Laborativt arbete som en integrerad del av undervisningen har sitt ursprung i 1800-talet och har lÀnge anvÀnts för att bekanta elever med naturvetenskapliga fenomen och koncept. Samtidigt har det lÀnge pÄgÄtt en diskussion kring nyttan med laborationer i den naturvetenskapliga utbildningen. Idag finns fÄ studier som beskriver bedömning av laborativt arbete och lÀrare har vÀldigt lite stöd i forskningen vad gÀller ?god? bedömning av laborativa moment. Det gÀller sÄvÀl vad som ska bedömas i samband med laborationer, som hur dessa mÄl ska bedömas.

Detta examensarbete utfördes under vĂ„ren 2009 och avhandlar bestĂ€mning av fixpunkter i ett höjdnĂ€t med hjĂ€lp av statiska Global Navigation Satellite System (GNSS) mĂ€tningar. Ämnet Ă€r högaktuellt med tanke pĂ„ att mĂ„nga kommuner stĂ„r inför en övergĂ„ng till Rikets Höjdsystem 2000 (RH 2000). Det kan vara ett problem vid en sĂ„dan övergĂ„ng om det finns isolerade delar av det lokala höjdnĂ€tet som inte Ă€r anslutet till huvudnĂ€tet. Tidigare har den enda lösningen pĂ„ ett sĂ„dant problem varit att genomföra ett höjdavvĂ€gningstĂ„g, ett bĂ„de kostsamt och tidskrĂ€vande företag. Syftet med denna studie Ă€r att ge svar pĂ„ hur noggrant det gĂ„r att göra en höjdbestĂ€mning av fixpunkter med statisk GNSS-mĂ€tning. FĂ€ltarbetet har utförts i Sandvikens kommun dĂ€r ett antal höjdfixpunkter i RH 2000 nĂ€tet anvĂ€nts som referens vid GNSS-mĂ€tningar.

I USA kan man konstatera att andelen kvinnliga professorer inte ökat under 1960 och1970 talet, trots att andelen kvinnor som deltar i högre utbildning ökat kraftigt.Fenomenet kallas ?the leaky pipeline? och liknar den akademiska vÀrlden vid ettlÀckande rör dÀr kvinnor lÀcker ut i högre utstrÀckning Àn mÀn. OcksÄ i Sverige, och vidStockholms universitet, verkar kvinnor ?lÀcka ur systemet?; trots att kvinnor idaggenerellt har bÀttre universitetsbetyg Àn mÀn, Àr andelen kvinnor som fortsÀtter attstudera pÄ högre nivÄer fortfarande lÄg.Stockholms universitet har jÀmstÀlldhet som ett av sina grundlÀggande mÄl, ochsociologiska institutionen Àr en av de institutioner som har störst andel kvinnligastudenter. 80 procent av studenterna och drygt hÀlften av doktoranderna Àr kvinnor.Under perioden 1995 till 2008 var dessutom 58 % av de som disputerade kvinnor.Fortfarande dominerar mÀn bland lektorer och professorer pÄ institutionen och desenaste Ären har endast en kvinna rekryterats till en utlyst tjÀnst.

This study includes several purposes which are to describe the concept of working environment, explain who is responsible for its functioning and how the working environment should look like. Other purposes the study have is to investigate how the working environment is in both Swedish and the two investigated companies construction sites and to share some operators proposing measures for the shortcomings and problems that exist in the construction sector working environment. To achieve these purposes was a qualitative study made with unstructured observations, interviews and survey where three construction sites were observed. The result shows that the concept of the working environment cover many aspects and is essentially about the environment we live in and experience in our work and this environment can be both an indoor as an outdoor environment. In this work, the concept is divided into four areas; it is the physical, the ergonomic, the psychosocial and the chemical.

BakgrundMissfall fo?rekommer i 20-30 procent av alla graviditeter och inneba?r att denna avbryts ofrivilligt fo?re vecka 22. Orsaken a?r sa?llan ka?nd. Ett missfall kan ha olika fo?rlopp och kan kra?va medicinsk eller kirurgisk behandling.

   PÄ revisionsmarknaden finns det mÄnga smÄ och stora företag som utför samma kÀrntjÀnst revision. Konkurrensen Àr stor och dÀrför Àr frÄgan om kvalitet Àr mycket viktig för revisionsbyrÄerna. Forskare tar upp frÄgan dÄ och dÄ under de senaste decennierna men det rÄder dock oenighet i frÄgan vad revisionskvalitet Àr. Problemet kan bero pÄ att revisionen har en mÀngd olika intressenter, t.ex. företagsledning, aktieÀgare, och de krav som intressenterna stÀller kan skilja sig.

Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka hur de rektorer som ingĂ„r i studien organiserar introduktionsĂ„ret för de nyutexaminerade lĂ€rarna, samt hur denna organisation förhĂ„ller sig till deras tankar om skolutveckling och ledarskap.Teori: Arbetet utgĂ„r ifrĂ„n en beskrivning av ett rationalistiskt sĂ€tt att se pĂ„ skolutveckling, jĂ€mfört med ett förstĂ„elsebaserat sĂ€tt och vilka konsekvenser respektive synsĂ€tt kan fĂ„ i en verksamhet. Olika ledarskapsteorier belyses med fokus pĂ„ kollegiala teorier dĂ€r tankar om distribuerat ledarskap trĂ€der fram. Även lagar, förordningar och kommentarmaterial frĂ„n Skolverket bidrar till den teoretiska inramningen.Metod: Jag har valt att anvĂ€nta mig av en kvalitativ metod och utifrĂ„n mitt syfte valde jag att definiera fyra teman som lĂ„g i linje med mina frĂ„gestĂ€llningar och dessa frĂ„gestĂ€llningar belystes genom halvstrukturerade livsvĂ€rldsintervjuer med fyra rektorer och en utvecklingsledare.Resultat: Intervjuerna visar att rektorerna har en positiv instĂ€llning till introduktionsĂ„ret och att de organiserar detta med fokus pĂ„ den enskilde lĂ€raren. Inte i nĂ„got fall har rektorerna haft nĂ„gon tanke pĂ„ att anvĂ€nda denna process för att kunna utveckla hela skolan eller för att distribuera det pedagogiska ledarskapet. De efterfrĂ„gar en gemensam plan för hela kommunen för att kunna höja kvalitĂ©n och de Ă€r medvetna om att reformen om introduktionsĂ„r inte Ă€r en prioriterad frĂ„ga.

Bakgrund: Enligt ?Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska? skall sjuksköterskan ?...ha förmÄga att utifrÄn patientens behov systematiskt leda, prioritera, fördela och samordna omvÄrdnadsarbetet i teamet utifrÄn medarbetarnas olika kompetens...?. Teamarbete gjorde arbetsgruppen effektivare genom bred samlad kompetens samt mindre sÄrbar vid förÀndringar. Syfte: Syftet var att fÄ kunskap om vad som skapar möjligheter samt hindrar sjuksköterskan att arbeta i team med fokus pÄ ledarskap. Metod: Studien var en litteraturöversikt bestÄende av tio vetenskapliga artiklar.

I dagens samhÀlle förekommer mÄnga debatter om mÀnniskors rÀttigheter och arbetsmiljöer. Arbetsplatsen Àr ofta föremÄl för uppmÀrksamhet i media. Skandaler i media och social media har pekat pÄ hur viktigt det Àr med jÀmnlikhet och trivsel pÄ arbetsplatsen. Otrivsel bland anstÀllda har ökat succesivt med Ären bland olika företag och organisationer, sÄvÀl stora som smÄ. Det Àr dÀrför betydelsefullt att lyfta fram sÄdana problem för att systematiskt skapa grunden för förbÀttring. I alla företag och organisationer regleras beteenden hos de anstÀllda i en incitamentstruktur som bestÄr av belöningar och bestraffningar.

Cancer Àr av de vanligaste sjukdomarna i vÀstvÀrlden. Sjukdomen innebÀr för mÄnga smÀrta och minskad livskvalitet. För att bidra till ökad livskvalitet Àven hos personer med cancer som inte gÄr att bota, har palliativ vÄrd utvecklats. Denna vÄrd syftar bland annat till att bedöma och utvÀrdera smÀrta och utifrÄn detta erbjuda behandling. Syftet med studien var att kartlÀgga hur patienter upplever cancersmÀrta, vilka faktorer som pÄverkar upplevelsen och hur patienterna upplever sjukvÄrdens insatser för att lindra smÀrtan.

Ferruform i LuleÄ Àr ett verkstadsföretag som idag bland annat tillverkar bakaxelbryggor till Scania. Som ett led i att bÄde minimera slöseri och erhÄlla efterfrÄgestyrd produktion, vill Ferruform i en framtid gÄ över till ett kontinuerligt enstycksflöde. Syftet med studien har varit att kartlÀgga vad som krÀvs av Ferruform för att kvaliteten vid kontinuerligt enstycksflöde ska kunna sÀkerstÀllas, samt presentera och rekommendera metoder för att möta dessa krav. Studien har avgrÀnsats till avdelningen för skÀrande bearbetning, och har i huvudsak baserats pÄ litteraturstudier och intervjuer. Filosofier frÄn till exempel Toyota och reella kontrollverktyg som koordinatmÀtmaskiner, kontrollfixturer, probning, manuella mÀtverktyg och optiska system har studerats.

Avkastning och risk för en aktiefond styrs generellt av flera direkta och indirekta mekanismer, exempelvis relaterade till nationella makroekonomiska faktorer sÄsom rÀnteförÀndring och inflation. Utöver makroekonomiska faktorer finns indirekt mikroekonomisk pÄverkan, exempelvis relaterad till riskaversion, preferenser och irrationellt beteende hos individen. DÀrtill pÄverkas aktiefondernas avkastning och risk av övergripande internationella konjunkturcykler, inkluderande internationell makroekonomi.Studien som hÀr presenteras fokuserar pÄ att undersöka och kvantifiera hur bakgrund och egenskaper hos fondförvaltare systematiskt pÄverkar avkastning och riskexponering för 42 aktivt förvaltade svenska aktiefonder. Undersökningen inkluderar utbildningsnivÄ, kön, Älder och erfarenhet hos ansvarig fondförvaltare som förklarande variabler, samt avkastning, risk och riskjusterad avkastning som beroende variabler. Studien anvÀnder Sharpekvot, Treynorkvot och Jensens alpha som vÀrderingskvoter för att ÄskÄdliggöra riskjusterad avkastning över tid.

Nilsson, J Skolan som arena för förebyggande och frÀmjande insatser. En kvalitativ intervjustudie om tvÄ Malmöskolors tillÀmpning av skolbaserade metoder. Examensarbete i folkhÀlsovetenskap10 poÀng. Malmö högskola: HÀlsa och SamhÀlle, enheten för biomedicinsk laboratorievetenskap, folkhÀlsovetenskap och omvÄrdnad, 2007. Senare Ärs forskning framhÀver skolans roll som arena för förebyggande arbete. Idag Àr det dock fÄ skolor som pÄ ett systematiskt sÀtt tillÀmpar effektiva program för ungas sociala, emotionella och akademiska inlÀrning.

Alla företag behöver nÄgon form av styrsystem för att leda verksamheten. Ett vÀl utvecklat och fungerande styrsystem kan ge ett företag fördelar gentemot konkurrenterna. För att uppnÄ det hÀr krÀvs vÀl formulerade mÄl som alla inom företaget kÀnner till. Utvecklade styrsystem skapar en tydlighet i hur verksamheten fungerar. Varje ledningssystem Àr unikt för respektive företag och Àr ett hjÀlpmedel för den dagliga driften av verksamheten.

I USA kan man konstatera att andelen kvinnliga professorer inte ökat under 1960 och1970 talet, trots att andelen kvinnor som deltar i högre utbildning ökat kraftigt.Fenomenet kallas ?the leaky pipeline? och liknar den akademiska vÀrlden vid ettlÀckande rör dÀr kvinnor lÀcker ut i högre utstrÀckning Àn mÀn. OcksÄ i Sverige, och vidStockholms universitet, verkar kvinnor ?lÀcka ur systemet?; trots att kvinnor idaggenerellt har bÀttre universitetsbetyg Àn mÀn, Àr andelen kvinnor som fortsÀtter attstudera pÄ högre nivÄer fortfarande lÄg.Stockholms universitet har jÀmstÀlldhet som ett av sina grundlÀggande mÄl, ochsociologiska institutionen Àr en av de institutioner som har störst andel kvinnligastudenter. 80 procent av studenterna och drygt hÀlften av doktoranderna Àr kvinnor.Under perioden 1995 till 2008 var dessutom 58 % av de som disputerade kvinnor.Fortfarande dominerar mÀn bland lektorer och professorer pÄ institutionen och desenaste Ären har endast en kvinna rekryterats till en utlyst tjÀnst.