Syftet med denna studie var att med en enkät undersöka belåtenhet med chefen ocharbetsrelaterad tillfredsställelse i förhållande till kvinnlig/manlig chef samt medarbetarnas könoch verksamhetstyp. Totalt deltog 147 respondenter vilket gav en svarsfrekvens på 74 %.Resultaten visade signifikanta skillnader i hur manligt och kvinnligt ledarskap uppfattades, imeningen att de kvinnliga cheferna hade genomgående mer nöjda medarbetare. Resultatet visadeäven att av de tre verksamhetstyperna (förskola, grundskola och gymnasium) som ingick istudien var förskolan den verksamhet som var mest belåten med chefen, oberoende av kön. Denverksamhet som hade lägst arbetstillfredsställelse i alla kategorier var grundskolan. Den endasignifikanta skillnaden som visades när det gäller kvinnliga och manliga medarbetare, var idelmåttet förmåner.

Syftet med arbetet är att belysa olika ledarstilar och undersöka vilka som uppfattas som väl fungerade utifrån ett elev- och lärarperspektiv. I litteraturen finns en stor mängd ledarstilar beskrivna och jag har tittat närmre på auktoritär-, demokratisk-, låt-gå-mässig- och situationsanpassad ledarstil. Jag har utifrån en enkät undersökt hur lärare och elever på två gymnasieskolor upplever dessa ledarstilar.Resultatet av arbetet visar att den demokratiska ledarstilen är den ledarstil som, både lärare och elever, tillämpar och uppskattar mest samt att lärarens ledarstil i stor utsträckning är situationsanpassat. Auktoritär- samt låt-gå-mässig ledarstil används också och upplevs fungerande i vissa situationer. Det som skilde lärare och elevers åsikter var att lärarna upplevde att de behövde leda och styra eleverna medan eleverna ansåg sig självgående och ville ha egenansvar..

Ett problem som lärarna ställs inför idag är de ska kunna hantera förväntningar på ett starkt, demokratiskt ledarskap och samtidigt vara lyhörda för elevernas behov. Denna uppsats visar vilka kompetenser det ställs på en lärare i rollen som arbetsledare. Uppsatsens litteratur utgår ifrån att elevernas skolmiljö kan jämföras med en arbetsplats. Syfte är att belysa förväntningar som elever i gymnasiet har på sina lärare. Som vägledning har teorier om kommunikations och relationskompetens, grupprocesser och motivation använts.

Syfte och frågeställningarSyftet med den här studien var att ta reda på hur lagidrottstränare (representeras av fotboll) respektive tränare inom individuell idrott (representeras av friidrott) ser på sin relation till idrottaren. Frågeställningar: Hur uppfattar tränaren närheten mellan sig och idrottaren? Hur uppfattar tränaren samspelet mellan sig och idrottaren? Hur uppfattar tränaren långsiktigheten mellan sig och idrottaren? Hur uppfattar tränaren förståelsen mellan sig och idrottaren?Metod Insamlingsmetoden i denna studie var att utföra kvalitativa djupintervjuer med sex manliga tränare på elitnivå i två olika idrotter, fotboll och friidrott. Tränarnas ålder var 43 till 56 år, med ett genomsnitt på 50,5 år. Intervjuerna baserades på en vetenskaplig utgångspunkt och genomfördes först i form av två pilotintervjuer och därefter med tränarna i deras hemmiljö.  ResultatCloseness - Fotbollstränarna antydde att man bör ha en viss distans i sin relation till idrottaren medan friidrottstränarna hade en större önskan att komma idrottaren nära. Complementarity ? Att kommunicera genom att lyssna och ställa frågor är viktigt i relationen.

Syftet med undersökningen är studera vad som präglar auktoriteten i den svenska skolan, undersöka värdet av goda relationer i klassrummet samt studera hur konflikthantering påverkas av gruppsituationen som råder i klassrummet. Mina frågeställningar handlar om vilken betydelse ledarskap, respekt och auktoritet får i relationen mellan lärare och elever, vad som avgör om en lärare respekteras av elever och vad det beror på att en lärare får eller inte får auktoritet i en grupp. I studien undersöks också hur det är möjligt att på olika sätt hantera konfliktsituationer.    För att undersöka detta har jag gjort strukturerade intervjuer med sex olika lärare inom gymnasiet och högstadiet, med olika bakgrund, erfarenhet och ämnesområden. Resultatet har jag sedan jämfört med olika teorier om ledarskap, grupprocesser och konflikthantering.   Min undersökning visar att auktoritet måste förtjänas genom bland annat social kompetens och goda relationer.

The aim was to examinehow managers, based on similar education and policy background, perceive their leadership today, and how it according to them, maybe developed in the future. The sample consisted of younger and older managers within the same organization, with diverse experience in managementand leadership roles. Data were collected by two focus groups interviews and analyzed bya thematic analysis. The results indicated that managers, regardless of age and experience, have similar views on their management role and are in general positive regardingtheir leadership, despite stressand time pressure related issues. They have also suggested similar changes for future management and leadership roles.

Denna studie beskriver typiska karakteristika för hur kvinnliga rektorer med barnomsorgsbakgrund förändrar. Studien utgår från Hans Åke Scherps undersökning, som visat att kvinnliga rektorer med förskollärar- eller fritidspedagogsbakgrund är mer skolutvecklingsbenägna än rektorer med lärarbakgrund (Ekholm et al.2000). Studien omfattar en genomgång av tidigare forskning som har lagt grunden till en kvalitativ intervjustudie. Där har typiska kännetecken framkommit när intervjuerna analyserats utifrån fem kategorier; grundutbildning, skolkultur, skolutveckling, ledarskap och kreativ personlighet. Resultatet av undersökningen visar på att rektorernas grundutbildnings ledord ?att sätta barnet i centrum? gjort att förändringsbenägenheten är en naturlig del av verksamheten.

Enligt ångerrätten i distans- och hemförsäljningslagen 2:12, har en konsument rätt att frånträda ett distansavtal gällande köp av en vara (eller tjänst) förutsatt att varan återsänds till näringsidkaren i väsentligen oförändrat skick. Ångerrätten har sitt ursprung i både EU-rättsliga direktiv och svensk köprättslig tradition. Vad som i praktiken med avses med i väsentligen oförändrat skick preciseras inte i lag eller förarbeten. Av lagen och lagens förarbeten framgår dock att motivet med bestämmelsen är att konsumenten ska ha rätt att vidta de åtgärder som krävs för att kunna undersöka varan utan att ångerrätten förverkas. Tolkningen av rekvisitet vållar särskilda problem gällande ångerrätt avseende användarinteraktiva hemelektronikprodukter, exempelvis datorer.Enligt rådande svensk rättsordning är Allmänna reklamationsnämnden den instans där tvister rörande tolkningen av rekvisitet i väsentligen oförändrat skick mellan näringsidkare och konsumenter avgörs.

Jeanine Basingers bok The World War II Combat Film presenterar en annars väldigt oupmärksammad genre, den amerikanska Andra Världskrigs-stridsfilmen. Utifrån den mall som Basinger beskriver i boken har jag här diskuterat och analyserat hur Saving Private Ryan håller sig till mallen som skapats av tidigare stridsfilmer. Mallen består i korthet av en mängd element som används genomgående i genren; såsom gruppen, hjälten, målet och fienden. Dessa element förekommer från den första andra världskrigs-stridsfilmen Bataan från 1943 och har konsoliderats och utvecklats sedan dess. Slutsatsen blir att även om SPR blivit känd som en nydanande och orginell film så är håller den sig nästan slaviskt till mallen, det enda som möjligt kan skilja den lite från andra filmer i genren är det ursprungliga målet, det är inte vanligt att ha ett såpass politiskt inkorrekt mål som att rädda en enda man..

Intentionen med denna studie var att söka djupare förståelse för anställdas upplevelser och förväntningar av inflytande vid en stor omorganisation. Studien bygger delvis vidare på en kvantitativ undersökning som gjordes i samband med organisatoriska förändringar inom Göteborgs stad. Där framkom flertalet faktorer som kan in- och påverka individens upplevelse av inflytande. Med utgångspunkt ur tidigare forskning utarbetades fem olika teman kopplade till dessa faktorer; förändring, ledarskap, attityder, kommunikation och inflytande. Härefter intervjuades fyra personer anställda inom Göteborgs stad.

Syftet med denna uppsats har varit att med kvalitativ metodik erhålla en fördjupad förståelse för relationen mellan expertis och ledarskap i chefsrollen. Jag har velat identifiera de för- och nackdelar som finns i denna kombination samt identifiera de strategier som finns för att hantera relationen. Detta har studerats genom nio intervjuer i tre naturvetenskapliga kontexter- statligt, akademi och privat. Analys av intervjumaterialet identifierade följande kategorier: Ledarskap- en outforskad terräng för experten, Expertkunskap krävs för ledarskapet, Ledarskapet är expertens karriärväg, Balansen mellan expert och ledare i chefsrollen samt För- och nackdelar med att vara expert och ledare. Resultaten visade att expertchefer förväntas prestera både som experter och ledare.

När Lpfö (1998) reviderades 2010 tillkom ett nytt kapitel och det systematiska kvalitetsarbetet blev en del av alla förskolors arbete i Sverige, där Lpfö (1998 rev. 2011) pekar på att det är något som ska ske kontinuerligt. Detta arbete är det förskollärarna samt förskolechefen som har ansvar för att det genomförs. Studiens syfte är därför att se vilka uppfattningar som förskollärare och förskolechefer har samt vilka arbetssätt de använder sig av i utförandet av det systematiska kvalitetsarbetet. De frågeställningar som studien utgår ifrån är: Vilken uppfattning har förskollärarna respektive förskolecheferna kring kvalitet och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan? Vad kännetecknar de arbetssätt som de olika förskolorna använder sig av i det systematiska kvalitetsarbetet? Hur ser samspelet och ledarskapet ut kring det systematiska kvalitetsarbetet mellan förskollärare och förskolechefen i verksamheten? Studien utgår från en kvalitativ metod där förskollärare och förskolechefer intervjuas med öppna frågor för att få fram personliga åsikter och tankar.

Coaching har blivit populärt i samhället och används idag allt mer inom ledarskap, men är fortfarande ett relativt outforskat område. Coaching är en kommunikationsteknik där aktivt lyssnande och kraftfulla frågor används. Det bygger på individutveckling, lärande och prestationsökning samt måluppfyllelse. Syftet med studien är att ta reda på kostchefers uppfattning om en coachande ledarskapsroll inom måltidsservice. Huruvida coaching används av kostchefer i den offentliga måltidsservicen är av intresse för vår kommande yrkesroll.

Titel: Det autentiska transformativa ledarskapets effekter inom revisionsbyråerNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Hanna Vozila Uhlin & Jessica HermanssonHandledare: Jan SvanbergDatum: Juni - 2015Syfte: Själva funktionen hos en revisor bygger på en oberoende och objektiv granskning. Då det förekommit en del revisionsskandaler på senare år, finns det anledning att tro att så inte alltid är fallet. Teorier och forskning kring etiskt ledarskap, däribland det autentiska transformativa ledarskapet, visar på en positiv påverkan på medarbetarna när det kommer till att stärka dem moraliskt och främja etiska beslutstagande. Etiskt ledarskap har också indirekt visat sig influera medarbetarnas tankar genom den positiva påverkan ledaren har när det kommer till att bygga en etisk kultur i organisationen. Den här studien undersöker det autentiska transformativa ledarskapets direkta påverkan på revisorers etiska beslut och handlingar, samt ledarskapets påverkan i samband med en etisk kultur.Metod: Vi har för denna studie genomfört en surveyundersökning genom att skicka ut enkäter till 1000 godkända och auktoriserade revisorer ur FARs medlemsregister.

Studiens syfte är att beskriva hur enhetschefer i en offentlig organisation med inriktning på vård och omsorg resonerar kring sina förutsättningar att påverka arbetsmiljön och arbetsglädjen. I organisationen har det under de sista åren skett stora omorganisationer och förändringar som medför en känsla av oro och osäkerhet och ingen vet hur framtiden blir. Arbetslivet står inför stora utmaningar som innebär ett hårdare arbetsklimat med andra villkor som sätter press på människan. Konsekvenserna av de ständiga förändringar och påfrestningar inom arbetslivet leder ofta till en försämrad arbetsmiljö och sämre anställningsvillkor. Det är därför viktigt för dagens organisationer att stödja och utveckla ett gott ledarskap, så ledarna tillsammans med medarbetarna orkar utveckla och driva verksamheten framåt.