en 15 volymprocentgräns för alkoholreklam. Denna gräns är dock diffust motiverad i förarbeten och propositioner.

Bakgrund och problem: Från och med 2005 är det obligatoriskt för alla börsnoterade företag inom EU att tillämpa IFRS, International Financial Reporting Standards, vid upprättandet av koncernredovisningen. En av dessa standarder är IAS 14, segmentrapportering. Den reglerar hur rörelsegrenar, affärsområden och marknadsområden ska redovisas. Nu finns ett utkast till standard från International Accounting Standards Board (IASB) som är tänkt att förändra och förbättra gällande standard avseende segmentrapportering, IAS 14. Syfte: Att undersöka vad revisorer, företag och analytiker tror om den föreslagna förändringen av segmentrapporteringen och vilka konsekvenser det kan medföra.

Telemonitorering är teknik för att medicinskt övervaka individer på distans. Tekniken har, trots att den är ny och outforskad, stora förväntningar på sig att vara en del av lösningen på vårdens framtida utmaningar. Syftet med den här rapporten är att presentera en översiktlig analys av telemonitorering som den används i vården idag. Dessutom att diskutera vilka vårdprocesser den bäst ska tillämpas i för att framöver leda till så stor patientnytta som möjligt. Området är svåröverblickbart av flera anledningar. Bland annat på grund av brist på en gemensam terminologi som används konsekvent och att den empiri som hittills genererats för att undersöka nyttan har gett spridda resultat.

En av de mest grundläggande och viktiga grundsatserna i redovisningsteorin är den som behandlar fortlevnadsprincipen, företagets fortsatta drift. Enligt tidigare forskning har man kommit fram att going concern assumption inte har haft någon viktig funktion vid formulering av redovisningsprinciper, även om den har ansetts som det mest ?heliga? antagandet.När en revisor gör ett uttalande om ett företags fortsatta drift kan det få negativa konsekvenser, då intressenter baserar sina beslut på årsredovisningen och revisionsberättelsen. Ett negativt yttrande i revisionsberättelsen kan leda till en självuppfyllande profetia, vilket kan göra det intressant att utreda huruvida revisorerna upplever några svårigheter kring bedömningen av den fortsatta driften. Vidare ämnar vi undersöka om RS 570 ger tillräcklig vägledning i samband med revisionen, samt om det råder allt för stor försiktighet vid bedömningen.

Platsmarknadsföring är ett växande fenomen internationellt och i Sverige, då det påstås att ?städer tävlar mot andra städer? om besöksnäringen, nyetableringar av företag och befolkning. Att platsmarknadsföra sin stads specifika värden, genom att paketera och ?sälja? in staden, har blivit mer av en regel än ett undantag, där man genom texter och bilder vill lyfta fram stadens specifika kvalitéer.Men vad gömmer sig i skuggsidan av platsmarknadsföringen? Och vidare vad blir effekterna av de bilder man visar upp av staden?Många kritiska forskare menar att risken är att befolkningen i staden inte känner igen bilden av sin stad och då känner sig åsidosatta och platsmarknadsföringen förlorar då sin styrka. Därför blir också intern platsmarknadsföring oerhört viktigt för att vinna legitimitet hos befolkningen.I min undersökning har jag gjort en djupstudie av Karlstad relativt nya platsvarumärke °Karlstad med tillhörande platsvarumärkesmaterial.

Debatten går idag het i Sverige om att slopa revisionsplikten i små och medelstora företag.Anledning är att den svenska revisionen påverkas till allt större del av den internationellautvecklingen där det i dagsläget endast är Sverige och Malta som har kvar revisionsplikten försmå och medelstora företag. Vår uppsats hade därför som syfte att beskriva, särskilt utifrånrevisorns synvinkel, tänkbara effekter av en slopad revisionsplikt i små och medelstoraföretag i Sverige. Detta utmynnade i vår problemformulering som löd: Vad skulle en slopadrevisionsplikt för små och medelstora företag innebära i Sverige? Vårt arbete utgick från endeskriptiv ansats då vårt syfte var att beskriva och vi valde att använda en kvalitativ metod föratt besvara vår frågeställning. Genom att ta del av befintlig teori samt våra respondentersuttalande kom vi fram till att ett slopande av revisionsplikten för små och medelstora företag iSverige kommer att innebära övervägande positiva effekter.

Denna uppsats behandlar konsekvenserna av IFRS 3. Vårt syfte har varit att belysa vilka konsekvenser IFRS 3 har medfört för företag två år efter införandet. För att få en mer varierad syn valde vi även att intervjua en auktoriserad revisor. Dessa svar har sedan sammanställts för att undersöka vilka konsekvenser det nya regelverket inneburit för bolagen i fråga. Regeländringen har bland annat som syfte att öka harmoniseringen vad gäller redovisningen från företag världen över.

K3-regelverket har ännu inte införts. Det finns därför många frågor kring regelverket, framförallt inom fastighetsbranschen. Två av de största förändringarna i och med K3-regelverket är kraven på komponentavskrivning och upplysning om verkligt värde för förvaltningsfastigheter. Syftet med denna uppsats är att erhålla insikt i och förståelse om hur fastighetsbolag som skall tillämpa K3-regelverket, ser på detta regelverk och hur de tror att de kommer att påverkas av det i samband med införandet av detta.I studien används en induktiv ansats. Det är ett relativt komplext problem som undersöks, och därför används en kvalitativ undersökningsmetodik genom personliga intervjuer.

Allt eftersom förväntningarna från samhället ökat under de senaste årtiondena har det blivit allt viktigare för företag att bedriva sin verksamhet på ett ansvarsfullt sätt. Brundtlandskommissionen myntade 1987 uttrycket ?hållbar utveckling? vilket ansågs vara det viktigaste målet för samhällets utveckling. FN:s handlingsprogram Agenda 21 innehåller riktlinjer över hur denna hållbara utveckling bör genomföras och bland annat nämns att det inte enbart är den miljömässiga aspekten som bör hanteras, utan att även den sociala- och ekonomiska hållbarheten är av stor betydelse. Ett begrepp som tydligt kan kopplas till diskussionerna om hållbar utveckling är CSR som syftar på det frivilliga ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvaret som ett företag tar.

Bakgrund och problem: I dagens globala samhälle är miljöaspekter omöjliga att bortse från.Företagens påverkan på miljön har varit ett återkommande ämne och de kan inte längre endastse till aktieägarnas intressen, utan märker att andra intressenter ställer högre krav på attföretagen ska ta sitt ansvar gentemot miljön. Företagens styrning mot sina miljömål har gåttfrån ett utifrånperspektiv till ett mer inifrånperspektiv. Av den orsaken kan det finnassamband mellan företagens ekonomiska mål och miljömål och frågan är om det går att se omföretagens miljöarbete påverkar deras ekonomiska mål.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur miljöarbetet används i ICA och Coop:sekonomistyrning och i vilken mån miljöfrågor påverkar företagen i dagligvaruhandelnsekonomiska mål.Metod: Uppsatsen bygger på en fallstudie i dagligvaruhandeln där respondenter på tvåbranschföretag har intervjuats.Resultat och slutsatser: Genom vår studie har det framkommit att ICA och Coop användersig av miljöarbete om det är ekonomiskt lönsamt. Miljöarbete ses som en storkonkurrensfördel i branschen vilket till stor del bidrar till att företagen agerar överhuvudtaget.Förslag till fortsatt forskning: Att studera ämnet sett ur fler aktörers perspektiv, gärnainkluderande lågpriskedjor. Undersöka miljöarbetet och dess ekonomistyrning i tillverkandeföretag, samt väga in kundernas uppfattning av företagens miljöarbete..

Projektet startade på uppdrag av länsmuseet i Kalmar län. Målet var att utveckla en första prototyp av en interaktiv dykmodell i 3d av vrakplatsen för Regalskeppet Kronan. Syftet med denna modell var tvådelad; att skapa en nyanserad del av Kronan-utställningen och underlätta vid utgrävningarna av vrakplatsen för regalskeppet Kronan. Modellen skulle fungera som en nyanserad och modern del av länsmuseets webbsida och utställning där museibesökare kan vrida och vända på modellen i realtid och skapa sig en bild över hur det ser ut vid vrakplatsen. Projektets validitet i förhållande till länsmuseets verksamhet bekräftades genom en studie av länsmuseets verksamhetsberättelse.

Hur kan företag via sponsring påverka sin varumärkesimage och hur använder sig företag av sponsring för att stärka sitt varumärke? Syftet är att undersöka hur företag arbetar med sponsring och hur de använder sig av sponsring med intentionen att påverka sitt varumärkes image. Studien ska ge nyanserande och upplyftande kunskaper i våra frågeställningar och ge företagen ökad kunskap om sponsring och hur de själva kan arbeta med att förbättra sin sponsringsverksamhet.Metod: En studie ur ett företagsperspektiv som genomförts på fem fallföretag. Primärdata har samlats in via intervjuer med respondenter från de valda företagen och den sekundära informationen har återfunnits i etablerad teori samt artiklar. Studiens teoretiska referensram är baserad på befintliga teorier inom vårt ämnesområde sponsring och varumärken.Empiri: En presentation av fem företags sponsringsverksamhet och deras syn på hur sponsring kan användas i syfte att påverka företagets varumärkesimage.Slutsats: Företag använder sig först och främst av sponsring för att positivt påverka sin varumärkesimage och för att nå ut till sin målgrupp.