Sök:

Sökresultat:

949 Uppsatser om Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete - Sida 51 av 64

Har koffein en omedelbar effekt p? energiintaget? En systematisk litteratur?versikt Malin Foxing

Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka evidensen f?r huruvida koffein kan ha en omedelbar effekt p? energiintaget hos vuxna ? 18 ?r. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i databaserna Pubmed och Scopus den 21 mars 2023. Tillv?gag?ngss?ttet f?r artikelurvalet var systematiskt och innefattade randomiserade kontrollerade humanstudier p? en vuxen population. Artiklar som haft ?vervikt och/eller obesitas som specifikt inklusionskriterium exkluderades.

Strategiarbete hos fastighetmÀklare, ett mÄste eller ett onödigt ond? : Verksamhetsstyrning i tjÀnsteföretag

Alla företag behöver nÄgon form av styrsystem för att leda verksamheten. Ett vÀl utvecklat och fungerande styrsystem kan ge ett företag fördelar gentemot konkurrenterna. För att uppnÄ det hÀr krÀvs vÀl formulerade mÄl som alla inom företaget kÀnner till. Utvecklade styrsystem skapar en tydlighet i hur verksamheten fungerar. Varje ledningssystem Àr unikt för respektive företag och Àr ett hjÀlpmedel för den dagliga driften av verksamheten.

En jÀmförelse mellan markbundna resistivitetsmÀtningar och helikopterburen Sky-TEM i SkÄne

TillgÄngen till tjÀnligt grundvatten kan pÄ vissa platser vara begrÀnsad. Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) har för första gÄngen i Sverige anvÀnt sig av Sky-TEM (Danskt utvecklat system för mÀtningar med Transient Elektromagnetism frÄn helikopter) i ett omrÄde i SkÄne för att mÀta resistiviteten i marken och pÄ sÄ sÀtt identifiera partier med salt grundvatten. Detta examensarbeta har haft sin grund i jÀmförelse mellan dessa Sky-TEM mÀtningar och egenutförda markbundna geoelektriska mÀtningar (elektrisk resistivitetsmÀtning med multielektrodsystem) De markbundna geoelektriska mÀtningarna genomfördes lÀngs tvÄ profiler inom omrÄdet för Sky-TEM mÀtningarna. Den ena profilen (Annero) i ett omrÄde dÀr djupet ner till det salta grundvattnet tolkats vara stort, och den andra (LillevÄng) i ett omrÄde dÀr djupet hade tolkats vara litet.Tolkningarna frÄn Sky-TEM och de geoelektriska mÀtningarna stÀmmer inte heltöverens med varandra. De visar bÄda pÄ ett större djup till det salta grundvattnet vid Annero och ett mindre djup vid LillevÄng, men ocksÄ systematiskt pÄ ett större djup vid mÀtningar gjorda med Sky-TEM jÀmfört med de geoelektriska.

SÄ mycket mer Àn bara mÄl...

Denna studie behandlar mÄlstyrning i praktiken och hur styrningen tar sig uttryck i en offentlig organisation, i detta fall Polisen. Inom polisorganisationen sÀtts mÄl pÄ nationell, regional och lokal nivÄ. Den övergripande forskningsfrÄgan handlar om hur mÄlstyrningen i praktiken, inom Polisen, skiljer sig ifrÄn teorin. Studien förklarar ocksÄ i viss utstrÀckning varför en diskrepans mellan teori och praktik sker. I undersökningen anvÀnds David Otleys (1999) ramverk för strukturering av en organisations styrkedja.

Organisering & samordning f?r klimatanpassning - En j?mf?relse av samordningskapacitet mellan avsektoriserade och traditionella kommuner

Syfte: Uppsatsen har dels ett beskrivande syfte, att kartl?gga organiseringen kring klimatanpassning i avsektoriserade respektive traditionellt organiserade kommuner, men ocks? ett f?rklarande syfte att utreda om och hur samordningskapacitet varierar ur ett strukturellt perspektiv. Unders?kningen utg?r fr?n en ?vergripande fr?gest?llning som handlar om hur en avsektoriserad kommunalf?rvaltning p?verkar kapaciteten att samordna kring klimatanpassning. Teori: F?r unders?kningen anv?nds teorier om samordning, policy integrering och mainstreaming.

Dokumentation i förskolan : En enkÀtstudie och samtal med sju pedagoger

Eriksson, Angelica & Zackrisson, Stina (2014), Dokumentation i förskolan, Examensarbete i didaktik. FörskollÀrarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i GÀvle. SammanfattningI förskolans styrdokument LÀroplan för förskolan (Skolverket, 2010) stÄr det att i uppdraget som förskollÀrare ingÄr det att kontinuerligt och systematiskt dokumentera verksamheten för att den ska utvÀrderas, utvecklas och kvaliteten vara god. ?Syftet med utvÀrdering Àr att fÄ kunskap om hur förskolans kvalité, d.v.s.

Kan saffran f?rb?ttra HbA1c eller fasteglukos? En systematisk ?versikt bland vuxna diagnostiserade med Diabetes Mellitus typ 2.

Syfte: Syftet med denna ?versiktsartikel ?r att unders?ka det vetenskapliga underlaget kring om ett intag av saffran kan f?rb?ttra HbA1c eller fasteglukos hos vuxna personer ? 18 ?r diagnostiserade med Diabetes Mellitus typ 2, j?mf?rt med placebo. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i databaserna PubMed och Scopus. S?kningen gjordes den 240323 och innfattade ord som "saffron?,? crocus?, "diabetes mellitus, type 2" och ?random*?. Artikelselektionen utf?rdes systematiskt med hj?lp av en avgr?nsad fr?gest?llning samt inklusions- och exklusionkriterier, d?r inklusionskriterier var RCT-studier, gjorda p? vuxna personer diagnosticerade med Diabetes Mellitus typ 2 d?r interventionen skulle f? supplementering av saffran, och kontrollen skulle f? placebo.

Mot mÄlen? En studie av sfi-lÀromedel

Sammanfattning Bakgrunden till föreliggande examensarbete utgörs av att svenska för invandrare, sfi, under lÄng tid utsatts för kritik, i mÄnga fall svepande sÄdan. Inte mycket uppmÀrksamhet har dock Àgnats Ät de lÀromedel som anvÀnds pÄ sfi. Syftet med denna uppsats Àr att i nÄgon mÄn rÄda bot pÄ detta genom att analysera tvÄ lÀromedel för sfi:s nivÄ B och C: Svenska och mycket mer (SOMM), kapitel 1-15 (Wikner och Wikner, 2003), respektive Svenska till max, Nybörjarbok och Textbok 1(McShane, 2007). Analysen görs utifrÄn att lÀromedel bör Äterspegla mÄlen i Lpf 94 (Skolverket, 1994) samt kursplanerna för sfi frÄn 2007 respektive 2009 (Skolverket 2007 och 2009). FrÄgestÀllningen behandlar i vilken mÄn lÀromedlen SOMM respektive Svenska till max kan understödja att sfi:s kursdeltagare utvecklar de förmÄgor som krÀvs för att uppnÄ mÄlen för sfi.

FramgÄngsfaktorer för kollektivtrafik i smÄstÀder: utveckling och ÄtgÀrder i svensk stadsbusstrafik

Det finns en kunskapslucka om faktorer bakom framgÄngsrik utveckling av stadsbusstrafik i smÄstÀder (10 000 ? 40 000 invÄnare i trafikeringsomrÄdet). KunskapssammanstÀllningar görs inte för smÄ stÀder och erfarenheter som gjorts i större stÀder Àr inte med sjÀlvklarhet tillÀmpbara i smÄstÀder. Det övergripande syftet med detta examensarbete har dÀrför varit att sammanstÀlla kunskap om hur kollektivtrafik i svenska smÄstÀder har utvecklats de senaste 10 Ären samt att undersöka vilka ÄtgÀrder som kan ge kollektivtrafik i svenska smÄstÀder ett ökat resande. Studien fokuserar pÄ linjelagd kollektivtrafik, pÄ utveckling av resandet över tid och pÄ faktorer som kan pÄverkas av trafikhuvudmannen eller kommunen.

Nyhetsankaret : En studie om hur erfarna nyhetsankare förhÄller sig till sin yrkesroll

Fenomenet att journalistiska omdömen anvÀnds i marknadsföring av kommersiella varor Àr inget nytt. Exempelvis dvd-filmer sÀljs i dag i stort sett överallt och de flesta har nog vid nÄgot tillfÀlle stÄtt i den lokala hyrvideobutiken och lÀst omdömena pÄ omslagen. Marknadsförarna lÄnar journalistiken för att sÀlja en produkt, samtidigt som medierna har att vÀrna om sitt oberoende och sin integritet för att inte misstÀnkliggöras av sin publik. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka i vilken utstrÀckning journalistiskt material anvÀnds i marknadsföringen av dvd-filmer, samt frÄn vilka medier det hÀrstammar. Vi försöker ocksÄ tolka och förklara fenomenet utifrÄn olika teoretiska utgÄngspunkter.

Miljöledning i produktutveckling : En studie i ISO 14001-certifierade företags produktutvecklingsprocesser

Bakgrund: För att underlÀtta organisationers ansvarstagande gÀllande miljöpÄverkan har standarder införts med syfte att ge stöd i utformning av miljöledningssystem. Ett vida anvÀnt verktyg Àr ISO 14001 vilken framhÄller stÀndiga förbÀttringar i förhÄllande till den enskilda organisationens satta miljömÄl. PÄ grund av standardens generella utformning Àr det upp till den enskilda organisationen att implementera denna pÄ ett sÀtt som bÀst passar verksamheten. Forskning pekar pÄ att ISO 14001 innehar en ledande roll dÄ det kommer till tillverkande företags miljöengagemang. Dock pÄvisar forskare att standarden inte Àr tillrÀcklig nÀr det kommer till kommersiella produkters miljöpÄverkan, men att företag som varit ISO 14001-certifierade en lÀngre tid ÀndÄ i stor utstrÀckning arbetar systematiskt med denna aspekt.Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka hur miljöhÀnsyn utformas och implementeras i ISO 14001-certifierade företags produktutveckling dÄ man utifrÄn tidigare forskning kan anta att detta innebÀr organisationsspecifika varianter.Metod: För att uppfylla studiens syfte har fallstudier i fyra svenska företag genomförts.

Tillstyrka eller avstyrka

Denna studie behandlar mÄlstyrning i praktiken och hur styrningen tar sig uttryck i en offentlig organisation, i detta fall Polisen. Inom polisorganisationen sÀtts mÄl pÄ nationell, regional och lokal nivÄ. Den övergripande forskningsfrÄgan handlar om hur mÄlstyrningen i praktiken, inom Polisen, skiljer sig ifrÄn teorin. Studien förklarar ocksÄ i viss utstrÀckning varför en diskrepans mellan teori och praktik sker. I undersökningen anvÀnds David Otleys (1999) ramverk för strukturering av en organisations styrkedja.

Med hÀlsa som vapen : En studie i lÄngsiktigt hÀlsoarbete för personalen inom privat omsorg

Denna kvalitativa studies syfte var att undersöka hur ett privatÀgt omsorgsföretag arbetar lÄngsiktigt med personalens fysiska och psykiska hÀlsa samt hur personalen upplever hÀlsoarbetet och sin fysiska och psykiska hÀlsa pÄ arbetsplatsen. DÄ verksamheten i första hand beskrevs som brukarstyrd var det intressant att undersöka hur ett företag kan arbeta aktivt med personalens hÀlsa utan att det inkrÀktar pÄ den brukarstyrda verksamheten. Detta var vid studiens genomförande ett relativt outforskat omrÄde inom arbetshÀlsoforskningen. Genom enskilda intervjuer med tvÄ personer ur ledningen, och genom tvÄ parintervjuer med fyra personer ur personalen kartlade författarna hur företaget arbetar lÄngsiktigt med personalens hÀlsa samt hur personalen upplever hÀlsan pÄ arbetet. Resultatet bearbetades med hjÀlp av en analysmetod beskriven av Kvale och Brinkmann (2009).

RĂ€ttvis stadskĂ€rna: en jĂ€mförelsestudie av stadsform mellan norrcity och södercity i Örebro

Den rĂ€ttvisa i staden Ă€r en utopi, nĂ„got som alltid bör efterstrĂ€vas och prioriteras vid stadsplanering. Genom att analysera staden och dess utveckling utifrĂ„n stadskvalitĂ©erna demokrati, mĂ„ngfald och rĂ€ttvis fördelning sĂ„ kommer ocksĂ„ de beslut som tas fĂ„ mer rĂ€ttvisa utfall. Örebro stadskĂ€rna har sedan 70-talet och framĂ„t behandlats som tvĂ„ skilda omrĂ„den, norr- och södercity. Detta har under Ă„ren förstĂ€rkts och majoriteten av resurserna har lagts pĂ„ södercity, stadens handelscentrum. Nu pĂ„gĂ„r ett utvecklingsarbete dĂ€r Örebro kommun tillsammans med fastighetsĂ€garna vill utveckla norrcity till en mer attraktiv stadsdel som kan komplettera södercity.

ABP - Animaliska biprodukter i butiker

Animaliska biprodukter (ABP) Àr ett kontrollomrÄde inom livsmedelskontrollen i Stockholms stad. ABP Àr hela eller delar av djurkroppar och produkter av animaliskt ursprung som inte Àr avsedda som livsmedel och Àr indelade i tre kategorier baserat pÄ risk för mÀnniskors och djurs hÀlsa. Kontroller har hittills prioriterats för animalieanlÀggningar dÀr den största risken finns och de utförs av veterinÀrer anstÀllda pÄ livsmedelskontrollen. Det har nu blivit aktuellt för kommunen att utöka kontrollomrÄdet ABP systematiskt till alla objekt med start i butiker. Syftet med det hÀr arbetet var att kartlÀgga butikers ABP-problematik genom kontroller i fÀlt samt att genom kontakter med statliga myndigheter och andra berörda instanser kunna föreslÄ en lÀmplig kontrollplan för ABP i Stockholms stad. En litteratursökning utfördes för att fÄ mer kunskap kring omrÄdet animaliska biprodukter samt vilken lagstiftning och vilka problem det medförde. KartlÀggningen utformades som en fÀltstudie genom intervjuer med butikschefer följt av en riskvÀrdering för ABP i butik.

<- FöregÄende sida 51 NÀsta sida ->