Majoriteten av den arbetsföra befolkningen spenderar en stor del av sin tid på arbetsplatsen, vilket innebär att arbetsplatsen kan vara en bra arena för att nå ut med hälsofrämjande insatser till många individer. Hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen innefattar oftast insatser på individnivå som syftar till att förändra individers beteenden till det bättre, detta benämns ofta som friskvårdsarbete. Syftet med denna enkätstudie var att kartlägga eventuella skillnader i nuvarande och framtida friskvårdsarbete, samt eventuella skillnader i ledningens attityder till friskvårdsarbete mellan små och medelstora företag i Västmanland. Studien har genomförts med en kvantitativ metod där telefonenkäter använts som datainsamlingsinstrument. Totalt samlades svar in från 30 små och 30 medelstora företag.

Bakgrund: Ra?dgivningstja?nster utgo?r idag en betydande del fo?r ma?nga revisionsbyra?ers verksamhet. Revisionsbyra?er har pa? grund av sin revision en kunskapsbas som konkurrenterna ofta inte har, och ett fo?rtroende som revisorer som ger en fo?rdel i ra?dgivningsbranschen. Dock a?r det detta fo?rtroende, eller oberoende, som ma?nga a?r ra?dda fo?r ska a?sidosa?ttas na?r revisorn utfo?r ra?dgivningstja?nster.

Huvudämne/tema: Samverkan mellan operativa chefer och deras medarbetare inom olika teknikområden på en produktutvecklingsavdelning.Bakgrund: Förändring av samhälle och arbetsliv har medverkat till att traditionella chefer i företagens organisationer har bytts ut till att vara operativa chefer. En operativ chef är en mellanchef som ansvarar för olika funktionella områden och som har till huvuduppgift att balansera ledningens krav mot förmågan hos medarbetarna1. En chefsroll som innefattar ett tvärfunktionellt resultat- och verksamhets ansvar för den egna enheten2. De operativa chefernas uppgift är att vara chef över en process som innebär många samtida krav och uppgifter, som samtidigt skall samspela med de övriga bitarna i verksamheten, det vill säga de övriga operativa chefernas ansvarsområden, samt många fler kringliggande verksamhetsområden. En chefsroll som kräver en hög grad av flexibilitet.

Syfte och fra?gesta?llningar: Syftet med studien a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt och vilka metoder tva? olika mediekanaler anva?nder sig av fo?r att o?vertyga och skapa trova?rdighet om HPV-vaccinet. Metod och material: Kritisk diskursanalys pa? ett avsnitt ur samha?llsprogrammet TV4 Kalla Fakta och tidningsartiklar ro?rande HPV-vaccinet.Huvudresultat: Framsta?llning av HPV-vaccinet skiljer sig va?sentligt a?t vid granskning av Kalla Fakta och tidningsartiklarna. Metoderna som anva?nds i texterna fo?r att skapa trova?rdighet a?r expertutla?tanden och skapa fo?rtroende med tittarna och la?sarna.  .

Syfte och fra?gesta?llningar: Syftet med studien a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt och vilka metoder tva? olika mediekanaler anva?nder sig av fo?r att o?vertyga och skapa trova?rdighet om HPV-vaccinet. Metod och material: Kritisk diskursanalys pa? ett avsnitt ur samha?llsprogrammet TV4 Kalla Fakta och tidningsartiklar ro?rande HPV-vaccinet.Huvudresultat: Framsta?llning av HPV-vaccinet skiljer sig va?sentligt a?t vid granskning av Kalla Fakta och tidningsartiklarna. Metoderna som anva?nds i texterna fo?r att skapa trova?rdighet a?r expertutla?tanden och skapa fo?rtroende med tittarna och la?sarna.  .

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera hur en börsintroduktion påverkar ledningens kommunikationsstrategi i ett företag. Metod: Hela studien utfördes på företaget Waterjet i Ronneby med hjälp av kvalitativa intervjuer med anställda på ledande positioner i organisationen. Slutsatser: Både internt och externt ser vi skillnader jämfört med hur det var före introduktionen. Den största förändringen är i den externa kommunikationen, där företaget nu måste hantera fler ägare, analytiker och investerare. Internt har ledningen utformat nya riktlinjer och policys för hur kommunikationen ska hanteras på bästa vis.

Ett fungerande intranät kan idag utgöra en stor tillgång för ett företag, en förutsättning för detta är att intranätet används av de anställda då det är de som aktivt ska vara med och skapa intranätets innehåll. Ett väl fungerande intranät kan bidra till att information hittas lättare och att kunskapsspridningen inom organisationen ökar. Att undersöka om och hur ledningen på Universitetssjukhuset i Lund arbetar för att lyfta intranätet och intranätsanvändningen till en högre nivå är uppsatsens syfte. Undersökningen som genomfördes utformades med en induktiv ansats. Nyfikenheten väcktes i empirin och verkligheten, problemformuleringen och syftet var av ett utforskande slag ? empirin leder in i teorin.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera hur en börsintroduktion påverkar ledningens kommunikationsstrategi i ett företag. Metod: Hela studien utfördes på företaget Waterjet i Ronneby med hjälp av kvalitativa intervjuer med anställda på ledande positioner i organisationen. Slutsatser: Både internt och externt ser vi skillnader jämfört med hur det var före introduktionen. Den största förändringen är i den externa kommunikationen, där företaget nu måste hantera fler ägare, analytiker och investerare. Internt har ledningen utformat nya riktlinjer och policys för hur kommunikationen ska hanteras på bästa vis. Som en del av den interna kommunikationsstrategin har formella möten fått mer betydelse än tidigare, då anställda får diskutera vad börsintroduktionen innebär för deras arbete.

Ledningen för försäkringsbolaget i denna studie arbetar med att implementera ett nytt kommunikationskoncept som vi kallar ?socialt ansvarstagande?. Detta koncept ska förankras, både externt ut mot kund samt internt hos personal. Men hur formas uppfattningar kring identiteten inom ett företag? Syftet för denna uppsats är att skapa förståelse för hur personalen på försäkringsbolaget uppfattar vad företaget står för, och dess identitet/identiteter.

Förändring är ett tillstånd som vi befinner oss i under hela livet, i arbete och i privatliv. Vissa faser i livet är lugna, andra häftiga och kaotiska. Uppsatsen har utgått från en fallstudie i syfte att redogöra för förändringsprocessen som sedan början av 2000-talet pågått på fallföretaget Sjölanders Mekaniska. Utifrån undersökningsresultat presenteras huruvida ledarskap, kommunikation och delaktighet samspelar samt hur förändringarna har upplevts och varför de har lett till en positiv utveckling. Följande frågor har ställts: På vilket sätt har förändringsarbetet kommunicerats från ledningens sida? Hur har förändringarna uppfattats/tagits emot av medarbetarna? Vilka är de bakomliggande drivkrafterna? Lever småföretagsmentaliteten kvar i företaget? Resultat har visat att den positiva utvecklingen på Sjölanders Mekaniska beror i stora drag på god insikt om att förändringar behövde ske och att förändringsvisionen sedan, efter bästa förmåga förmedlats.

Följande uppsats baseras på en fallstudie av Göteborgs Spårvägar, GS, som syftar till att utvärdera organisationens arbetsgivarvarumärke genom att jämföra ledningens uppfattning om organisationens attraktivitet som arbetsgivare med medarbetarnas upplevelse av sin ar-betssituation samt att identifiera områden för utveckling. För att uppfylla syftet har utgångs-punkt tagits i tre forskningsfrågor; Hur uppfattar ledningen GS som arbetsgivare? Hur upple-ver medarbetarna sin arbetssituation och hur ser de på GS som arbetsgivare? Och hur sam-stämmiga är ledningens och medarbetarnas uppfattningar om GS som arbetsgivare?Uppsatsens teoretiska referensram består av teorier och tidigare forskning med anknytning till, det för uppsatsen, centrala begreppet employer branding vilket handlar om arbetsgivares förmåga att attrahera rätt medarbetare. Många faktorer inverkar på en organisations employer brand, arbetsgivarvarumärke, studien har dock avgränsats till följande: Rykte, Psykologiska kontrakt, Ledarskap, Mångfald, Kommunikation och Kompetensutveckling.Fallstudien bygger på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fem personer i GS kon-cernledning samt en befintlig medarbetarenkät som genomförts inom organisationen år 2009. Intervjuguiden utarbetades med utgångspunkt i de frågeområden som medarbetarenkäten in-nehåller, i syfte att kunna göra jämförelser mellan ledningens och medarbetarnas uppfattning-ar om GS som organisation och arbetsgivare.

Bakgrund: För att ett företag ska lyckas i den nya ekonomin krävs bland annat att de tar tillvara på individens kapacitet samt uppmuntrar till lärande och utveckling. Om de anställda har vetskap om de förväntningar som ledningen har på dem kan det bidra till att goda och effektiva reslutat skapas. Företagsledningens förväntningar kommer från många olika intressenter såsom koncernledning, kunder, leverantörer, stat, ägare, anställda med mera. Ledningens uppgift är att hantera och balansera alla förväntningar och påtryckningar från andra intressenter, för att sedan kommunicera dem på ett rättvisande och förståeligt sätt till de anställda.Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera kritiska faktorer som är betydelsefulla för graden av överensstämmelse vad gäller de förväntningar de anställda tror att ledningen har på dem, jämfört med de förväntningar som ledningen i själva verket har.Genomförande: Uppsatsen baseras på tillgänglig teoribildning om kommunikation, ledarskap och strategi samt personliga djupintervjuer med ledning och anställda på Telia Nära i Norrköping.Reslutat: Studien resulterade huvudsakligen i en modell över företagets kommunikationsprocess som påvisar de, av oss, funna kritiska faktorerna för graden av överensstämmelse hos förväntningarna..

Den här studien handlar om användarkompetens vid postimplementering av affärssystem.Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som påverkar om användarnas kompetenskommer att omsättas till effektivare nyttjande och användande av affärssystemet. För attkunna göra detta har vi kartlagt hur ett antal företag arbetar med dessa frågor. Studien syftadeockså till att ta fram riktlinjer för hur företag effektivt bör hantera och utveckla användarnaskompetens under postimplementeringen. Studien består av en teoretisk referensram, som äruppdelad i fyra kategorier; ledningens roll, kompetensplanering, kompetensutveckling ochanvändarmedverkan. Vi har i studien gjort en förstudie och en huvudstudie.

I media har det debatterats om huruvida belöningar i form av bonusar till företagsledningen är befogade då företaget går dåligt om man istället för att belöna ledningen kunnat behålla fler anställda. Debatterna har fokuserat på personerna som har valt att ta emot belöningar, inte vad belöningarna är till för att medföra i organisationen. Detta är bakgrunden till att vi vill undersöka hur företagsledningens belöningar kan påverka övriga medarbetare i organisationen. Vår problemformulering är följande; hur påverkar företagsledningens belöningar motivationen hos medarbetarna i organisationen? Syftet med denna uppsats är att vi vill se vilket sambandet är mellan ledningens belöningar och motivationen hos medarbetarna i organisationen. Vi har valt en kvantitativ ansats och genomfört en enkätundersökning för att ta reda på hur företagsledningens belöningar påverkar motivationen hos medarbetarna i organisationen.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera hur ett företags etiska riktlinjer implementeras i den dagliga verksamheten samt belysa ledningens roll i denna process.Metod: Vår uppsats bygger på en kvalitativ fallstudie av försäkringsbolaget If. Vi har även intervjuat Ledarna ? Sveriges chefsorganisation. Vår teori har inhämtats från litteratur och vetenskapliga artiklar som belyser implementering av etiska riktlinjer ur olika vinklar. Vid uppsatsens genomförande har det hermeneutiska synsättet använts.