Enligt Svenskt Vatten ska dagvattensystem vara dimensionerade för att klara ett regnmed en återkomsttid på 10 år. För att utvärdera om ett system är rätt dimensionerat kanen dagvattenmodell upprättas. Det är då viktigt att veta vilka nivåer ledningarna har mendenna information är bristfällig hos många kommuner. Ledningarna borde dock följatopografin i generella drag och borde därför kunna uppskattas därifrån.Syftet med denna studie var därför att utveckla en metod för hur vattenledningarnasnivåer kunde ansättas på ett enkelt sätt utifrån marknivån och hur stor betydelse detskulle ha vid dagvattenmodellering. Ett ytterligare syfte var att även bedöma Lidingöstads dagvattensystem, där information om ledningarnas nivåer saknades, utifrån dennametod.

Bakgrund och problem: I och med alla samhällsförändringar har även revisorns roll för företagen förändrats. Ägandet har blivit alltmer separerat från verksamheten i bolagen och de önskar kontroll på att företaget drivs som det ska. Reglerna om hur kontrollen ska utföras har mer och mer skärpts, det på grund av den senaste tidens bolagsskandaler. Trots bolagsskandalema har det inte blivit någon större forskning inom ämnet revision. Det finns förslag att plikten ska bort, och vad som då händer är omöjligt att säga.

Syfte: Syftet med studien är att studera och analysera förutsättningar för lärandet och utma-ningar med att utveckla medarbetare för ett småföretag inom IT-branschen. Teori/Tidigare forskning: Kompetenta medarbetare är en av de viktigaste resurserna för or-ganisationer. Hög konkurrens och snabb teknisk utveckling är framträdande utmaningar för lärande i kunskapsintensiva verksamheter. Tidigare forskning är främst inriktad på stora före-tag, men eftersom majoriteten av svenska företag är småföretag avser vi undersöka vilka ut-maningar kunskapsintensiva småföretag upplever i arbetet med att utveckla de an-ställda. Ellström & Nilsson (1997) beskriver hur interna och externa faktorer fungerar som drivkrafter för kompetensutvecklingsinsatser.

Detta är ett arbete som gjorts i samband med studier på Uppsala universitet, där en textanalys har gjorts med fokus på den juridikiska- och ekonomi styrning av skolan då de har till sin funktion att stödja skolverksamhetens möjligheter att förverkliga mål inom de befintliga ramarna. Skollagen är en lag som skolan ska arbeta utefter och detta trots sin generella natur. Även ekonomiska faktorer påverkar hur skolan som organisation och verksamhet ska se ut. Studien skapar en övergripande bild av finansieringen inom skolverksamheten på riks- samt kommunalnivå, med fokus på Uppsala kommun, samt hur resurserna fördelas från statlig till kommunnivå och sist lokal verksamhetsnivå. Det är den politiska Ledningen i exempelvis kommuner (ex nämnder, kommunfullmäktige) som ska styra skolverksamheten genom att planera, följa upp och kontrollera.

I takt med ökad globalisering och ökat ekonomiskt utbyte mellan länder världen över blir det allt viktigare att kunna jämföra information i företagens finansiella rapporter. I Europa har ett led mot ökad jämförbarhet varit krav på börsnoterade företag att följa IFRS, vars målsättning är att skapa en redovisning som är jämförbar och harmoniserad på global nivå. 2007 infördes IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar, som utvecklades då krav på riskupplysningar inte var tillräckliga i tidigare regelverk. Vid införandet fick regelverket större effekt på banksektorn än andra branscher, då bankernas totala tillgångar och skulder i genomsnitt 90 % utgörs av finansiella instrument. Banker har en central roll i samhället och en koppling till alla individer på ett eller annat sätt.Vår studie syftar till att undersöka hur banker på den svenska bankmarknaden lämnar riskupplysningar enligt kraven från IFRS 7, samt hur svenska banker riskupplyser i jämförelse med de utländska bankerna.

Den interna kontrollen utgör ett viktigt inslag för att säkerställa attverksamheter bedrivs effektivt. I Sverige följer noterade aktiebolag somhuvudregel Svensk kod för bolagsstyrning (Koden), vilken innehåller kravpå den interna kontrollen, men det kan också bli aktuellt för svenska företagatt även följa andra lagar eller regler för intern kontroll. Den amerikanskalagen Sarbanes-Oxley Act (SOX) innehåller omfattande krav på den internakontrollen och måste följas av svenska företag som är noterade påamerikansk börs, eller som av annan anledning omfattas av den amerikanskalagen. Sektion 404 är den i särklass mest uppmärksammade sektionen närdet gäller reglering av intern kontroll i SOX och sektionen ställer, förutomkravet att företaget ska göra en bedömning av den interna kontrollen, ävenkrav på att Ledningen ska uttala sig om denna i den amerikanskaårsredovisningen. För de flesta svenska företag som berörs av SOXaktualiserades uttalandet för första gången för räkenskapsåret 2006 vilkasamerikanska årsredovisningar publiceras under första halvåret 2007.

År 2000 blev det möjligt för svenska börsnoterade bolag att göra återköp av egna aktier. Detta har medfört ytterligare en möjlighet för hur bolagen kan distribuera den vinst de gör vid brist på andra gynnsamma investeringar. Under perioden 2000 till 2013 har 139 olika bolag genomfört återköp av egna aktier och bland dessa bolag varierar mängden återköpta aktier och antalet genomförda återköpsprogram kraftigt. Aktiebolagslagen sätter ramarna för återköpet och per återköpsprogram får maximalt tio procent av det totala aktiekapitalet köpas tillbaka. Bolagstämman beslutar om återköp skall bli aktuellt och beslutet sträcker sig som längst till nästa bolagsstämma.

Studien beskriver globala IT-företags arbete med kompetensfrågor ur ett centralt och lokalt ledningsperspektiv utifrån behov av att implementera organisationsgemensamma arbetsprocesser och IT-system för kompetenshantering. Med utgångspunkt i detta beskrivs också de utmaningar som uppstår vid implementeringen samt rekommendationer ges för hur dessa kan hanteras. Beskrivningarna baseras på en generell kartläggning av globala företags arbete med kompetensfrågor, tidigare forskning om IT- företags implementering av kompetenshanteringssystem samt en fördjupad studie av ett IT-konsultföretags implementering av ett organisationsgemensamt IT-system för kompetensutveckling och karriärplanering. Lokala ledare vid de globala IT-företagen har till stor del använt sig av enkla och flexibla arbetsprocesser och IT-system för hanteringen av kompetensfrågor. Kunskap om personalens kompetens har främst delats genom nätverkande mellan de lokala ledarna.

Organisationsledningar kan oftast bli för bundna av ekonomiska siffror vid sin styrning. För att det ekonomiska beroendet skulle kunna minska, grundades en styrmodell som kan användas för att Ledningen ska kunna styra organisationen ur flera olika perspektiv. Styrmodellen kallas Balanced Score Card (BSC) och grundades i början av 1990-talet av professorn Robert Kaplan och konsulten David Norton. Styrningsmodellen BSC kan enligt förespråkare användas i olika verksamheter, däribland offentliga verksamheter.Vårt huvudsyfte är att belysa motivet för adoptering och tillämpning av BSC på SÄS. Ett annat syfte är att undersöka användningen av BSC på sjukhuset.Metoden som vi har valt att genomföra vår studie på är en fallstudie eftersom vi inom studien har koncentrerat oss på en organisation och hur den använder sig av BSC.

Bakgrund: Allt fler svårt sjuka patienter får vård i hemmet. Områdesansvarig distriktssköterska i kommunal hemsjukvård ansvarar ensam för både omvårdnad och medicinska insatser kring patienten. En hög arbetsbelastning ökar risken för att göra fel när distriktssköterskan har ansvar för många patienter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskornas upplevelser av arbete inom kommunal hemsjukvård med omvårdnadsansvar för patienter i ordinärt boende. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats användes i studien.

Bakgrund och problem: Vi upplever idag en världsomfattande ekonomisk kris med fallandetillväxt, minskad konsumtion och kreditåtstramningar. För knappt två år sedan var läget detmotsatta och de flesta av världens större börser nådde sin topp. Företag behöver oavsettkonjunkturläge finansiera sin verksamhet, i många fall räcker inte interna medel utan externtkapital behövs. Företagens val av kapitalstruktur kan i goda tider öka avkastningen men kan isämre tider orsaka stora problem som kan leda till konkurs.Vid val av finansieringspolitik i ettföretag måste vissa avvägningar göras. Ett av de mest väsentliga valen som företagsLedningenmåste ta ställning till är storleken på skuldsättningsgrad som i sin tur styrs av mål förräntabilitet på eget kapital och i vilken utsträckning man är villig att ta risker.Syfte: Den här undersökningen syftar till att undersöka om det finns några samband mellanden finansiella risken i de undersökta företagen och storlek, tillväxt och lönsamhet.

Bakgrund/Problemdiskussion: AB Allt i Plåt tillverkar förarhytter som inbegriper allt från plåtämne till färdigmonterade hytter som sedan levereras till kunden. De hytter som levereras till kunderna monteras sedan på exempelvis truckar, containerlyftar och gruvtruckar. Idag producerar AB Allt i Plåt förarhytterna utifrån satsnivå. Att tillverka på denna nivå innebär att de i stort sett tillverkar hela produkten och det behöver då inte ske en stor montering i slutet av kedjan. Detta planeringssätt skapar dock problem idag med att samma artikel återkommer i flera plåtsatser, vilket gör att det finns en överproduktion av artiklar.

Det här examensarbetet i maskinteknik har genomförts på Mondi Örebro AB och omfattar 15 högskolepoäng på C- nivå. Företagets verksamhet är plastbeläggning av förpackningspapper som levereras till kunden i form av pappersrullar, vilka till viss del packas på lastpallar och läkter. Med uttrycket pallpackning avses även läktpackning. Arbetet med packningen utförs med flertalet manuella arbetsmoment samtidigt som trucktrafik förekommer på platsen. Detta medför både en oergonomisk och riskfylld arbetsmiljö för personalen.

Som ett sätt att effektivisera produktionen har Lean blivit ett populärt tankesätt inom byggbranschen. Lean har sin grund i bilindustrin och Toyota Production System men har anpassats till förutsättningarna inom byggindustrin. Tanken med Lean är att öka effektiviteten i produktionen genom att eliminera värdeförluster som förbrukar resurser och inte tillför kunden något värde. Dessa värdeförluster definieras ofta som slöseri i form av materialspill, tidsförluster, omarbete, överarbete, transporter och lager. Slöseriet i byggprojekt kan motsvara upp till 30-35% av projektets totala produktionskostnad.

Kommunala parkarbetare är en ?tyst? yrkesgrupp vars arbetssituation och framtida utvecklingsmöjligheter sällan uppmärksammas eller diskuteras i kommunala arbetsgivarsammanhang. Det finns ett brett forskningsfält som intresserar sig för arbetsförhållanden inom serviceyrken som i olika hög utsträckning kan jämföras med parkarbetaryrket. Någon forskning där parkarbetares specifika arbetssituation belyses har däremot inte gått att finna. Detta gör föreliggande undersökning mer angelägen.Uppsatsens syfte är att undersöka vad det innebar att arbeta som parkarbetare inom en kommunal teknikförvaltning med utgångspunkt i de medverkandes känsla av sammanhang (KASAM) i arbetet.