Tillståndsmaskiner är vanliga komponenter i många digitala konstruktioner. En vanlig typ av tillståndsmaskin är räknare. Räknare är ofta ganska kostsamma att implementera, med avseende på antalet grindar. För att reducera denna kostnad kan istället en PRBS (Pseudo Random Binary Sequence) användas. Denna byggs upp av ett register där en xor - operation utförs mellan två positioner, som beror på längden av registret.

Syftet med denna uppsats ?r att f? en ?kad f?rst?else f?r hur tillitsbaserad styrning och ledning ordnas av och ordnar akt?rer i en kunskapsintensiv h?gteknologisk del av den offentligt drivna h?lso- och sjukv?rden. Med teoretisk utg?ngspunkt i teknik och vetenskapsstudier ?r utg?ngspunkten att b?de forskning och till?mpningen av resultaten ?r sociala aktiviteter och kan d?rigenom studeras som s?dana. Med konceptuella resurser fr?n standardiseringssociologi och modes of ordering analyseras de uttryck tillitsbaserad styrning och ledning f?r i verksamheten. Detta ?r en empirisk fallstudie med intervjuer och genomg?ng av dokument. Genom kvalitativa intervjuer och dokument har jag f?tt beskrivningar om vad tillitsbaserad styrning och ledning uppfattas vara, antaganden om effekt och insyn i vilka konkreta uttryck en tillitsbaserad styrning och ledning kan ta sig. Utifr?n genererat material identifierar jag tv? olika s?tt som akt?rer ordnar och ordnas utifr?n id?n om tillitsbaserad styrning och ledning.

Då miljöförstöringen fått ett allt större globalt fokus leder detta till att företag måste engagera sig i miljöfrågan. Små företag står för cirka 70 procent av de globala utsläppen och en förändring är därför nödvändig. En implementering av ett miljöledningssystem kan hjälpa mindre företag att strukturera sitt miljöarbete och ISO 14001 är ett av de mest använda systemen för ett aktivt miljöarbete. Inom de flesta organisationer finns dock ett motstånd mot förändringar, samtidigt som företagen har höga förväntningar på vad systemet kan bringa. Denna studie har undersökt vilka moment i ISO 14001 som förväntas skapa motstånd samt kräva motivation i ett mindre, informellt styrt företag som bedriver tillståndspliktig verksamhet.

Inom det akademiska studieområdet som berör underrättelseverksamhet finns inte någon vedertagen teori. Teorier avseende vad underrättelsetjänst är och hur den skall bedrivas varierar. Vidare har nationella särintressen stor inverkan vid utformningen av dessa. Inom den militära kontexten är läget i vissa stycken annorlunda. Dagens multinationella operationer kräver samarbete inom en rad olika områden inklusive underrättelsetjänst.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som krävs för en lyckad implementering av ett förbättringsprogram i en organisation, oavsett vilket förbättringsprogram som används.Förbättringsprogrammen har vuxit fram ur kvalitetrörelsen och har sitt ursprung i ständiga förbättringar och PDSA-cykeln. Förbättringsprogram används av ledningen för att uppnå en högre grad av kundtillfredsställelse, på ett strukturerat sätt.En implementering av ett förbättringsprogram måste successivt lanseras i en organisation genom introduktionsfas, försöksfas, införandefas, expansionsfas och integreringsfas. I införandefasen används tre olika typer av införande av förbättringsprogram totalt, delvis och införande under befintligt koncept. Implementeringsprocessen måste mätas för att det ska kunna avgöras om den blev lyckad eller inte.Metoden som använts i detta examensarbete är en kvalitativ forskningsprocess med hermeneutiskt ideal av kvalitativ metod med en kombination av etnometodologisk tradition och naturism. Författaren har använt sig av en tvärsnittsdesign i tidsaspekten.

Värderingsstyrning är vanligt förekommande i svenska företag, dock finns det en problematik med att företag finner det svårt att implementera värderingar. En lyckad implementering är avgörande för att värderingarna ska få önskad effekt, vilket är att styra medarbetarna att arbeta på ett visst sätt och/eller mot ett visst mål. För att en implementering ska bli lyckad krävs en institutionalisering av värderingarna som sker genom att värderingarna socialt konstrueras via meningsskapande processer.Studiens syfte är att skapa förståelse för företags institutionalisering av värderingar. Detta genom att beskriva hur företag socialt konstruerar arbetet med implementering av värderingar, identifiera och analysera implementeringsstrategier för värderingsstyrning och utveckla en modell för implementering av värderingsstyrning. Studien har genomförts med hjälp av besöksintervjuer och resultatet framhåller att användandet av sju implementeringsverktyg i en kombination är att ses som en framgångsrik implementeringsstrategi för värderingsstyrning.

Förändringsarbete är av en komplex karaktär, men en förutsättning för att företag ska kunna behålla sin konkurrenskraft. Det finns en mängd olika förändringsmetoder vars syfte är att effektivisera verksamheten. En av dessa förändringsmetoder är Lean som har sina rötter inom Toyota och dess produktionsmetod TPS (Toyota Production System). Lean syftar till att eliminera alla former av slöseri och därmed effektivisera en verksamhet. Studier visar på att företag i västvärlden har lätt att applicera verktygen och arbetsmetoderna inom Lean, men har svårt att ta till sig hela filosofin som ska genomsyra organisationen och dess kultur.Syftet med denna studie är att undersöka vilka de kritiska faktorerna vid en Lean-implementering är och hur dessa hanteras.

Uppsatsen handlar om implementering av processer i verksamheter och organisationer. Vi har via tre fallstudier undersökt vad som krävs för att lyckas med implementering av ett processorienterat synsätt. Intresset av processorienetering har mer eller mindre alltid funnits hos oss författare. I och med att vi dagligen ser hur viktigt det är med kundfokusering samt koncentration på värdeskapande aktiviteter inom verksamheter, ville vi fördjupa våra kunskaper inom området, samtidigt som vi ville spana vidare i ett forskningsområde däre forskningen är relativt begränsad..

Bakgrund: CSR, företagens sociala ansvar, har varit ett aktuellt och debatterat ämne under flera årtionden. Under senare år har begreppet blivit allt mer populärt och diskussionen har svängt från att handla om vad CSR är och hur det ska definieras till hur företag kan arbeta med det i praktiken. Att företags arbete med CSR ofta blir granskat och negativ information får stor uppmärksamhet i media gör implementering av CSR till en viktig fråga. Från teoretikers håll påpekas att litteraturen om implementering av CSR är bristfällig och de praktiska råden oklara. Samtidigt har vi observerat en ökning av standarder och riktlinjer för företags arbete med CSR under senare år, vilket framstår som en motsägelse jämfört med vad teoretikerna påstår.Syfte: Syftet med denna uppsats är att jämföra befintlig teori om implementering av CSR i företags verksamhet med hur företag arbetar med frågan i verkligheten, detta för att se problem eller utvecklingsmöjligheter hos existerande teori.Genomförande: För att uppnå uppsatsens syfte genomfördes intervjuer med fyra företag om hur de arbetar med att implementera CSR, samt med två organisationer som arbetar med att ge stöd och rådgivning till företag i deras utveckling av CSR arbetet.Resultat: Med hjälp av teori och insamlad empiri presenteras uppsatsens resultat som visar på att teori och empiri tar upp samma aspekter som viktiga vid implementering av CSR.

This graduation work is a result of implementing Lean Production using OEE and SMED at Enics Sweden AB in Malmö. Enics doesn?t have an established improvement concept and therefore should this work serve as an introduction to possibly start with Lean Production. A result in this report is that an OEE value has been identified within a common order at Enics. Other results are that an implementation of a Lean-board has been implemented and furthermore, within SMED, a flag that indicates changeover..

Syftet: Syftet med studien var att undersöka hur implementeringen av och följsamheten till en ny lokal riktlinje, Tidig Upptäckt och Behandling (TUB), upplevdes av TUB-instruktörerna på Akademiska sjukhuset.Metod: Studien hade en kvalitativ, deskriptiv design och baserades på två fokusgruppsintervjuer. Båda intervjuerna var semistrukturerade och bandades. Bearbetningen av analysen utfördes enligt metoden för kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet av analysen resulterade i tre huvudkategorier. I domänen Implementering av TUB kunde Utbildning och Rutiner urskiljas och i domänen Följsamhet till TUB identifierades Upplevda effekter. Till varje huvudkategori identifierades hjälpare samt barriärer.Slutsats: TUB-instruktörerna upplevde att det behövdes ett ledningsengagemang för implementering av TUB.

Syftet i studien är att belysa möjligheter och hinder för struktur och organisation i förskolans dagliga verksamhet, både på verksamhetsnivå, ledningsnivå och politisk nivå. Den teoretiska utgångspunkten finns i studier som behandlar förskolan som en institution, med egen organisation, struktur och ledning. Ansatsen i studien är etnografisk och narrativ analys används. Undersökningsmetoder i studien är observationer, fokusgruppsintervjuer och enskilda intervjuer. Resultatet kan delas upp i två grupper; förskolans verksamhetsnivå och förskolans styrning och ledning..

Syftet med studien var att identifiera och kartlägga faktorer av betydelse vid implementering av evidensbaserad omvårdnad. Metod, studiens design var en litteraturstudie vilken omfattade av 15 vetenskapliga artiklar publicerade mellan åren 2005 och 2007. I resultatet framkom fem olika kategorier av faktorer av betydelse vid implementering av evidensbaserad omvårdnad. Dessa kategorier var 1) Arbetsmiljön som visade att attityder och rådande kultur hade stor betydelse. 2) Riktlinjer och strategier i omvårdnad visade sig vara av stor klinisk betydelse för att forskningsresultaten skulle kunna omvandlas till klinisk användning.

Syfte. Syftet med studien var att beskriva hur arbetsterapeuter resonerar kring implementering av kognitivt stöd inom habiliteringen, samt arbetsterapeuters erfarenheter av betydelsen av sådana insatser. Litteraturen visar att det finns god evidens för att kognitivt stöd kan öka självständigheten hos personer med kognitiv nedsättning. När det gäller arbetsterapeuters resonemang finns mycket beskrivet, men inget specifikt för denna klientgrupp och intervention.Metod. En kvalitativ studie genomfördes, baserad på semistrukturerade intervjuer med sju arbetsterapeuter inom vuxen- och barnhabilitering.

Med denna studie är vår ambition att undersöka hur omorganisationen av arbetet med modersmålet implementeras i Malmö stads förskolor och hur denna tas emot ute i verksamheten. Vi vill få syn på tanken bakom omorganisationen och vad det är för resurser som krävs för att lyckas med en implementering. Syftet med denna studie är att studera hur det fungerar när ett nytt projekt ska implementeras i förskoleverksamheten och hur detta tas emot av pedagogerna. Här kommer vi också studera förskolans traditioner närmre samt undersöka hur det pedagogiska samarbetet mellan förskolorna och språkutvecklarna fungerar ur pedagogernas perspektiv. Vi utgår ifrån följande frågeställningar: Hur fungerar samarbetet mellan förskolorna och språkutvecklarna? Hur påverkas pedagogerna av sin omgivning vid implementering i verksamheten? Vilka förutsättningar gynnar en framgångsrik implementering och verksamhet med barnen? När vi har analyserat vårt material har vi använt oss av teori om implementering.