Det finns starka skäl att tro att pengar spelar mer än enbart en materiell roll för våra organisationers styrning, utveckling och beteende. Utgångspunkten för uppsatsen är att det finns en annan sida av myntet som åberopar pengars symboliska värden.  Med en djupdykning i det teoretiska perspektivet om kulturen som ett styrmedel kan vi förstå pengar som det symboliskt indirekta som utgör ett väsentligt verktyg i skapandet av det system som leder till en mer lönsam organisation. Med hjälp av ett kulturellt perspektiv på organisation och ledning kan vi alltså förstå hur vi kan skapa ett system som ökar de anställdas prestation och organisationens effektivitet.  Den återstående frågan är hur vi praktiskt går tillväga.Syftet för uppsatsen är att undersöka hur ledningen kan gå tillväga för att skapa att belöningssystem baserat på kulturella mekanismer som leder till effektivare prestationer och en mer lönsam organisation.För att undersöka hur vi praktiskt kan gå tillväga för att skapa det system som leder oss fram till effektivare prestationer utförs en etnografisk fältstudie av företag Y mot bakgrund av de erfarenheter författaren har med sig från deltagande vid företag X.

De senaste årens utökade användning av IT har lett till att företag samlar in enorma mängder ostrukturerad data. För att kunna hantera detta har olika verktyg och tekniker utvecklats. Dessa verktyg samlas vanligtvis under benämningen Business Intelligence (BI) som kan sammanfattas med aktiviteterna ?hämta relevant information, analysera, finna en vinnande väg framåt, bedöma risk och formulera underlag för beslut?. Om företag är duktiga på att vara analytiska kan de vinna stora konkurrensfördelar gentemot sina konkurrenter.

Miljöledningssystem är ett verktyg och hjälpmedel som kan användas för att strukturera och systematisera företags eller andra organisationers miljöarbete. Denna uppsats syftar till att utvärdera utvecklingen av miljöledningssystem i Lidköpings kommun för att kunna identifiera styrkor respektive brister i utvecklingsprocessen. Det som undersökts är dels hur miljöledningssystemet utveckltas men också hur anställda generellt upplevt arbetet samt hur engagemanget och kommunikationen i arbetet med miljöledningssystemet varit under processens gång. Utvärderingen har skett genom en utvärderande fallstudiemetodik bestående av intervjuer, dokumentstsudier samt öppna observationer. Resultatet visar att Lidköpings kommun under hela processen haft en stark vilja till att ha ett miljöledningssystem.

Uppsatsen studerar hur olika dimensioner av kompetens i ett dynamiskt samspel kan leda till militär taktisk framgång. En konkretisering av begreppet taktisk kompetens ger bättre förutsättningar att reflektera över- och styra utvecklingen av taktiskt tänkande och utövandet av taktik. Taktisk kompetens uttrycks i en teori om kompetensplattformar som en dynamik mellan kunskap, motivation och förmåga att tillämpa där krig betraktas som en duell mellan aktörernas kompetensplattformar. Visioner beskrivs som viktiga för att inrikta verksamheten och inhämta ny kunskap och uppsatsen diskuterar även risken för kompetensfällor då erfarenhetshanteringen är bristfällig och motivation att inhämta ny kunskap saknas. Med hjälp av svensk doktrins beskrivning av krigföringsförmåga och härtill kopplade konceptuella- och moraliska faktorer operationaliserats ovanstående dynamik och prövas i en militär kontext.

För att minska framtida problem med läckor på våra ledningsnät är det viktigt att man förnyar dessa. Planeringen av denna förnyelse kallas för förnyelseplanering. En metod i förnyelseplaneringen är så kallad ?riskbaserad förnyelseplanering?. Denna metod syftar till att hitta de ledningar som innebär störst risk.

Mellanchefspositionen beskrivs ofta som en utsatt position, de sitter mitt emellan ledningens och de anställdas krav och förväntningar. Syftet med uppsatsen är att se vilka likheter och skillnader det finns i synen på mellanchefen och dess roll mellan över- och underordnade inom en organisation. Ett delsyfte är att se vad dessa likheter och skillnader innebär för mellanchefen och hans eller hennes arbetssituation. Det finns en mängd forskning inom ledarskap, i beskrivningen av tidigare forskning berörs främst Brigitta Ahltorps avhandling ?Ledarskap ur ett ledningsperspektiv? som syftar till att beskriva hur chefer ser på sig själva och hur deras medarbetare ser på dem. Jag presenterar även en tidigare studie som är en b-uppsats som hade syftet att ?belysa hur mellanchefer uppfattar sin roll och situation inom två organisationer?.

För att svenska företag ska kunna konkurrera med företag som har produktion i lågkostnadsländer måste företagen bedriva en effektivare produktion.Syftet med totalt produktivt underhåll (TPU) är att öka företagets lönsamhet genom att höja produktiviteten. TPU är ett arbetssätt där alla medarbetare ska engageras för att minimera störningar och haverier så att utrustningseffektiviteten kan höjas.Syftet med rapporten är att utvärdera implementeringen av TPU på ABB Cewe-Control i Nyköping och ge rekommendationer för den fortsatta implementeringen. Som grund för analys och slutsats har en fallstudie på ett pilotavsnitt genomförts. Fallstudien byggs upp till största delen av kvalitativ data i form av deltagande observationer, enkäter och intervjuer.Ledningens engagemang är den mest centrala faktorn i implementeringen av TPU. Produktionsledningen på ABB Cewe-Control måste tydligare visa engagemanget i aktiva handlingar för att en förändring ska kunna ske.

I Sverige finns möjligheten för staten och företag att expropriera mark från fastighetsägare för att utöka eller effektivisera en allmännyttig anläggning. En ?allmännyttig anläggning? kan till exempel handla om ett företags önskemål att anlägga teleledningar i syfte att tillgodose eller förbättra en teleförbindelse till ett område. När det gäller rätten för ett företag att dra fram ledningar av olika slag tillämpas ledningsrättslagen som är speciellt utformad för markåtkomst angående anläggandet av ledningar. I de flesta länder har staten eller exploatörer möjligheten att ta mark i anspråk för att utveckla landets infrastruktur och att gynna allmännyttan.

I Sverige krävs ett så kallat koncessionstillstånd för att få bygga och sedan använda elektriska starkströmsledningar. Denna kandidatuppsats beskriver den svenska tillståndsprocessen för ledningar som kräver linjekoncessionstillstånd, från den tidpunkt då ett beslut tas om att en kraftledning behöver byggas fram tills dess att koncessionsbeslutet slutligen meddelas. Syftet är dels att beskriva den svenska tillståndsprocessen för ledningar som kräver linjekoncessionstillstånd men även att granska tidsåtgången för denna process. I rapporten framställs prövningsförfarandet för kraftledningar med beskrivning av den specifika ledningslagstiftningen samt därtill en genomgång av övriga prövningar som kan komma att bli aktuella beroende på omständigheterna i aktuellt projektet. Därutöver behandlas kortfattat den tillkommande markåtkomstfrågan med tillhörande ersättningsförfarande.

Performance Management är en process som syftar till att säkerställa att alla inom en organisation arbetar i samma riktning. Detta uppnås genom att öka tydligheten kring organisationens strategiska mål samt koppla dessa till medarbetarens individuella mål. Vidare är det viktigt att kommunicera vad som förväntas av medarbetarna i termer av arbetsprestationer samt hur detta skall uppnås för att lyckas med uppdraget att minska gapet mellan medarbetares arbetsprestationer och ledningens ambitioner (Armstrong & Baron, 2005).Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka vilka erfarenheter ledare inom det multinationella telekom- och IT-företaget Logica har av att arbeta med Performance Management samt vilka delar av implementeringen som har varit lätta respektive svåra att genomföra. Vidare vill jag undersöka hur organisationen ytterligare kan förstärka arbetet med Performance Management-processen baserat på ovanstående.Den empiriska undersökningen har genomförts med kvalitativ metod i form av tre stycken fokusgruppintervjuer med ansatsen Experiential Focus Group. Som komplement till fokusgruppintervjuerna har analys av interna dokument som beskriver Performance Management-processen inom Logica, genomförts.Resultatet av undersökningen visar att ledarnas upplevelser av Performance Management-processen varierar beroende på vilken typ av arbetsgrupp man är ledare för.

BakgrundUnder 90-talet har den svenska hälso- och sjukvården upplevt stora tekniska framsteg samtidigt som den ekonomiska utvecklingen inte har varit lika ljus. För att förbättra situationen infördes organisatoriska reformer samt modeller med det övergripande syftet att öka effektiviteten. Vår studie behandlar en annan av dessa modeller, balanserat styrkort. Att använda balanserat styrkort som är en metod från den privata sektorn inom hälso- och sjukvården innebär svårigheter vad gäller det övergripande resultatmålet och definition av vem som är kund. Till dessa kommer det allmänna problemet med hälso- och sjukvårdens komplexa karaktäristik där verksamheten utförs av professionella och styrs övergripande av politiker.SyfteVårt syfte är att undersöka hur balanserat styrkort används inom hälso- och sjukvården samt specificera och utvärdera vad som krävs för att kunna styra effektivt med styrkortet inom hälso- och sjukvården.MetodFör att uppnå uppsatsens syfte har en fallstudie med två undersökningsobjekt inom den svenska hälso- och sjukvården använts.

I dagens moderna tjänsteföretag har kunskap och intern marknadsföring blivit allt mer relevant i syfte att förbättra företagets lönsamhet. Humankapitalet är en kritisk resurs i tjänsteföretag. Vi har därför valt att undersöka detta ämne med fokus på personalmotivation och belöning. Det finns många olika alternativ på hur detta interna arbete kan utföras, varpå vi har valt att redogöra för några av dem. Teorierna som använts har bland annat förklarat den strategiska ledningens roll, samt innebörden av företagskultur, kommunikation och medarbetarnas värderingar.

Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning Vårterminen 2009 Abstrakt Malmgren, Therese (2009) Handledning som arbetsverktyg för pedagoger. ( Guidance as a functional tool for educators) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola Syftet med denna studie var att försöka ta reda på hur pedagoger ville att handledning skulle vara utformad och vad den skulle kunna innehålla, för att kunna användas som ett regelbundet arbetsverktyg. Dessutom syftade den till att försöka ta reda på vad, om något, som behövde förändras på organisations-, grupp- och individnivå för att vara så meningsfull som möjligt. Jag valde att göra kvalitativa intervjuer med sju personer, med semistrukturerade intervjufrågor. Av dessa sju var fyra stycken 1-7 lärare, två stycken 4-9 lärare samt en förskollärare. Resultatet visade att flera av intervjupersonerna ansåg att det var viktigt att kunna se sina fördelar och nackdelar, styrkor och svagheter, i ett handledningssamtal.

Avsikten med denna studie är att undersöka vilka motiv, påverkande faktorer och synsätt små IT-företag har när de väljer att ta in riskkapital som finansiering. Vi har utgått från tidigare forskning inom området för att identifiera vilka motiv och påverkande faktorer som kan förekomma och utifrån dessa byggt upp grunden för vår studie. Kapitaltillskott är det som naturligt känns som det mest primära motivet, vilket även vår studie har visat men det finns ändå en önskan om annan värdetillförsel i form av affärskompetens, nätverk och kontakter. Dessa önskemål har dock inte varit några huvudsakliga motiv för att inleda samarbete med riskkapitalisterna utan de kan mer ses som positiva sekundära motiv. Motiven kapitaltillskott och tillförsel av affärskompetens samt nätverk och kontakter blir i sin tur påverkade av ett antal faktorer såsom företagets och produktens livscykelfas, ägande och kontroll, produkt och marknad samt ledningens erfarenhet och kompetens.

Positiv redovisningsteori är uppbyggd kring tre hypoteser som skall kunna förutse ledningens redovisningsval i olika situationer. Hypoteserna grundar sig på om den verkställande direktören och övrig ledning har bonusavtal, om företaget har en hög andel skulder från extern part och om företaget är utsatt för politisk påverkan. Finns bonusavtal och/eller företaget har en hög andel skulder så säger dessa hypoteser att ledningen kommer välja redovisningsval som ökar företagets vinst och det motsatta gäller om företaget är utsatt för politisk påverkan. Det har gjorts många undersökningar om positiv redovisningsteori i USA men väldigt få i Sverige eller Europa. Vi har i vår studie undersökt giltigheten av dessa hypoteser på 27 stycken noterade företag på stockholmsbörsen inom hälsovårdsbranschen där hälsovårdsprodukter, medicin och bioteknik ingår.