Positiv redovisningsteori är uppbyggd kring tre hypoteser som skall kunna förutse ledningens redovisningsval i olika situationer. Hypoteserna grundar sig på om den verkställande direktören och övrig ledning har bonusavtal, om företaget har en hög andel skulder från extern part och om företaget är utsatt för politisk påverkan. Finns bonusavtal och/eller företaget har en hög andel skulder så säger dessa hypoteser att ledningen kommer välja redovisningsval som ökar företagets vinst och det motsatta gäller om företaget är utsatt för politisk påverkan. Det har gjorts många undersökningar om positiv redovisningsteori i USA men väldigt få i Sverige eller Europa. Vi har i vår studie undersökt giltigheten av dessa hypoteser på 27 stycken noterade företag på stockholmsbörsen inom hälsovårdsbranschen där hälsovårdsprodukter, medicin och bioteknik ingår.

Syftet med studien är att undersöka hur Intraprenad kan fungera inom äldreomsorgen. I uppsatsen beskrivs och analyseras betydelsen av Intraprenad som en form att organisera det inre arbetet inom äldreomsorgens verksamheter, sett ur ledningsperspektiv och personalperspektiv. Förändringar som uppstått i personalens arbetssituation, samt fördelar och nackdelar med Intraprenad problematiseras och analyseras på organisationsnivå. I studien används en kombination av kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod. Uppsatsen består dels av en genomgång av tidigare forskning inom området, samt insamlat empiriskt material av tre slag, intervjuer med ansvariga chefer inom verksamheten, skriftliga frågeformulär till ledningsgruppen för Intraprenaden samt enkäter till hela personalstyrkan på Intraprenaden, för att få reda på vilka erfarenheter och föreställningar som finns.

För att vara konkurrenskraftig inom dagens industri krävs utveckling och förbättring av verksamheten. Att genomföra förändringar är ofta en utmaning där motstånd från medarbetare kan uppstå. Produktionssystem med hög komplexitet och oförutsägbara händelser ställer höga krav på spårbarhet och en väl fungerande kommunikation. För att uppnå detta genomförs ofta förändringsarbeten i form av införande av identifieringsteknik. Åsikterna om hur ett förändringsarbete bör utformas är många varför organisationen kan ha svårigheter att planera och genomföra arbetet.Studiens syfte är att ta fram en modell för införande av identifieringsteknik i interna flöden hos producerande företag.

Preciform AB är ett legotillverkande företag i Eskilstuna som har specialiserats sig på djupdragning, svetsning, slipning och formning av tunnplåt samt ytbehandling och montering. Företaget har som en del av sin produktion montage av Scuffplate till Volvo XC90-R-design.Från 2012 kommer VCC att ändra utseende på XC90-R-design, vilket innebär för Preciforms del att det blir en förväntad ökning av dagstakten samt att det kommer ställa ökade krav på logistiken runt Scuffplatemonteringen, vilket dagens process inte är anpassad för. Syftet med det här examensarbetet, som är en del av en förstudie på Preciform är att förbättra monteringsprocessen, skapa en överskådlig hantering samt lagerutrymme för ett ökat antal artiklar av ingående material.Tidsstudier av genomloppstid, processtid, godshantering och transporter samt gångstudie genomfördes för att identifiera förbättringsåtgärder, där de olika studierna tjänade som underlag vid beräkningar och jämförelser före och efter implementering av förbättringsåtgärder.Analyser av studierna visade att en av scuffplatemonteringens sex klart avgränsade stationer hade en högre genomloppstid än de andra. Föreslagna förbättringsåtgärder har syftat till att jämna ut takten i monteringsprocessen och reducera waste.En ny layout presenterades och efter viss modifiering implementerades den tillsammans med merparten av förbättringsförslagen.Beräkningar av tillgänglig tid i monteringen visar att en annan arbetsfördelning och indelning av stationer är möjlig i ett fortsatt förbättringsarbete.Jämförelser mellan gammal och ny layout visar på en reduktion av waste i genomloppstiden med 32 procent och en stegreducering med 30 procent.En fortsatt verksamhetsutveckling kommer att reducera tid och steg ytterligare. Resultaten av vidtagna förbättringsåtgärder kan utgöra grunden för en ny förbättringsprocess enligt principerna för Demings hjul.

Detta arbete grundar sig på sex djupintervjuer med vägledare på olika grundskolor i Malmö, samt kortare intervjuer med rektorer på några av dessa skolor. Vägledarnas arbetsuppgifter har stått i centrum för arbetet. Den bild som byggdes upp av de intervjuer jag gjort visar att vägledarens arbetsuppgifter påverkas mycket av ledningens åsikter och agerande, men även att varje vägledare själv till viss del påverkar sin situation. För enkelhetens skull har jag valt att genomgående i mitt arbete kalla studie- och yrkesvägledare för ?vägledare? och benämner dem för ?hon? då de flesta i denna studie är kvinnor. I arbetets inledande kapitel presenterar jag bakgrunden där jag berättar om gällande styrdokument för grundskolan, tidigare forskning om vägledning på grundskolan samt exempel på vad vägledning bör stå för. Här tar jag även upp syfte, frågeställning och hypotes. I kapitel två tar jag upp de teoretiska utgångspunkter som jag anser vara relevanta för arbetet, dessa använder jag mig av i analysdelen där jag relaterar mitt arbete till hur dagens skolor som resultatenheter påverkar arbetsmiljön med hjälp av Anita Jansons bok Att vara chef för en resultatenhet. Jag har även tittat på maktperspektivet med hjälp av Rädslans makt skriven av Christian Ylander och möjligheterna till förändring med hjälp av Kjell Skogen & Mari-Anne Sörlie, Introduktion till innovationsarbete.

Syftet var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter och inställningar till FYSS samt förskrivning av FaR vid hälsocentraler med hög respektive låg förskrivning. Sjutton distriktssköterskor deltog från två topplistplacerade hälsocentraler och en icke topplistplacerade hälsocentral i ett län, i Mellansverige. Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Analysen gav två kategorierOrganisation och Individ för de topplistade hälsocentralerna respektive den icke topplistade hälsocentralen samt sex underkategorier vardera. Kategorin Organisation inom de topplistade hälsocentralerna innehöll underkategorierna ledningsstöd, utbildning samt uppföljning och ekonomi.

IntroduktionStandardvårdplaner (SVP) används allt oftare i svensk hälso- och sjukvård som en förskriven vårdplan och journalhandling innehållande vårdproblem, risker, mål och rekommenderade vårdåtgärder för en viss patientkategori. Ett flertal studier har fokuserat på underlättande och försvårande omständigheter i implementeringsprocessen samt på effekter av att arbeta med SVP. Få vetenskapliga studier har gjorts för att undersöka och beskriva framtagandeprocessen av SVP. Syfte Syftet med studien är att identifiera faktorer av betydelse för framtagande av evidensbaserade standardvårdplaner.MetodStudien kommer att genomföras som en empirisk kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. I pilotstudien intervjuades två före detta SVP-projektledare om sina erfarenheter från projekttiden.

Performance Management är en process som syftar till att säkerställa att alla inom en organisation arbetar i samma riktning. Detta uppnås genom att öka tydligheten kring organisationens strategiska mål samt koppla dessa till medarbetarens individuella mål. Vidare är det viktigt att kommunicera vad som förväntas av medarbetarna i termer av arbetsprestationer samt hur detta skall uppnås för att lyckas med uppdraget att minska gapet mellan medarbetares arbetsprestationer och ledningens ambitioner (Armstrong & Baron, 2005).Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka vilka erfarenheter ledare inom det multinationella telekom- och IT-företaget Logica har av att arbeta med Performance Management samt vilka delar av implementeringen som har varit lätta respektive svåra att genomföra. Vidare vill jag undersöka hur organisationen ytterligare kan förstärka arbetet med Performance Management-processen baserat på ovanstående.Den empiriska undersökningen har genomförts med kvalitativ metod i form av tre stycken fokusgruppintervjuer med ansatsen Experiential Focus Group. Som komplement till fokusgruppintervjuerna har analys av interna dokument som beskriver Performance Management-processen inom Logica, genomförts.Resultatet av undersökningen visar att ledarnas upplevelser av Performance Management-processen varierar beroende på vilken typ av arbetsgrupp man är ledare för.

I och med en påvisad rånstatistik som ökat under de senaste åren blir pressen på butiker större att skapa säkrare arbetsförhållanden för anställda. Detta görs bland annat genom utbildningar. Syftet med denna studie är att belysa i vilken mån säkerhetsutbildningar riskerar att få oönskade bieffekter i form av psykisk ohälsa till följd av den ökade riskmedvetenheten som utbildningen leder till.Denna studie belyser hur butikspersonal uppfattar säkerhetsutbildningens betydelse för den psykosociala arbetsmiljön. För att kunna förklara detta använde jag mig av olika modeller inom psykosocial arbetsmiljö såsom Hertzbergs motivationsfaktorer samt hygienfaktorer och krav, kontroll ? stödmodellen.

Almost every company sooner or later ends up in a more or less difficult economical situation. The reason for the economical crisis varies for each individual case but common for them all is that it is the management group that has failed in their work to guide the organisation to avoid a negative result. The next common denominator is that it is the management group that has to handle the changes in the company's environment and lead the company out of the crisis. But how can they do this and take decisions in a rational and effective way and is there warnings signals that the management group missed before the crisis was a fact? This is some of the questions that this study is going to discuss and analyze. The aim of the study is from a management perspective chart the strategic work of the company's management work when handling an economical crisis.

Bakgrund och problem: Vikten av att marknadsföra varumärken har länge varit känd menpå senare år har företag även insett att de har att vinna på att marknadsföra sig somarbetsgivare. Det här sättet att marknadsföra sig på och skapa ett arbetsgivarvarumärkekallas i teorin på engelska för Employer Branding och består av tre delar; attrahera,rekrytera och behålla personal. På möten med personalchefen på fallföretaget har detframkommit att företaget upplever att de har svårare att behålla personal än tidigare.Ytterligare en fundering som har kommit fram i våra diskussioner med företaget är hurföretagets produktvarumärken påverkar företagets arbetsgivarvarumärke.Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och jämföra det internt och externt upplevdaarbetsgivarvarumärket hos fallföretaget Cloetta Fazer. Vi vill vidare analysera om något iCloetta Fazers arbetsgivarvarumärke skulle kunna vara anledningen till den upplevt högapersonalomsättningen.Avgränsning: Vi har avgränsat oss till ett av koncernens dotterbolag, Cloetta Fazer SverigeAB. Vi har även teoretiskt avgränsat oss till en del av arbetsgivarvarumärkesbyggande, nämligen att behålla personal.Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ fallstudie med ett holistiskt perspektiv och ett hermeneutiskt förhållningssätt.

Bakgrund och problem: Principbaserade standarder lämnar stort utrymme för ledningens bedömning när det gäller val av redovisningsmetoder. Trots att redovisningsregler uppmuntrar företag att identifiera immateriella tillgångar i samband med rörelseförvärv i så stor grad som möjligt, fortsätter företagen att redovisa relativt stora mängder goodwill vid förvärv och bara fåtal företag väljer att identifiera immateriella tillgångar separat. Immateriella tillgångarnas egenskaper gör redovisningen svårt och komplex. Redovisning av immateriella tillgångar inte är relevant och ger användaren en missvisande bild av de finansiella rapporterna.Syfte: Uppsatsens syfte är genom att studera immateriella tillgångarnas betydelse för olika typ av företag och bakomliggande faktorer till val av identifiering av immateriella tillgångar, skapa förståelse för den problematik som införande av gemensamma regelverk kan skapa för olika branscher.Avgränsning: Denna studie är begränsad till två svenska börsnoterade företag i två olika branscher och behandlar endast val av identifiering av immateriella tillgångar i samband med rörelseförvärv.Metod: Den metod som används är en kvalitativ fallstudie där telefonintervjuer genomförts samt informationen ur företagets årsredovisningar har granskats. Resultatet från den empiriska delen har sedan analyserats utifrån referensramen och sammanfattas i slutsatsen.Resultat och slutsatser: Resultatet av den genomförda studien visar att olika branscher identifierar olika typer av immateriella tillgångar och i olika utsträckning.

Uppsatsens syfte är att utröna om wearables som motivationsverktyg kan tillämpas för att öka engagemanget i organisations friskvårdsprogram. Basen i uppsatsen utgörs av litteraturstudier i aktuell forskning gällande anställdas engagemang i friskvårdsprogram, hur friskvårdsprogram på olika sätt kan bedrivas samt hur modern teknologi kan implementeras i sådana miljöer. Med en metod som inspirerats av grundad teori har faktorer i litteraturen, vilka fungerar som möjliggörare och begränsare för deltagande i friskvårdsprogram, kunnat urskiljas och struktureras.  Struktureringen med likartade faktorer bildade s.k. dimensioner, som sedan kategoriserades under mer övergripande teman.

SammanfattningUngdomar med antisocial problematik är en svårbehandlad grupp där ingen specifik metod har visat sig råda bot på hela problematiken kring ungdomen. Bäst utgång att behandla ungdomar med beteendeproblem återfinns inom institutioner som har en enighet i personalgruppen kring de teorier som är gällande inom verksamheten, så kallad behandlingsintegritet. Syftet med studien var att granska om personalgruppen på en behandlingsverksamhet för ungdomar har ett gemensamt förhållningssätt utifrån de miljöterapeutiska behandlingsprinciper som vägleder verksamheten. Syftet konkretiserades utifrån följande frågeställningar: 1. Vilka behandlingsprinciper är vägledande inom verksamheten? 2.

De kanske största och mest komplexa frågorna som människan har ställt sig rör hennes existens. Det ligger i människans natur att ifrågasätta sin omgivning och söka mening med livet. På samma sätt ställer sig människor ute på olika företag samma frågor och söker efter meningen med deras arbete. Dagens företagsklimat skapar ett stort behov för verksamheter att inrätta vision och mål för att kunna få fram en lämplig strategi för företaget. Undersökningar visar att det finns en svårighet att integrera vision och mål i företag.