Många chefer väljer idag att dela på Ledarskapet och tillhörande uppgifter. Orsakerna till varför chefer väljer att arbeta på detta sätt är många, men grundar sig ofta i att de är missnöjda med den rådande situationen i organisationen. Chefer är inte nöjda med sitt Ledarskap och medarbetarna är inte nöjda med chefernas prestationer. Syftet med min uppsats är att utifrån en forskningsöversikt, analysera och reflektera över om de karaktäristiska dragen för ett gott Ledarskap stämmer överrens med utfallet av delat Ledarskap.Utifrån mitt arbete kan jag konstatera att ett parLedarskap innehåller många av de faktorer som brukar känneteckna ett gott Ledarskap. Det är dock svårt att generellt beskriva vad som är ett gott Ledarskap och vilken ledningsform som passar bäst i alla organisationer.

Syftet med studien var att illustrera avdelningsledares roller och möten i det dagliga arbetet. Uppdraget som avdelningsledare på en högskola är speciellt då avdelningsledaren arbetar inom tre olika kulturer samt är begränsat i både tid och omfattning. Studien har utförts genom observationer där tre avdelningsledare har följts. Resultatet visar att 64 % av arbetstiden gick åt till olika typer av möten och de vanligaste Ledarskapsrollerna som observerades var som ledare och informationsspridare. Vidare bedömdes avdelningsledarna bedriva ett Ledarskap som visade sig till övervägande del vara vad som enligt Luthans (1988) är ett effektivt Ledarskap för organisationen, snarare än ett karriärinriktat Ledarskap..

Ledarskap har genom historien förändrats från att styra till att leda. Teorier och studier kring så kallat transformativt Ledarskap har de senaste decennierna fått stort genomslag. Internationella studier har visat att transformativt Ledarskap ökar tillit, arbetstrivsel och motivation. Den här studien undersöker effekterna av transformativt eller så kallat Utvecklande Ledarskap (ULL). En enkätundersökning genomfördes inom två svenska organisationer (N = 37) där medarbetare skattade sina chefers Utvecklande Ledarskap, sin egen motivation, trivsel och tillit till ledaren.

Förmågan att i dagens organisationer effektivt genomföra och arbeta med förändringar betonas i allt högre utsträckning. Mot bakgrund av detta och på grund av vårt intresse för kvinnligt Ledarskap har vi gjort en undersökning för att få förståelse för om och, i så fall, hur en organisations förändringsarbete påverkas om det är en kvinnlig alternativt en manlig ledare. Vi har använt oss av befintlig teori inom Ledarskap och förändring, medan den empiriska studien, i form av intervjuer, genomfördes på två företag där två av personerna har en kvinnlig ledara och de andra två en manlig ledare. Resultatet som vi kom fram till var att det fanns vissa skillnader i kvinnligt respektive manligt Ledarskap vid förändring, men att likheterna könen emellan trots allt var övervägande..

Den här uppsatsen undersöker frågeställningen Hur kan ett bra Ledarskap vid slutskeden av en skolteaterproduktion på gymnasienivå med konstnärlig ambition beskrivas och förstås? Forskningen sker utifrån en hermeneutisk ansats. Fallstudie används som metod och empirin består av informella intervjuer och videoobservationer. Uppsatsen följer slutskedet av Per Brahegymnasiets teaterelevers uppsättning av Gökboet och fokuserar på deras lärare Carl Michael Karlsson som är undersökningens informant.Genom att ställa empirin mot Malténs (2011) Ledarskapsstilar kommer undersökning till slutsatsen att även om det demokratiska Ledarskapet är en bra utgångspunkt borde man hellre sträva efter ett situationsanpassat Ledarskap..

Syftet med uppsatsen var att studera och analysera Chávez Ledarskap utifrån teorier om Ledarskap. Frågeställningarna gällde hur Chávez Ledarskap sett ut under olika skeenden, om det förändrats över tiden och om han anpassade sitt Ledarskap. Avgränsningen innebar att bara Chávez Ledarskap som president undersöktes. Metoden bestod i att studera litterära källor och hade inslag av deduktiv ansats, hermeneutiskt synsätt och kvalitativt tillvägagångssätt. Resultatet visade att Chávez i sitt Ledarskap uppvisar alla de tre ledarstilar som undersökts i uppsatsen: auktoritär, demokratisk och laissez-faire i olika kombinationer.

Denna uppsats är en kvalitativ studie om hur chefer, medarbetare och samordnare ser på Ledarskap och medarbetarskap. Syftet är att undersöka chefers, medarbetares och samordnares syn på Ledarskap och medarbetarskap på ett äldreboende samt att ge en förståelse för hur Ledarskap kan se ut i praktiken. Studien svarar på tre frågeställningar vilka är: Vad har chefer, medarbetare och samordnare för syn på Ledarskap? Vad har chefer, medarbetare och samordnare för syn på medarbetarskap? Påverkas Ledarskapet av yttre omständigheter och i så fall på vilket sätt?. Frågeställningarna besvarades genom att vi genomförde individuella semistrukturerade intervjuer.

Denna studie handlar om hur elever upplever lärares Ledarskap i klassrummet. I bakgrunden visas tidigare forskning om Ledarskap i skolan. Frågeställningarna är, hur elever upplever Ledarskap i skolan, hur ser ett önskvärt Ledarskap ut enligt eleverna, vilket Ledarskap skulle eleverna använda sig av, vilka egenskaper hos lärarna tycker eleverna är viktiga. Detta är en kvalitativ studie där elever i årskurs sex intervjuats enskilt. I resultatet framgår att eleverna är nöjda med det Ledarskap som deras lärare använder och att de flesta vill ha lärare som är snälla men som ändå kan hålla ordning i klassrummet.

Den legitimerade sjuksköterskan innehar ett Ledarskap över den patientnära omvårdnaden i både professionell och juridisk mening. Ett framgångsrikt Ledarskap förutsätter ett visst förhållningssätt hos ledaren, vilket i sin tur kan komma att påverka omvårdnadsresultaten. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad som kännetecknar ett framgångsrikt Ledarskap hos sjuksköterskan i den patientnära omvårdnaden. Studien genomfördes som en litteraturstudie där sex kvantitativa och sex kvalitativa resultatartiklar låg till grund för litteraturstudiens resultat. Resultatet visar att det fanns vissa kännetecken som bidrog till ett framgångsrikt Ledarskap.

 Vårt syftet med denna uppsats är att jämföra tre sociologiska Ledarskapsteorier med föreställningar enhetschefer inom äldreomsorgen i Hudiksvalls kommun har om det goda Ledarskapet. Vi har använt oss av en kvantitativ metod som betår av en enkätundersökning. Med denna undersökning ville vi ta reda på om de teorier vi valt att belysa, korresponderar med enhetschefernas föreställningar. De teorier vi valt är Situationsanpassat Ledarskap, Transformativt Ledarskap samt Management of meaning..

Organisationer har behov av framgångsrika ledare och transformellt Ledarskap har visat sig vara den mest effektiva Ledarskapsstilen. Det är vanligt att skattningar av Ledarskap görs både av chefer själva och av deras medarbetare, så kallad 360 graders undersökning. Syftet med studien var att undersöka chefen och bedömarnas skattning av transformellt Ledarskap samt hur detta relaterar till bedömarnas skattade effektivitet. Undersökningsdeltagarna kommer från ett företag inom pappersindustrin. Det var 89 chefer som skattade sitt Ledarskap och 691 medarbetare, kollegor och chefer som i sin tur skattade chefers Ledarskap genom en webbenkät bestående av multifactor leadership questionnaire, som mäter transformellt Ledarskap, samt frågor om självskattad effektivitet.

Undersökningen av Ledarskap ska tillhandahålla en förståelse av ett antal Ledarskapsutbildningar som finns på den svenska marknaden. Undersökningen har gjorts utifrån teorier kring det så kallade nya Ledarskapet som kombinerar karismatiskt, transformatoriskt, samt tjänande Ledarskap. Även teorier kring delat Ledarskap och mångfald har använts. Syftet med undersökning är att beskriva och konkretisera innehållet i tre olika Ledarskapskurser som erbjuds på den svenska utbildningsmarknaden samt identifiera vilka likheter och skillnader som finns mellan kurserna..

Tidigare forskning har visat att ledare på högre nivåer har effekt på alla nivåer i organisationen, så kallat indirekt Ledarskap. Hur indirekt Ledarskap går till har ägnats liten uppmärksamhet. Syftet med studien är att undersöka, analysera och beskriva hur indirekt Ledarskap påverkar och fungerar i sjukvården. Åtta verksamhetschefer vid tre akutsjukhus intervjuades (tre kvinnor och fem män, 49-60 år). Materialet analyserades med induktiv tematisk metod.

Ledarskap är idag ett högst aktuellt ämne. Företag etablerar sig i andra delar av världen och globaliseringen gör att organisationer måste integrera med andra kulturer än sin egen. Ledarskap blir då en nyckelkomponent och ett konkurrensmedel. I vår uppsats vill vi granska fenomenet Ledarskap i en annan kulturell kontext än vår egen. Med hjälp av ett MFS-stipendium från Sida fick vi möjlighet att åka till Sihanoukville, Kambodja för att att göra en undersökning om Ledarskap och kultur.

Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa det transformella Ledarskapet i vården. De 14 vetenskapliga artiklarna i litteraturöversikten är hämtade från databaserna PubMed, Cinahl och LWW, både artiklar med kvantitativ- och kvalitativ ansats är inkluderade. Resultatet visade att transformellt Ledarskap kännetecknades av ledarens personliga egenskaper samt att ledaren hade ett stödjande Ledarskap. Till de personliga egenskaperna räknades tydlighet, trovärdighet och uthållighet. Stödjande Ledarskap innebar att ledaren hade ett lyhört lyssnande, såg styrkan hos varje enskild medarbetare och hade ett pedagogiskt förhållningssätt.