Sök:

Sökresultat:

949 Uppsatser om Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete - Sida 57 av 64

Förekomst av smÀrta hos patienter som genomgÄr undertrycksbehandling

SAMMANFATTNINGUndertrycksbehandling eller den internationella benÀmningen NPWT (Negative pressure wound therapy) har under de senaste Ären snabb ökat i anvÀndande dÄ den har visat sig vara effektiv som behandlingsmetod vid svÄrlÀkta sÄr. DÄ det saknas kunskaper och erfarenheter kring patientens smÀrtupplevelse och undertrycksbehandling har syftet med denna studie varit att undersöka förekomsten av smÀrta hos dessa patienter. UtgÄngspunkten var fyra frÄgestÀllningar: patientens egna upplevelser av smÀrta, patientens smÀrtupplevelser utifrÄn vÄrdpersonalens perspektiv, vid vilka moment i sÄrbehandlingsprocessen upplever patienten smÀrta och hur smÀrtan pÄverkar livskvalitén och den psykiska hÀlsan.Som metod i den hÀr studien har anvÀnts litteraturöversikt dÀr datainsamlingen gjorts pÄ ett systematiskt vis utifrÄn genomtÀnkta sökord med hjÀlp av PICO modellen. Femton artiklar valdes ut och analyserades för att samla in ett resultat som svarar pÄ syftet. Dataanalysen genomfördes i sex olika steg.

Design av ett hydraulaggregat

Detta examensarbete Àr det avslutande momentet pÄ civilingenjörsutbildningen ?Ergonomisk design och produktion? vid LuleÄ tekniska universitet. Arbetet har utförts pÄ ABBs gruvavdelning i VÀsterÄs. Syftet med arbetet var att modernisera designen pÄ ABBs hydraulaggregat, en del av bromssystemet till gruvspel, för att höja dess status pÄ marknaden. MÄlet var att ge aggregatet ett tilltalande och attraktivt utseende utan att försÀmra tillgÀngligheten för service- och underhÄllsarbete.

FörÀndringsledning vid LKAB: Implementering av 5S, ett verktyg inom ledningsfilosofin Lean

I dagens företagsklimat har kraven pÄ produktionskapacitet i tillverkande företag blivit allt högre. FörÀndringar i och utanför produktionen blivit mer dynamiska och komplexa och företagen mÄste sÀkerstÀlla stÀndig och hÄllbar utveckling av produktionen. Idag Àr ett vanligt förÀndringsinitiativ Lean, vilket Àr ett begrepp som innehÄller bÄde filosofi och principer samt kvalitativa och statistiska verktyg. Men ett stort antal av förÀndringsinitiativen misslyckas och företag som tidigare vunnit pris för operationell excellens klarar i mÄnga fall inte av att upprÀtthÄlla utvecklingen. För att lyckas med förÀndringar verkar det alltsÄ krÀvas nÄgot mer ? inte bara ett systematiskt ledningskoncept, som till exempel Lean.De senaste Ären har LKAB satsat pÄ ett antal förÀndringsinitiativ som syftar till att skapa en mer medveten kultur för att nÄ de uppsatta mÄlen enligt den framtagna strategin.

Gestaltning med naturen som förebild : biomimik som förhÄllningssÀtt och metod i svensk landskapsarkitektur

För att finna lÄngsiktigt hÄllbara lösningar pÄ hur mÀnniskan kan leva och utvecklas utan att belasta miljön har forskare utvecklat en gestaltningsmetod som möjliggör efterlikning av naturens lösningar. Metoden kallas biomimik, ett ord som hÀrstammar frÄn grekiskans bios som betyder levande och mimesis som betyder imitera. Förutom att beskriva en konkret metod sÄ anvÀnds Àven begreppet biomimik för att beskriva ett generellt förhÄllningssÀtt till naturen som förebild i gestaltningsprocessen. Trots biomimikens potentiella anvÀndbarhet kvarstÄr frÄgan hur implementerbar metoden Àr inom arkitekturkÄren. Syftet med detta examensarbete Àr att föreslÄ ett förhÄllningssÀtt till biomimik samt undersöka pÄ vilket, eller vilka sÀtt biomimik kan bidra till att stÀrka den gestaltande landskapsarkitektens arbetsmetodik. Arbetets huvudfrÄga har varit: PÄ vilket sÀtt, och i vilka delar av landskapsarkitektens arbetsmetodik, kan biomimik implementeras i en gestaltningsprocess? Det analysen pÄvisar Àr att biomimik som gestaltningsmetod inte Àr ett komplett redskap som kan ersÀtta vÄrt traditionella arbetssÀtt. Till det finns tvÄ huvudsakliga anledningar: processen Àr tidskrÀvande och metoden Àr ett designverktyg för produkter snarare Àn miljöer som inte hanterar samtliga, för landskapsarkitekten relevanta hÄllbarhetsaspekter.

Att lÀra av kundklagomÄl : En studie i ett energitjÀnstföretag

Den svenska elmarknaden avreglerades 1996 vilket innebar att den gick frÄn ett monopol till en konkurrensutsatt marknad. Elbolagen har inte anpassat sig till denna utveckling att vara konkurrensutsatt och enligt undersökningar frÄn bland annat frÄn Svenskt Kvalitetsindex har elbolagen mycket lÄg image.Det har gÄtt 10 Är sedan avregleringen och branschen befinner sig nu pÄ en mogen marknad vilket innebÀr att det Àr vÀldigt fÄ nya kunder som gör entré. Det Àr dÀrför viktigt att vÄrda sina befintliga kunder. Eftersom el dessutom Àr en homogen tjÀnst Àr kundvÄrd ett viktigt konkurrensmedel. För att skapa och bibehÄlla konkurrenskraft Àr det dÀrmed viktigt för företagen att lyssna pÄ sina kunder och att stÀndigt arbeta med kvalitetsförbÀttringar.

Svensk kod för bolagsstyrning: Kvalité eller inte? : En granskning av kvalitetsbedömningen för svenska bolagsstyrningsrapporter

I denna uppsats har vi arbetat utifrÄn problemformuleringen; Vilken kvalité har bolagsstyrningsrapporterna i Sverige samt hur kan granskning av kvalitén utföras?, vilket har lett till att vi har utfört en jÀmförande studie dÀr vi utefter fyra kriterier pÄ kvalité försökt kartlÀgga vilken kvalité de svenska bolagsstyrningsrapporterna hÄller ur ett aktieÀgarperspektiv.En bolagsstyrningsrapport Àr en rapport som framstÀlls av bolaget sjÀlv dÀr de har utgÄtt frÄn Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) för att redogör för det egna bolagets styrning. Rapporten bygger pÄ Koden vilken Àr framtagen av en statligt tillsatt grupp vars mÄlsÀttning var att stÀrka förtroende för svensk bolagsstyrning. Koden infördes 2005 och har allt sedan dess varit ett noteringskrav för svenskÀgda bolag pÄ OMX - Large Cap. Koden bygger pÄ begreppet ?följa eller förklara? vilket innebÀr att företagen har valet att antingen följa Kodens regler eller förklara och motivera varför de avviker frÄn den.

"Vardagen" - en ledarskapsutmaning under internationell tjÀnstgöring pÄ den multifunktionella arenan

Uppsatsens syfte har varit att undersöka och utvÀrdera om den ledarskapsutbildning och trÀning som genomfördes för yngreofficerare under senare delen av 90-talet har varit relevant mot internationell tjÀnstgöring i en multifunktionell miljö. Uppsatsensvarar bl.a. pÄ frÄgestÀllningarna: Vilken utbildning var relevant mot bakgrund av vunna erfarenheter? Vilken utbildning ÀrönskvÀrd mot bakgrund av vunna erfarenheter? Vilka krav stÀlls pÄ officerens ledarskap dÄ han/hon tjÀnstgör, som chef under eninternationell insats? Upplever officeren, som har tjÀnstgjort i en internationell insats, att internationell tjÀnstgöring Àr en prioriteraduppgift i Försvarsmakten? Uppsatsens teoretiska ram Àr byggd pÄ Ellströms teori om kvalifikation och kompetens i arbetslivet samtSandberg och Targamas tolkande teori om förstÄelse och lÀrande. I uppsatsen har den kvalitativa metoden med en induktiv ochdeduktiv ansats baserad pÄ ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt anvÀnts.

Riskanalys I Utvecklingsprojekt

Sammanfattning Titel: Riskanalys i Utvecklingsprojekt Författare: Marina Mattsson, Johanna Olofsson, Louise Larsson Handledare: Eva LövstÄl Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poÀng Syfte: Med utgÄngspunkt frÄn problemdiskussionen Àr vÄrt syfte att ta fram dimensioner som Àr lÀmpliga för att beskriva hur utvecklingsprojekt gör riskanalyser och vad dessa innehÄller. Metod: Vi har i vÄr uppsats anvÀnt oss av en kvalitativ metod. Vi har genom muntliga intervjuer försökt reda ut hur man i produktutvecklingsprojekt gör riskanalyser. Vi har lÀst forskningsartiklar och litteratur för att sedan gÄ ut och göra vÄr empiriska undersökning. Detta för att göra jÀmförelser mellan författarna och projekten.

Informationsbyte i lÀsarkommentarer pÄ sajten di.se

I denna uppsats har vi arbetat utifrÄn problemformuleringen; Vilken kvalité har bolagsstyrningsrapporterna i Sverige samt hur kan granskning av kvalitén utföras?, vilket har lett till att vi har utfört en jÀmförande studie dÀr vi utefter fyra kriterier pÄ kvalité försökt kartlÀgga vilken kvalité de svenska bolagsstyrningsrapporterna hÄller ur ett aktieÀgarperspektiv.En bolagsstyrningsrapport Àr en rapport som framstÀlls av bolaget sjÀlv dÀr de har utgÄtt frÄn Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) för att redogör för det egna bolagets styrning. Rapporten bygger pÄ Koden vilken Àr framtagen av en statligt tillsatt grupp vars mÄlsÀttning var att stÀrka förtroende för svensk bolagsstyrning. Koden infördes 2005 och har allt sedan dess varit ett noteringskrav för svenskÀgda bolag pÄ OMX - Large Cap. Koden bygger pÄ begreppet ?följa eller förklara? vilket innebÀr att företagen har valet att antingen följa Kodens regler eller förklara och motivera varför de avviker frÄn den.

Perspektivets socialpsykologiska grund : En uppsats om perspektivets framtrÀdande, grÀnser och variation i en social kontext

Uppsatsens utgÄngspunkt Àr att perspektivet utgör en psykosocial lÀnk mellan individ och omvÀrld. Med grund i Henry Montgomerys perspektivmodell, som bland annat framhÄller hur fakta och vÀrderingar Àr intimt förbundna i social perception, förs ett resonemang kring perspektivets socialpsykologiska förankring i mellanmÀnskliga sammanhang. Modellens element subjekt, objekt och mental position diskuteras systematiskt utifrÄn George Herbert Meads perspektivteoretiska ansats samt Alan Page Fiskes socialitetsteori. Syftet Àr frÀmst att visa pÄ perspektivets deskriptiva och evaluativa konstitution, dess sociala grund och kontextberoende. Tanken Àr att Meads resonemang fungerar som en formell teoretisk grund för subjektet och dennes kommunikativt grundade intersubjektivitet, genom perspektivtagandet via symbolbruk och den generaliserade andra, emedan Fiskes ansats tar fasta pÄ en bestÀmd social differentiering genom socialitetsformer vilket i sig utgör fundamentet för vÀrderingars sociala förankring samt mÀnniskors socialitet i en mer substantiell mening.

Lagerstyrning vid Unilever Sverige AB i Helsingborg

För ett par Ă„r sedan intrĂ€ffade flera förĂ€ndringar inom Unilever som hade direkt pĂ„verkan pĂ„ dess enhet i Helsingborg. Antalet produkter som levererades till Helsingborgs kylda lager frĂ„n leverantörer runt om i Europa ökade samtidigt som produktportföljen utökades. Även fabriken i Helsingborg genomgick produktionstekniska omstruktureringar som pĂ„verka lagernivĂ„erna. Efter dessa förĂ€ndringar kunde en tydlig förĂ€ndring i belĂ€ggningsgraden urskönjas. Den började stiga i sĂ„dana nivĂ„er att lagerkapaciteten inte rĂ€ckte till och externa lagerplatser fick anvĂ€ndas.

Empatiarbete i förskolan : Metoder för yngre barns utveckling av den empatiska förmÄgan

Att vara empatisk innebĂ€r att vara medveten om andra mĂ€nniskors kĂ€nslor och att handla efter dessa. Vissa forskare anser att denna intelligens Ă€r medfödd, men att den som andra intelligenser mĂ„ste trĂ€nas för att utvecklas (Smith 2006; Hoffman 2000) Enligt LĂ€roplan för förskolan Lpfö 98 (Skolverket 2010) ska empatiarbete finnas med i den dagliga verksamheten, genom att arbetsmetoder som frĂ€mjar förmĂ„ga till inlevelse och medkĂ€nsla med andra inkluderas.Syftet med arbetet Ă€r att undersöka hur förskolepersonal kan ta del av metoder som stöds av forskning, för att stĂ€rka och uppmuntra barns empatiska handlingar och utveckla dem. Flera forskare och författare anser att verksamma metoder i detta arbete Ă€r vuxnas nĂ€rvaro och förhĂ„llningssĂ€tt, hur/att barn fĂ„r anvĂ€nda kĂ€nslor och blir bekrĂ€ftade i dessa samt hur empatiska handlingar uppmĂ€rksammas i vardagen (Niss, Hindgren och Westin 2007; Öhman 2003). Genom att systematiskt tillĂ€mpa det vĂ€sentliga i sĂ„dana metoder i en smĂ„barnsgrupp under sex mĂ„nader, har jag följt och observerat vad de haft för inverkan pĂ„ barnens empatiska förmĂ„ga.Observationerna i arbetet Ă€r uppdelade i tvĂ„ delar. Första delen visar exempel pĂ„ spontana empatiska handlingar hos barnen.

Kvinnor mot toppen! : - Men Àr könskvotering rÀtt metod?

SammanfattningKvinnans nĂ€rvaro pĂ„ arbetsmarknaden har varit under fokus de senaste decennierna. Det har aldrig förr varit sĂ„ populĂ€rt och omdebatterat med kvinnor pĂ„ ledande positioner som det Ă€r idag. Den befintliga forskningen handlar till stor del om vad kvinnor kan bidra med ochĂ„stadkomma pĂ„ chefspositioner men ej hur fler kvinnor skall fĂ„ tilltrĂ€de till dessa positioner. Åsikterna och tankarna kring könskvotering skiljer sig Ă„t mellan olika individer. Somliga Ă€rpositiva, andra negativa och vissa stĂ€ller sig mer neutrala.

Kvalitativ utvÀrdering av arbetet pÄ HÀlsofrÀmjande Sjukhus

Bakgrund: HÀlso- och sjukvÄrden har traditionellt haft en inriktning pÄ att behandla uppkommensjukdom som redan Àr manifest hos individen. Man har dock de senaste decennierna börjat arbetamed en mer uttalad hÀlsofrÀmjande profil och mÄnga föresprÄkar, av olika skÀl, det förebyggandearbetssÀttet som ett komplement till det sjukdomsbehandlande. Det tyngst vÀgande skÀlet Àr attöka patienternas livskvalitet och förbÀttra upplevelsen av vÄrden. I Sverige finns ett nÀtverk förhÀlsofrÀmjande sjukhus och vÄrdorganisationer sedan 1996 som arbetar med hÀlsofrÀmjandeprocesser. NÀtverket ingÄr i ett globalt WHO-arbete.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att genom att göra en processutvÀrdering bedöma kvaliteter ochegenskaper i det hÀlsofrÀmjande arbetet pÄ utvalda sjukhus inom NÀtverket för HÀlsofrÀmjandeSjukhus och VÄrdorganisationer.

Kompetensutveckling för yrkeslÀrare pÄ gymnasieskola : En fallstudie kring olika synsÀtt om planering, finansiering och utvÀrdering av yrkeslÀrarnas kompetensutveckling

Syftet med denna kvalitativa fallstudie Àr att undersöka rektorernas och de offentliga kommunala styrdokumentens syn pÄ yrkeslÀrares kompetensutveckling i tvÄ kommuner. Vidare Àr syftet att undersöka hur kompetensen kartlÀggs, samt hur kompetensutveckling planeras, finansieras och utvÀrderas för yrkeslÀrare i gymnasieskolan. Metoder som anvÀnts för att samla in data i denna fallstudie Àr analys av dokument samt kvalitativa, individuella intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre rektorer. De dokument som analyserats Àr de lokala styrdokumenten.

<- FöregÄende sida 57 NÀsta sida ->