SammanfattningDenna C-uppsats i arbetsvetenskap är en kvalitativ studie och baserad på teorier om ledarskap. Syftet med uppsatsen är att undersöka likheter och olikheter mellan personalchefer och andra typer av chefers ledarskap.Inledningsvis presenteras en historisk bakgrund av ledarskapets förändring. Sedan följer grundläggande ledarskapsteorier samt teorier om kommunikation, makt, motivation och genusperspektiv. Dessa teorier är en viktig grund för analys- och resultatavsnittet i uppsatsen. Utifrån dessa teorier utformas en intervjuguide.

sjuksköterska (Moberg)sjuksköterska (Höglund Karlsson).

Denna rapport behandlar inställningar och tankar ledarskap och vad som kan förväntas av en ledare. Rapporten tar avstamp i en organisationsförändring på VIDA Vislanda AB där en underhållschef ska tillsättas. Genom teorier om effektivt ledarskap samt grupp- och organisationslära analyseras tio intervjuade medarbetares tankar kring ledarskap och förväntningar på den nya tjänsten. De kvalitativa intervjuerna genomfördes på plats i Vislanda och frågorna som ställdes var halvstrukturerade och utgick utefter egenskaper och färdigheter som karaktäriserar ett effektivt ledarskap. Som komplement till intervjuerna genomfördes en enkätundersökning för att få svar på vilken typ av ledarfilosofi som efterfrågas av de anställda.

Det kan många gånger vara ett ensamt arbete att vara en ledare eller en chef. Att vara ensam i att fatta beslut och i bedömningar kan i längden vara påfrestande. Men den finns en form av ledarskap som, när den fungerar väl, verkar ha möjlighet att hindra de baksidor som en chef eller ledare kan utsättas för. Svaret på det är så enkelt som att vara två. I denna kvalitativa studie har syftet varit att undersöka vad som främjar eller hindrar ett framgångsrikt delat ledarskap i arbetslivet.

I och med organiseringen inom bemanningsbranschen uppstår en relation där konsulten som är uthyrd på uppdrag får två chefer att förhålla sig till. Då bemanningsföretaget är arbetsgivare till konsulten bli ledarskapet inom bemanningsbranschen ett ledarskap som sker på distans, där konsultchefen inte deltar i det dagliga arbetet. Det är här som vår studie tar vid, att undersöka konsultchefers ledarskap på ett av Sveriges största bemanningsföretag, Manpower, samt undersöka vilka konsekvenser ledarskapet får för konsultchefer och konsulter. Detta leder oss till vårt syfte: ?Att undersöka konsultchefers ledarskap på Manpower Professional?Vi har valt att presentera tidigare studier inom bemanningsbranschen och då främst inom ledarskapet.

Traditionella modeller och inställningar till ledarskap har på senare tid blivit allt mer ifrågasatta. Delat ledarskap är en organisationsform på frammarsch som tar avsteg från den vanliga bilden av ledaren som en person. Vi undersöker vad det innebär att ha två personer i en organisation som delar på det formella ledarskapet. Den centrala frågan är huruvida delat ledarskap går att rekommendera för offentliga organisationer. För att svara på frågan krävs att man utreder vilka konsekvenser fenomenet har på effektivitet, ansvarsutkrävande och ansvarstagande eftersom det är viktiga krav som ställs på offentliga organisationer.

Syftet med denna undersökning är att ta del av några lärares syn på ledarskap och ledarskapets förhållande till gruppen och hur de själva anser sig vara som ledare. Undersökningen genomfördes på ett kvalitativt tillvägagångssätt där sex lärare intervjuades. Det framkom att lärarna tänker olika mycket på sitt ledarskap och hur deras ledarskap påverkar elevgruppen. Något som alla var överens om var att det inte är någon lätt uppgift att leda en grupp med fleraskilda individer och att det krävs flera olika ledarroller för att tillmötesgå alla. Undersökningen visar att lärarna har en positiv bild av begreppet ledarskap, deras tankar kring ett gott ledarskapresulterade i åtta nyckelord som beskriver viktiga funktioner för läraren som ledare.

Forskningsfältet som omfattar hur militärt indirekt ledarskap genomförs under påfrestande förhållanden och i extrema miljöer är mycket begränsat. Studiens syfte har därför varit att kartlägga indirekt ledarskap i ett svenskt förband som genomförde skarp insats i Afghanistan 2010.Studiens teori har utgjorts av en svensk preliminär hierarkisk top-down modell som beskriver hur indirekt ledarskap utförs. 220 respondenter har deltagit i enkätstudien som genomförts i tre nivåer, hög, mellanliggande och lägre organisatorisk nivå. Kvalitativ empiri kompletterar den kvantitativa empirin.Resultatet av studien innebär att det indirekta ledarskapet inte upplevdes koherent i den studerade miljön. Kontingentschefens bidrag till förbandets resultat, geografiska avstånd, olika ledningsstrukturer samt graden av utsatthet är aspekter som påverkar hur dennes indirekta ledarskap upplevdes av förbandet.Studiens bidrag till krigsvetenskapen och den militära professionen utgörs av att ny empiri tillförts med nya perspektiv som påverkar utövandet av indirekt ledarskap i denna typ av kontext.

I en värld där organisationerna blir större och komplexare och det blir mer och mer att ta ställning till, så väcks intresset för att dela på ledarskapet. Både på arbetsplatsen och i privatlivet vill vi få mer gjort. För att klara dessa nya krav som ställs på oss så kan ett delat ledarskap vara en av lösningarna.Det delade ledarskapet kan ge oss den avlastning som behövs och hjälpa oss att skilja arbete från privatliv i och med att vi vet att vi har andra att förlita oss till. Vi behöver inte ensamma ta ansvar för hela arbetet.Sedan kan det delade ledarskapet göra att vi breddar synfältet för vårt ledarskap och klarar av att hantera större och komplexare organisationer. Det finns en del som skrivit om detta och några som använt det delade ledarskapet beskrivit hur det har hjälpt dem och även vilka problem de kan ställas inför i denna form av ledarskap.Detta förde mig in på tanken om ett delat manligt och kvinnligt ledarskap, som jag även har egen erfarenhet av, och om detta skulle vara en form som ytterligare stärker vårt ledarskap och breddar synfältet i den allt mer komplexa organisationsvärlden.Min studie bygger på intervjuer med tre ledarpar som alla använder sig av ett delat ledarskap och där två av dessa paren är en man och en kvinna.

Globaliseringen och informationsrevolutionen har förändrat vår omvärld, såväl har även mycket ändrats för organisationer. Vi har gått från hierarkiska till platta organisationer med enheter som styr sig själva. Från regelstyrning till målstyrning, från fasta kontorstider till distansarbete och projekt. Idag är det allt vanligare att ledare är frånvarande från sin arbetsplats, och detta ställer nya krav på både medarbetarna och ledaren. Mycket ledarskapslitteratur understryker vikten av att en ledare är närvarande.

Synen på ledarskap har under 1900-talet varierat mellan allt från att en ledare bör ha vissa fysiska egenskaper såsom rätt längd etc. till att idag vara inriktat på hur människor kan utvecklas till ledare genom rätt utbildning.Vi har därför genom sju stycken kvalitativa enkäter som skickats ut till ansvariga för ledarskapsutbildningar tagit reda på hur ansvariga för ledarskapsutbildningar idag ser på ledarskap och huruvida vem som helst kan bli ledare. Vi har också studerat vilka personliga egenskaper som är önskvärda hos ledare för att få oss en bild av hur synen på ledarskap ser ut idag. Vårt angreppssätt har varit induktivt då vi haft vår empiri som grund då vi hämtat relevant teori till vår studie.I teorikapitlet inleder vi med att beskriva ledarskap och dess omvärldsfaktorer och går sedan in på nya krav som ställs på dagens ledare. Övriga teorier vi använt oss av behandlar egenskapsteorier för att se hur teorin beskriver önskvärda personliga egenskaper och hur synen på ledarskap ser ut idag, situationsbaserat ledarskap och hur integritet är starkt kopplat till ledarskap..

Distansundervisning ses som ett sätt att erbjuda fler individer möjlighet att studera på egna villkor. Hittills är det mest vuxna som erbjudits detta, men distansunder-visning förekommer också i gymnasieskola och grundskola men i en lite annorlunda form. Distansundervisningen definieras på flera olika sätt med allt från videoöverförda föreläsningar till självstudier vid datorn. Fjärrundervisning är en helt ny typ av distansundervisning som bedrivs på grundskolenivå och har vuxit fram till följd av det minskade elevunderlaget i glesbygderna där avstånden till närmaste skola är alltför långa för att eleverna ska kunna förflyttas. Detta har tvingat fram nya lösningar varav en är fjärrundervisningen.

Idag är det många som ifrågasätter det seniora ledarskapet i bankväsendet; frågan debatteras flitigt i media och engagerar många. Därför är syftet med denna undersökning att genom kvalitativa intervjuer undersöka vad som konstituerar gott ledarskap inom bankväsendet och vilka egenskaper en god ledare bör besitta..

Studiens syfte var att undersöka delat ledarskap i ett medarbetarperspektiv. De övergripandefrågeställningarna var medarbetarnas arbetsinnehåll och medarbetarnas upplevelse av ochuppfattning om delat ledarskap. Studien är en kvalitativ ansats där semistrukturerad intervjuvaldes. Studien är baserad på sju intervjuer med pedagoger som har erfarenhet av delatledarskap. Två grundskolor och en förskola i två kommuner ingår i studien.

Det finns mycket forskning kring kommunikation och ledarskap men det finns ingen direkt forskning om hur idrottskonsulenter kommunicerar kunskap om ledarskap i olika ledarprojekt. Syftet med denna studie är att undersöka och belysa vad och på vilka sätt SISU:s idrottskonsulenter kommunicerar kunskaper om ledarskap till adepterna och mentorerna i projektet Unga Ledare i förhållande till sitt arbetsmaterial. Denna studie är till för att ta reda på hur kunskaper om ledarskap kommuniceras inom idrotten. Studien genomfördes med hjälp av tre observationstillfällen där det samlades in data samt en kompletterande intervju. Resultatet efter dessa observationer visar att idrottskonsulenterna utgår ifrån sitt arbetsmaterial på så sätt att de väljer ut det som dem själva tycker är viktigast att lära sig.