Datum: 2013-01-18Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi 15 HPInstitution: Akademi för hållbar-, samhälls- och teknikutveckling, HSTFörfattare: Niklas Jörgensen Julia Safarova Robin SahaTitel: Corporate Social Responsibility - En studie om hur Mälarenergi kan utveckla sitt sociala ansvarstagandeHandledare: Birgitta SchwartzNyckelord: CSR, Corporate Social Responsibility, Legitimitet, särkoppling, Carrolls CSR pyramid, CR innovation, CR filantropi, CR integration, kommunikation, intressenterFrågeställning: Hur kan Mälarenergi utveckla sitt CSR arbete?Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka Mälarenergis arbete inom CSR, samt ta fram förslag på hur Mälarenergi kan utveckla sitt CSR-arbete utifrån deras nuvarande arbete.Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie som tillämpat forskningsansatsen abduktion för att studera Mälarenergis CSR arbete. Studien innehåller två personintervjuer med Miljöchefen på Mälarenergi, vilket är vår primärkälla.Slutsats: Företag bör följa samhällets normer om ett ökat CSR ansvar. Filantropiska insatser som går i linje med ett företags kärnverksamhet eller varumärke skapar trovärdighet. Ett företag som samhället är beroende av bör inte satsa på allt för riskfyllda innovationer.

Syftet med denna uppsats är att jämföra det retoriska spelet i media runt affären mellan Old Mutual och Skandia med affären mellan MAN och Scania för att sedan belysa intressenternas roll och betydelse. Uppsatsen utgår från Bentemark och Pedersens (2006) studie om retoriska strategier vid ett fientligt bud. Utifrån den studien genomför vi en medieanalys av debatten runt MAN:s bud på Scania. Vårt resultat jämförs med det från Bentemark och Pedersen (2006), där både likheter och skillnader upptäcktes. Därefter belyses intressenternas roll i debatten och det sker med hjälp av teorier av bland annat Rhenman (1964), om företagets intressenter, och Mitchell et al.

Bakgrund: Bland det värsta som kan hända företag är att få en going-concern varning eftersom det är en signal till intressenter om att företag inte tros överleva under en längre tidsperiod. Tidigare studier har studerat effekterna av en going-concern varning för företags intressenter och på kortsikt vad som händer med företag. Det gör att vi vill studera hur företag agerar för att undvika konkurs och likvidation och därmed överleva going-concern varning.Syfte: Syftet med studien är att förklara hur företag agerar för att överleva en going-concern varning med fokus på kommunikation. Vi kommer därför att skapa en modell.Metod: Studien har en forskningsansats som är deduktiv där vi tar avstamp från resursberoende teorin, institutionell teori och attribution theory. Den empiriska datan är av kvantitativ art och är insamlad via enkätundersökning samt en dokumentstudie av årsredovisningar.Slutsats: Vi har kommit fram till att en going-concern varning är en kris för företag.

Syftet med denna uppsats var att genom en operationalisering av David Beethams legitimitetsteori utreda om bemanningsavtalet har legitimitet. Efter operationalisering av legitimitetsteorin och presentation av bemanningsavtalet och dess aktörer, lagar och domar som alla påverkar legitimiteten så fann jag att det fanns legitimitet i avtalet, men att den kom med restriktioner. Då tjänstedirektivet och Lavaldomen påverkar den svenska lagstiftningen och användandet av svenska kollektivavtal som norm på den svenska arbetsmarknaden, så har kollektivavtalen i allmänhet tappat mark, speciellt med restriktioner på användandet av strejkrätten, och bemanningsavtalet som berör mycket av den internationella arbetskraften är inget undantag. Behållningen av legitimiteten i detta unga avtal är att trots låg facklig anslutning, så omfattar avtalet ändå alla LO:s medlemmar, vars medlemsantal är stort och bidrar till legitimiteten hos det branschöverskridande avtalet..

Med Basel II och dess regelverk som grund undersöker vi i denna uppsats vilka egenskapersom kommit att spela en viktig roll i tillämpningen av schablonmetoden och IRK-metoden,som banker officiellt tillämpar vid beräkning av kapitaltäckningskravet. Nyinstitutionell teorihar legat som grund för att undersöka om behovet av legitimitet hos svenska banker kunnatförklara dessa val. Tidigare forskning har identifierat egenskaperna storlek, resurser ochklientportfölj hos banker, vilka utgjort studiens avgränsning. Vi fann att bankers behov avlegitimitet varierar mellan egenskaperna, resultatet kan till viss del förklara deras tillämpningav schablon- och IRK-metoden..

Bakgrund och problem: Jämställdhet är ett aktuellt ämne som diskuteras bland både forskare och medier. Revisionsbranschen anses som en jämställd bransch samtidigt som undersökningar visar att kvinnor i de större företagen inte uppfattar den så jämställd som den genom könsfördelningen verkar vara. Forskare menar att det är viktigt att följa hur information om kvinnor och män redovisas i företags års- och hållbarhetsredovisningar för att se hur uppfattningar förändras över tid. Studier har genomförts i syfte att se hur företag redovisar sociala faktorer, såsom jämställdhet, men dessa finnes underrepresenterade i Sverige vilket leder fram till studiens problemformulering: Vad redovisar större svenska revisionsbyråer om jämställdhet i sina års- och hållbarhetsredovisningar och hur har denna redovisning förändrats från räkenskapsår 2007/2008 till och med räkenskapsår 2011/2012? Syfte: Syftet med studien är att identifiera och beskriva vad större revisionsbyråer i Sverige redovisar om jämställdhet i sina års- och hållbarhetsredovisningar för att få bättre insikt i denna redovisning.

Sammanfattning I dagsl?get f?r h?llbarhetsinformation mer utrymme i f?retags h?llbarhetsrapportering ?n f?rut, men l?g j?mf?rbarhet f?rsv?rar investeringsbeslut. D?rf?r antog EU CSRD, vars syfte bland annat ?r att ?ka harmoniseringen av h?llbarhetsrapportering. N?r CSRD inf?rlivats fullt ut i EU- medlemsl?nderna kommer fler f?retag successivt bli skyldiga att f?lja direktivet. Syftet med denna studie ?r att beskriva svenska noterade bolags f?rberedelsearbete inf?r CSRD, samt vilka faktorer som ligger bakom de beslut som tagits och hur det p?verkar f?retagen.

Hållbar utveckling är ett välkänt begrepp som alltfler företag väljer att ta med i deras redovisning. Genom att utforma en hållbarhetsredovisning kan företag framföra deras påverkan på samhället och vad de åstadkommit under ett år. Samtidigt ökar trovärdigheten hos företagens intressenter när de väljer att få deras hållbarhetsredovisning externt granskad, vilket i sin tur skapar legitimitet.Under utvecklingen av hållbarhetsredovisning har Corporate Social Responsibility (CSR) blivit ett begrepp som påverkat företag att redovisa ett miljömässigt socialt och ekonomiskt ansvar. Genom att synliggöra detta, skapas en möjlighet för företagen att generera starka band till sina intressenter och i den dagliga verksamheten.Syftet med vår studie är att få en förståelse för vad som påverkat hållbarhetsredovisningens utveckling de senaste åren. Vidare vill vi se på de förändringar som skett kring området och vad experter tror, att hållbarhetsredovisningen kommer få för roll framöver.Studien har varit av kvalitativ ansats där vi valt att intervjua experter inom hållbarhetsredovisning.

För att bli en demokratisk medborgare behövs kunnande i matematik, då samhällsinformation ska förstås och kritiskt kunna granskas för att ha möjlighet att fatta välgrundade vardagsbeslut. Denna kunskap behövs även för fortsatta studier samt för att få ett fungerande yrkesliv. Fenomenet matematik¬undervisning kan av olika lärare beskrivas, upplevas och uppfattas på kvalitativt skilda sätt. Studiens syfte var att undersöka och beskriva nyexaminerade lärares uppfattningar av fenomenet matematikundervisning samt att nå en ökad förståelse för och kunskap om nyexaminerade lärares första tid som lärare i matematik. Studiens fenomenografiska ansats var kvalitativt analytisk och beskrivande.

Dagens samhälle ställer höga krav på flexibilitet och därför är personalinhyrning en företeelse som blir allt mer vanlig. Företag ska kunna hantera upp- och nedgångar i arbetskraftsbehov på ett smidigt sätt, vilket personalinhyrning bidrar till. Företeelsen är ännu inte riktigt accepterad av samhället och därför var syftet med denna uppsats att undersöka hur den externa synen, på företag som hyr in personal, ser ut. Den empiriska undersökningen genomfördes med hjälp av personliga intervjuer med åtta intressenter till inhyrningsföretag. Den slutsats vi har kunnat dra är att synen på inhyrningsföretag överlag är positiv bland intressenterna.

Titel: Styr lagen etiken? ? En studie om etikens betydelse för kontroversiella företag.Nivå: C-uppsats, kandidatexamen i företagsekonomi.Författare: Cecilia Andersen och Emilia Lindquist.Handledare: Agneta Sundström.Datum: 2014-05.Syfte: Syftet med detta examensarbete är att skapa förståelse för hur kontroversiella företag, genom etisk marknadsföring, kan stärka sin legitimitet i relation till företagens intressenter.Metod: Forskningsansatsen är av kvalitativ karaktär. Det empiriska materialet har samlats in genom nio semi-strukturerade intervjuer, utförda på tre olika företag, som alla är verksamma inom alkoholbranschen. Materialet analyserades med hjälp av en meningsanalys för att enklare finna likheter och skillnader.Resultat och slutsats: Lagen har en avgörande roll i det etiska arbete och styr hur etiska företagen är. Respondenterna i studien menar att genom att visa att de följer lagen, kommer legitimiteten stärkas automatiskt.Studiens bidrag: Ger en ökad förståelse för hur företag kan arbeta med etisk marknadsföring för att stärka legitimiteten.

1995 röstade Sveriges medborgare för första gången i ett Europaparlamentsval där valdeltagandet var mycket lågt, endast 41,6 röstade i valet. Trenden höll i sig under följande Europaparlamentsval 1999, där valdeltagandet sjunkit till 38,8 procent. Hösten 2003 hölls en folkomröstning där EMU- medlemskapet togs upp, resultatet blev ett klart nej av det svenska folket. Syftet med uppsatsen är att närmare granska EU:s politiska legitimitet i Sverige, närmare bestämt i vilka delar av Sverige det finns ett starkt respektive mindre starkt stöd för den Europeiska unionen. Vi ska även titta närmare på hur faktorer som till exempel urbaniserings- och inkomstgrad påverkar EU-frågan.

Titel: Värdeskapande processer ? Beräkna det som räknasNyckelord: Värdeskapande effekter, påvisande av socialt värdeskapande, Social Return On Investment (SROI), intressenter, legitimitet.Idag ställs allt högre krav på företag och organisationer att ta ett samhällsansvar. I och med de ökade kraven höjs också angelägenheten att kunna redovisa dessa insatser på ett tydligt och effektivt sätt. Europakommissionen har exempelvis efterfrågat metoder för att synliggöra och redovisa organisationers samhällsinsatser och samhällsansvar. Även inom idrottsrörelsen efterfrågas sätt att tydliggöra värdeskapande, då idrottsföreningar ofta har problem med att visa sitt värde för samhället och dess övriga intressenter.

I denna studie undersöks hur TP (Tetra Pak) genom högre grad av legitimitet kan förbättra sitt miljöarbete. För detta ändamål har TP:s miljöarbete undersökts både ur ett internt och externt perspektiv men även ur ett uppifrån och ner-perspektiv. Legitimitet och nyinsitutionalism har använts som teoretiska verktyg i uppsatsen. Vår analys är en fallstudie över TP:s miljöarbete. De slutsatser vi har kommit fram till baseras på de resultat som erhållits genom både interna och externa intervjuer.

Efter de senaste årens redovisningsskandaler som uppmärksammats i media har förtroendet minskat för de stora bolagens redovisningar och för den finansiella marknaden i stort. Företaget kan inte längre bara fokusera på vinstmaximering, utan att också ta hänsyn till de olika intressenternas behov som kan påverka företagets verksamhet och framgång. För att öka förtroendet hos företagets intressenter har en del företag börjat öppet och frivilligt redovisa att företaget har integrerat en miljö, social och ekonomisk hänsyn i sin verksamhet och publicerar resultatet av detta arbete i en hållbarhetsredovisning.Bristen på standarder för hållbarhetsredovisning skulle kunna sägas bidra till ett ökat behov av granskning för att kvalitetssäkra innehållet och skapa förtroende och legitimitet för rapporten. En central frågeställning blir därmed vilken betydelse den oberoende granskningen av hållbarhetsredovisningen har för företagets intressenter. Uppfattar intressenterna att den oberoende granskningen skapar ett ökat förtroende och legitimitet åt företagets hållbarhetsredovisningar?Syfte med arbetet är att undersöka varför företag frivilligt publicerar en hållbarhets-redovisning, samt hur företagen skapar trovärdighet för denna.