Arbetstillfredssta?llelse har ma?nga varierande definitioner. Gemensamt a?r att det handlar om hur tillfreds individen a?r med sitt arbete. Syftet med studien var att ja?mfo?ra va?rd- och bankansta?llda fo?r att se hur de skiljer sig a?t i upplevelsen av inre, yttre och generell arbetstillfredssta?llelse, var skillnaden ligger och hur viktig arbetsmotivationen a?r fo?r arbetstillfredssta?llelse.

Dynamiskt, flexibelt och snabbförÀnderligt, sÄ framstÀlls dagens samhÀlle och arbetsliv. Det Àr nÄgot som organisationer och företag mÄste kunna möta. Ett sÀtt att effektivt hantera snabba förÀndringar Àr enligt moderna teorier att organisera sig som team, dÀr teamen strÀvar efter att vara sjÀlvstyrande. En frÄga som uppstÄr Àr: Hur ser ledarskapet ut som ska leda sjÀlvstyrande team? Eller som Svedberg (2012) uttrycker det: Hur leder man de som ska leda sig sjÀlva? I det hÀr avseendet Àr det intressant att studera vad fenomenet tillit innebÀr i ledarskapet för en teambaserad organisation.  Syftet med studien Àr att beskriva förutsÀttningar för tillit mellan ledning och medarbetare i en team- baserad organisation med agil arbetsmetodik.

SmÄ aktiebolag i Sverige behöver sedan 2010 inte lÀngre bli reviderade. Trots detta vÀljer mÄnga smÄ aktiebolag att fortsÀtta eller att pÄbörja ett samarbete med en revisor. Detta tyder pÄ att företagarna upplever att det finnas ett vÀrde med revisionstjÀnsten. Tidigare litteratur berör frÀmst nyttan med revision i större aktiebolag. I dessa företag finns det ett direkt vÀrde med revision eftersom företagsledningen och aktieÀgarna Àr skilda.

Examensarbetet kommer underso?ka aktiv ljuddesign fo?r tysta personbilar. Utifra?n tidigare forskning om hur elbilen utsa?tter ma?nniskor i ta?tomra?den fo?r fara pa? grund av avsaknaden av auditiv information, ska vi utveckla fo?rslag pa? dynamiska billjud som fo?rha?ller sig till trafiksa?kerhet, design och minskade ljudfo?roreningar. Den totala ljudniva?n i sta?der a?r la?ngt o?ver rekommendationen och fo?ljden blir ett ha?lsoproblem i sto?rre sta?der.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur samverkan kan skapa förutsÀttningar för en utvecklnade miljö i förskolan.Resultatet visar att förÀldrar, pedagoger och ledning alla ser samverkan som ofrÄnkommligt för att verksamheten ska utvecklas pÄ ett positivt sÀtt. det Àr nödvÀndigt arr skapa en delaktighet för hur förskolans miljö kan förbÀttras utifrÄn de olika perspektiv vi har undersökt. Det handlar om att ge och ta för att fÄ en helhet..

PÄ operativ och högre taktisk ledningsnivÄ inom den svenska Försvarsmakten anvÀndsidag ledningssystemet Sweccis, Swedish Command and Control Information System.Detta system kan anvÀndas till planering och genomförande av insatser inom riketsgrÀnser. Sweccis samlar ett antal funktioner, exempelvis en kartfunktion, ettgeografiskt informationssystem, en logistik-funktioner och en portal förinformationsspridning, i ett system. Till skillnad frÄn tidigare system som anvÀnts förledning pÄ högre nivÄ inom Försvarsmakten Àr Sweccis ackrediterat för att hanteraHemlig/Secret-information.Sweccis syftar till att möjliggöra funktionen ledning pÄ operativ och högre taktisknivÄ, i enlighet med de doktriner som Sverige idag anvÀnder. MÄlet Àr att samordnafysiska faktorer, exempelvis vÄra arméförband, för att genomföra aktiviteter som skallleda till effekter hos motstÄndaren. Dessa effekter skall sedan kunna utvÀrderas för attanvÀndas som grund för ett kommande genomförande tillsammans med yttre faktorer,sÄ som en ny uppgift frÄn en högre chef.

Studiens syfte Àr att beskriva och analysera hur specialpedagogers formella kompetens motsvarar de förvÀntningar pÄ praktisk yrkeskompetens som specialpedagogerna möter frÄn olika aktörer i skolans vardagsverksamhet. Vi anvÀnder oss av en kvalitativ metod och intervjuer för att undersöka vÄrt fÀlt. I vÄr studie ingÄr nio intervjuer med specialpedagoger, verksamma i kommunala skolor, fristÄende skolor eller central elevhÀlsa.Forskning har visat att specialpedagoger ofta möter förvÀntningar pÄ att de ska arbeta direkt med stöd mot elever och att skolor ofta har en kategorisk syn pÄ skolsvÄrigheter. Nyare forskning har Àven visat att fÄ professioner, utöver specialpedagogerna sjÀlva, i skolan anser att specialpedagoger ska arbeta övergripande med organisation samt skolutvecklingsfrÄgor. Forskning har ocksÄ visat att specialpedagoger ofta saknar mandat frÄn ledning för hela sitt uppdrag och att de sÀllan har den strategiska position, exempelvis i ledningsgrupp, i organisationen som de skulle behöva för att lyckas med uppdraget.Studiens resultat visar att faktorer som respondenterna beskriver som avgörande för huruvida de har förutsÀttningar att utnyttja sin kompetens till fullo Àr framför allt en ledning som Àr medveten om specialpedagogens kompetens och har en vision om en inkluderande skola.

Den höga utvecklingstakten i lÀkemedelsbranschen har inneburit en rad fusioner och företagsuppköp med stora pÄfrestningar pÄ personalen som följd. I ett sÄdant lÀge Àr det viktigt med en effektiv tvÄvÀgskommunikation mellan företagsledning och personal. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att studera hur viktig kommunikationen mellan ledning och personal har varit för integrationen mellan svenska Pfizer Consumer Healthcare och McNeil Sverige AB. Det intressanta med denna integration Àr att en stor organisation uppgÄr i en mindre, vilket sker sÀllan. Genom att studera detta kan förstÄelsen för vikten av kommunikationsprocesser breddas.

Det ökande behovet av nationella IT-stöd inom hÀlso- och sjukvÄrd har lett till att en nationell IT-strategi för vÄrd och omsorg har utarbetats och att flera projekt inom ramen för denna strategi har startats. Ett av dessa projekt Àr utvecklingen och det nationella införandet av det nya ordinationsverktyget Pascal vilket innefattar samtliga landsting och kommuner. FörutsÀttningarna för projektet och dess storlek medför att ledningen mÄste finna tillÀmpbara strategier för att hantera dess komplexa förhÄllanden. Det har konstaterats att ett stort antal projektmisslyckanden kan bero pÄ att komplexa projekt leds genom icke tillÀmpbara strategier. Ledning av komplexa projekt försvÄras av det faktum att linjÀra strategier inte Àr tillÀmpbara, strategierna bör istÀllet situationsanpassas och vÀljas efter de olika problemen som mÄste bemötas under projektets gÄng.Denna fallstudie Àmnar identifiera vilka komplexiteter projektet uppvisar samt hur de kan hanteras utifrÄn projektets förutsÀttningar.

Reformeringen av offentlig sektor har medfört en debatt om huruvida demokrativÀrden fÄtt stÄ tillbaka till fördel för effektivitetsvÀrden inom Sveriges kommuner. Till denna debatt kan Àven tillÀggas att ökad tillgÀnglighet har efterfrÄgats av bÄde politiker och medborgare vilket lett till införandet av kundtjÀnst i den aktuella kommunen som hÀr studeras. Masteruppsatsen har en sociologisk utgÄngspunkt med ett Human Resource Management (HRM) perspektiv och syftar till att beskriva och analysera kommunens inledande process inför införandet av en kundtjÀnstfunktion. BÄde bakomliggande orsaker till varför kundtjÀnstfunktionen ska inrÀttas samt hur en organisationsförÀndring kan organiseras nÀr kommuner vÀljer att starta en kundtjÀnst lyfts fram i relation till begreppen demokrati och governance.Studien utfördes genom kvalitativ metod dÀr informanter frÄn ledning, chef och medarbetarnivÄ berÀttade om sina upplevelser av organisationsförÀndringen samt sina tankar om vad som kommer framöver. En hermeneutisk infallsvinkel med tolkningar lÄg till grund för analysmetoden.Teorier om demokrati, governance och organisationsförÀndringar anvÀnds för att undersöka och analysera införandet av kundtjÀnst inom kommunen.

Syftet Àr att studera hur medarbetare inom förskolan uppfattar sina egna bidrag till ett bra samarbetsklimat samt synliggöra faktorer som bidrar till gynnsamma förutsÀttningar för samarbete och dÀrmed frÀmjar ÀndamÄlsenliga handlingsmönster.Vilka förestÀllningar har personalen om hur ett bra samarbetsklimat skapas?Vilka förestÀllningar har personalen om hur de sjÀlva kan bidra till att förÀndra klimatet?Studien utgÄr frÄn samspelet mellan medlemmar i arbetsgruppen för att öka förstÄelsen av samarbetes vikt i kunskapsintensiva verksamheter dÀr medarbetarna Àr beroende av varandra för att nÄ mÄlen. Fokus Àr pÄ interaktionen mellan medarbetarna men jag har Àven ett behov av att se bakomliggande mekanismer som pÄverkar pÄ olika nivÄer bland annat organisation- ledning- medarbetare och tvÀrtom dÄ dessa Àr beroende av varandra för att nÄ mÄlen. Genom att belysa orsakssammanhang och samband mellan olika fenomen samt analysera de teorier och begrepp som Àr relevanta i förhÄllande till mitt empiriska material, som bestÄr av fokusgrupp, enskilda intervjuer och tvÄ mötesobservationer pÄ arbetsplatsen, synliggörs syftet. Jag har tolkat materialet utifrÄn en tematisk innehÄllsanalys och kom fram till att personalen har vetskap om vad som gynnar klimatet och Àven anvÀnder vissa av de strategier som finns inom forskningen.

Nedskrivningsprocessen av goodwill inneh?ller ofta flera subjektiva v?rderingar som f?retagsledningen beslutar om. Tidigare studier vittnar om v?lk?nda fenomen som resultatmanipulation och big bath accounting, dessa f?rekommer i andra delar av v?rlden, n?r det kommer till goodwillnedskrivningar. Studien syftar d?rf?r till att unders?ka sambandet mellan byte av VD och goodwillnedskrivningar i Sverige.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka om musikla?rare och klassla?rare i a?r 1 ? 3 reagerar pa? och agerar mot olika eller liknande ordningsproblem. Metoden som anva?nts a?r observation och urvalet av deltagare a?r la?rare och elever i fem olika klasser.Min uppfattning var till en bo?rjan att skillnaden i vad musikla?rare och klassla?rare korrigerade, var stor. Resultaten av observationerna visade dock att likheterna var fler a?n skillnaderna.

Vad ledningen gör för att öka vÄrdcentralens attraktionskraft genom att involvera personalen för ett ökat patientbemötande - en komparativ studie mellan offentlig och privat primÀrvÄrd i Karlskronas nÀromrÄde..

Syftet med denna studie Àr att undersöka gymnasielÀrares perspektiv pÄ ett Àmnesintegrerat arbete. Med hjÀlp av intervjuer undersöks sex gymnasielÀrares didaktiska uppfattning av möjligheter och hinder i den Àmnesintegrerade undervisningen. FörutsÀttningar, möjligheter och hinder tydliggör sedan bÀsta tÀnkbara situationen för Àmnesintegrering utifrÄn intervjumaterialet.Den didaktiska triangeln anvÀnds som analysredskap och illustrerar undervisningssituationen utifrÄn de tre viktiga grundpelarna lÀrare, elev och innehÄll. Tillsammans samspelar dessa grundpelare i dess kontext skolan. I kontexten finns ramarna för undervisningen.