Sedan 1940-talet har uppfattningen kring ledarskap gått från att man är född till ledare, till att alla kan utvecklas. Det finns olika sätt att bli projektledare i en organisation. Denna studie undersöker vad det innebär när en ledare är utbildad inom ledarskap och inte projektets ämnesområde. Att vara projektledare handlar inte om att ha stor kunskap inom projektområdet. Man måste vara en person som kan planera arbete, kommunicera effektivt, komma överens med alla slags människor och skapa god stämning.

Betydelsen av kulturer har ökat till följd av globaliseringen och uppkomsten av multinationella företag. En intressant aspekt är därför att undersöka huruvida det är nationell kultur eller organisationskultur som präglar ledarskapet i ett utländskt dotterbolag vars kultur är vitt skild från moderbolagets. Därför ämnar denna studie att undersöka vad som influerat utformningen av ledarskapet på det svenska multinationella företaget Perten Instruments dotterbolag i Kina. Detta genom att se om ledarskapet speglar landets egna nationella kultur eller om det har influerats av företagets organisationskultur och därmed mer stämmer överens med den svenska kulturen. Studien utfördes genom intervjuer med anställda på moderbolaget i Sverige och dotterbolaget i Kina.

Den berörda organisationen hade implementerat ett nytt arbetssätt, "Medarbetarskap och Ledarskap". Studien är en utvärdering på individnivå av hur arbetssättet påverkat undersökningspersonerna. Nitton personer med olika befattningar deltog i undersökningen som utgjordes av enskilda intervjuer och fokusgrupper. Samtliga intervjuer spelades in med diktafon och transkriberades därefter ordagrant. Resultatet visade att medarbetarna var negativa till arbetssättet, delvis på grund av hur pengarna satsades, men det framfördes även kritik beträffande innehållet.

Bakgrunden till examensarbetet är den låga frisknärvaron på ett flertal arbetsplatser i Sverige. På sikt hotar en låg frisknärvaro den svenska välfärden genom att kostnaderna för ohälsa blir väldigt höga, både i monetära mått och i lidande. Ledaren har, genom sitt formella ansvar och sina befogenheter, stor möjlighet att påverka organisationens utveckling. Vilket gör kopplingen mellan hälsa och ledarskap till ett intressant område. I detta examensarbete ges svar på forskningsfrågorna: ? Hur kan ledare arbeta för att stödja utvecklingen för en hållbar hälsa? ? Vilka goda exempel på arbetssätt kan identifieras? Som fallstudieorganisation har Roxtec International AB i Karlskrona valts.

Ett företag inom försäkringsbranschen i norra Sverige visar upp interna skillnader i frisknärvaro mellan två av sina kontor. Vårt uppdrag var att identifiera vad orsaken till detta kan vara utifrån perspektiven ledarskap och psykosocial arbetsmiljö på arbetsplatserna.Metoden var att kvantitativt, med en webbenkät, samla in uppgifter från båda dessa kontor där respondenterna har svarat på frågor med fasta svarsalternativ och ett fåtal öppna frågor. Dessa svar har sedan analyserats i statistikprogrammet SPSS.Resultatet antyder att det är små skillnader i uppfattningen om ledarskap och psykosocial arbetsmiljö mellan kontoren och att majoriteten av de svarande ställer sig mycket positiva till dessa frågeställningar. Det indikerar att det finns andra tänkbara orsaker till skillnaden som inte rymdes inom denna undersökning..

Syftet med uppsatsen är att undersöka om mediepedagogiskt ledarskap för inlärning ger en bra effekt och kvalité från elevens synpunkt. Jag har intervjuat elva studenter från Medieprogrammet vid Luleå gymnasium. En från varje avgångsklass. Jag har värderat en taxonomi över vad eleverna anser att de lärt sig. Jag har gjort en karriärsprofil för varje student.

Värdegrundsfrågor är idag ett aktuellt ämne när kvalitet i äldreomsorgen diskuteras och värdegrundsarbete är starkt relaterat till bemötande. Syftet med vår uppsats var att undersöka hur äldreomsorgschefer arbetar med bemötandefrågor. Vi har intervjuat sex chefer på vård- och omsorgsboende i Stockholm med en kvalitativ induktiv ansats. Vi gjorde en perspektivanalys med olika ledarskapsperspektiv, handlingsutrymme och dialogens betydelse som teoretiska utgångspunkter. Vårt resultat ger en bild av att cheferna har en värdegrund som ett stöd i bemötandefrågor men vi ser att ett fortsatt arbete kring komplexiteten med bemötandefrågor bör utvecklas.

Konflikter finns överallt i samhället, inte minst i organisationer och företag. Att beskriva olika ledares sätt att hantera konfliktsituationer i sitt ledarskap var därför intressant. Syftet med studien var att undersöka ledares upplevelser av ledarskap och sätt att hantera konflikter. Undersökningen baserades på 14 intervjuer med ledare som har personalansvar från både privat och offentlig sektor. Studien är könsmässigt balanserad.

Syftet med denna undersökning har varit att utforska och förstå hur ledarskapet påverkas när en organisation genomgår en förändring till en agil verksamhet. Bakgrunden till undersökningen grundar sig i den traditionella synen på ledarskap där chefen ledde och fördelade arbetet. Under 1950-talet förändrades synen på arbetsledning och arbetsfördelning där medarbetarna blev allt mer delaktiga i arbetsprocessen.Med utgångspunkt i detta har vår forskning behandlat de effekter på ledarskapet som inträffar när en organisation går ifrån ?command and control? till ?empowerment?. Därav har vi ställt upp följande frågeställningar; Hur har kontrollen (över teamen) förändrats för linjechefen i övergången från Classic Waterfall till Agile, På vilket sätt har förändringen påverkat linjechefens informationshämtning till att genomföra IPM-samtal och Vilka effekter får förändringen på ledarstilen när organisationen övergår till en agil organisation.Vi har använt oss av en kvalitativ metod där åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med linjechefer ur två avdelningar för att samla in vårt empiriska material.

En av de största faktorerna för företagens lönsamhet är effektivt ledarskap. Belägget för uttalandet är att bra ledarskap leder till motiverade och därmed produktiva medarbetare medan svagt ledarskap bidrar med motsatsen. För att få effektiva medarbetare fordras således motivation som skall uppstå genom chefens agerande. Frågan är vilket agerande som skapar och leder till att medarbetarna blir motiverade. Med andra ord, vad krävs av chefen för att erhålla motiverade medarbetare?Vi skall med undersökningen utreda vilka konkreta ledaregenskaper hos en butikschef som leder till att medarbetarna blir motiverade.

In today´s labour market, men and women are segregated, both vertically and horizontally. Exceptions to the rule of gender segregation are few. There is, however, one managerial group where women and men are equal in numbers: school principals. In a short period of time, the distribution in terms of sex among principals in Sweden has changed dramatically. How does gender equality in numbers affect gender equality in a qualitative sense? That is the focus of this thesis.

I denna studie undersöks via intervjuer huruvida en grupp pedagogiska ledare i form av rektorer och skolchefer ser på rektors ledarskap i och med införandet av skollag 2010:800. I bakgrunden sammanfattas rektorsrollen och skolans förändringar ur ett historiskt perspektiv. Bakgrunden belyser även mer sentida skolreformer där övergången från ett statligt till ett kommunalt huvudmannaskap samt övergången till den mål- och resultatstyrda skolan står i fokus. I bakgrunden jämförs dessutom skollag 1985:800 och skollag 2010:800. I jämförelsen kan konstateras att rektors ansvar kraftigt har utökats på en mängd områden, särskilt vad gäller elevs rätt till att nå kunskapsmålen. Som analysverktyg i studien används Torodd Strands modell för idealtypiska ledarstilar. Med detta verktyg visar denna studie att rektorer framhåller att deras arbete har formaliserats och att rektorerna fokuserar på den interna organisationen i större utsträckning än tidigare i och med införandet av skollag 2010:800.

SammanfattningDatum: 2012.06.08Nivå: D-uppsats i företagsekonomi 15 hpFörfattare: Tea KorkeakunnasHandledare: Docent Birgitta SchwartzTitel: Kvinnors sätt att leda ? berättelser från fyra finska kvinnor i ledande positionerProblem: Kvinnorna utgör minoritet i styrelser och chefpositioner, framför allt inom den privata sektorn. De möter andra hinder på deras karriärer än män. Kvinnorna har svårare att göra karriär. Dessutom finns det forskare som hävdar att det finns ett kvinnligt ledarskap som är mer demokratiskt och relationsinriktat än manligt ledarskap samt att om företag hade en kvinnlig ledare skulle det öka företagets lönsamhet.

Jag har valt att se närmre på hur några arbetsledare i den kommunala hemtjänsten upplever den mellanposition de befinner sig i, samt de effekter denna mellanposition möjligtvis har på ledarskapet. Intresset av att belysa just arbetsledarnas situation bottnar i att jag ser den som relativt svår. De befinner sig i en klämsits där de ofta med mycket små medel ska lyckas göra verklighet av de mål och direktiv som framförs av överordnade. Jag har valt att göra en kvalitativ studie eftersom jag anser att detta är i linje med mitt tänkta syfte. Fyra arbetsledare har medverkat i studien som bestått av halvstrukturerade intervjuer.

Tidigare forskning visar att det finns olika framgångsfaktorer för återgång i arbete efter en långtidssjukskrivning. Syftet med studien var att identifiera framgångsfaktorer för återgång i arbete för personer som haft en långtidssjukskrivning, d.v.s. längre än 60 dagar, inom Jämtland läns landsting (JLL). Utifrån resultatet i denna studie ville vi se om det förelåg ett behov av mer stöd eller utbildning för JLL:s chefer. Studien var kvalitativ med semistrukturerade intervjuer med fem anställda som varit långtidssjukskrivna.