Syfte: Syftet är att undersöka hur ledare uppfattar dagens ledarskap samt hur de tror att det framtida ledarskapet kommer att påverkas och utvecklas i och med ett generationsskifte.Metod: Jag delar hermeneutikernas syn då jag anser att kunskapen bildas hos den som strävar efter att skapa den. Jag har valt att använda en kvalitativ och induktiv ansats i min studie, då jag framförallt använder intervjuer för att besvara mina frågeställningar samt utgår från empirin i min studie.Resultat & slutsats: Ledarskapsrollen har gått från att vara ?den som bestämmer?, ?chefen?, till att idag bli mindre märkvärdig och prestigelös. Dessutom poängteras vikten och betydelsen av den nya lagledarrollen/ coachen som innebär att det är viktigt att kunna se var och en. Vi kan se att den yngre generationen har fler dimensioner i livet utanför arbetet, och det blir allt viktigare att kunna kombinera familjeliv och karriär.Förslag till fortsatt forskning: Att titta på familjeföretag för att se om dessa skiljer sig åt från andra organisationer vad gäller synen på ledarskap.

Uppsatsen syftar till att studera hur verksamhetsstyrningen på fyra utvalda företag ser ut i goda och dåliga tider. Vi har använt oss av ett kvalitativt angreppssätt genom ställda enkätfrågor till chefer samt en chefsrekryterare. Angreppsättet är även abduktivt då vi växlar mellan empiri och teorier. De utvalda företagen är placerade i Brandingers modell över planeringssituationer för att sprida dem enligt kriterierna "föränderliga affärsförutsättningar" och "lätthet att förändras". Vi har kommit fram till ett antal hypoteser som visar på tendenser att mer förändringsbenägna företag förändrar sin verksamhetsstyrning i större utsträckning.

Arbetstillfredsställelse är ett komplext begrepp. Denna studie undersökte hur kommunikation, ledarskap, delaktighet och motivation inverkar på arbetstillfredsställelsen, samt granskade ett eventuellt samband mellan arbetstillfredsställelse och lönsamhet. En enkätundersökning genomfördes på två likvärdiga företag, där lönsamheten skiljde företagen åt. Deltagarna i studien var samtliga anställda på respektive företag, förutom VD, N=150. Tre vedertagna mätinstrument användes och samtliga anpassades till studiens syfte.

En studie av en arbetsplats som påverkas av många olika faktorer, där jag valt att fördjupa mig i hur vardagen ser ut för djurskötare. Studien går ut på att studera hur grisskötarens vardag påverkas av arbetsmiljön. Påverkas djurskötarens välmående av att inte kunna påverka hur dagen ser ut i och med alla händelser som ligger utanför den egna kontrollen eller är det en naturlig del i och med valet av yrke? Studien är gjord via en enkät utgiven i en grupp bestående grisskötare och förmän i grisbesättningar, som finns på Facebook. Resultatet är analyserat med hjälp av SPSS.

Genom att få personal och grupper att agera proaktivt i så kallade slimmade organisationer (Lean Production) kan risk för likriktning och stagnation motverkas trots hård effektivisering. Låg grad av samhörighet i grupper har i studier konstaterats försvaga proaktivitet, medan ledarskapsstilar såsom delaktigt och transformativt ledarskap tycks stärka samhörigheten och proaktiviteten. Innevarande studie ämnade pröva sambanden på lägre hierarkisk nivå mellan proaktivitet och ledarskapsstilar, proaktivitet och gruppens kollektiva tilltro till förmåga, genom Banduras begrepp ?Collective efficacy?, och den samlade effekten på proaktivitet genom ledarskapsstil och gruppens tilltro på sin kollektiva förmåga. 411 deltagare i ett större företag inom fordonsbranschen skattade sin ledares stil och sin grupp varefter utvalda index reliabilitetstestades och aggregerades till gruppnivå.

Titel: Vad är god kvalité på distans?Undertitel: En samtalsintervjuundersökning om distansstuderandes lärandeprocesserFörfattare: Jonas Lidström & Jonathan Persson.Avslutad av Jonathan Mattebo Persson.Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, (JMG) Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2009.UppdragUppdragsgivare är Göteborgs Universitet som vill veta hur deras distanskurs imassmediekommunikation på 7,5 högskolepoäng står sig i jämförelse med liknande kurser på andra universitet i Sverige.SyfteVi undersöker studenters upplevelser av distansutbildningar i medie- och kommunikationsvetenskappå svenska universitet. Vi studerar vad deltagarna upplevt och tagit med sig från olika A-kurser i medievetenskap, samt genom vilka lärandeprocesser de tillskansat sig dessa kunskaper. Genom en teoretisk analys av studenternas upplevelser avser vi bredda förståelsen av distanskursen som form och fenomen samt ge förslag till utveckling av Göteborgs universitets distanskurs i masskommunikation.MetodUppsatsen är en kvalitativ studie vars empiriska material utgörs av femton telefonintervjuer speglade genom teorier från erkända forskare inom de pedagogiska och informations och kommunikations-didaktiska fälten.ResultatStudenterna i vårt urval anser att flexibilitet i tid och rum är de viktigaste faktorernaför en positiv distansstudieupplevelse. Grupparbeten har därför överlag dåligt rykte då sådana kräver synkronitet studenterna emellan, på bekostnad av flexibilitet.Merparten av studenterna skapar förståelse för ämnet med stor hjälp av sökmotorersamt fria encyklopedier på internet utan ledning från kursernas ledare.

The institution of Engineering Sciences at Uppsala University in cooperation with Umea? University is working on a project where they will examine the decision-making in extreme situations. A part of this project is to investigate leadership in high altitudes expeditions.This report will discusses the type of leadership used in high altitudes expeditions. Then, to examine how well you can use it in companies and organizations, and the ability to prevent company?s disasters with this kind of leadership.This is done by studying different company?s stories, where they gone bankrupt or fallen into a deep crisis.

Abstract Titel: Svenska tennisgymnasium vs. Akademin ?Good to Great? Nivå: C-uppsats inom Idrottsvetenskap Författare: Andreas Moberg & Gabbi Tepic Handledare: Marie Hedberg Datum: Maj 2013 Syfte/MetodSyftet med denna uppsats är att identifiera två stora tennisgymnasium kontra tennisakademin i Stockholm. Hur ser de olika verksamheterna ut och vilken typ av ledarskap förespråkar tränarna på respektive plats. Vi valde att fokusera på vad tränarna förordar för bakgrund och utbildning för att leda elitspelare.

Bakgrund: Företagsledare i dagens näringsliv blir alltmer synliga i såväl mediala sammanhang som i samhällsdebatten. Samtidigt som företagsledare agerar som PR-figurer för företaget, tycks PR-män mer och mer blir rådgivande aktörer åt företagsledarna. Därmed tycks ett nytt fenomen göra sig gällande i svenskt näringsliv, nämligen att PR-verksamhet integreras som en del i företagsledarens arbete. Syfte: Syftet med denna uppsats är att bidra till en ökad förståelse för PR som en integrerad del i det ledarskap som flera företagsledare bedriver. Detta sker genom att vi utifrån teorier kring företagsekonomi, religions- och statsvetenskap, samt utifrån empiriska iakttagelser utvecklar ett språk inom området.

Abstract Syftet med vår undersökning har varit att få fördjupade kunskaper om hur elever på Barn och Fritidsprogrammet på gymnasiet i årskurs tre ser på lärarrollen. Resultatet har vi fått fram genom kvalitativa intervjuer vilket ligger till grund i vår analys om hur en lärare bör vara. För att få en förståelse av de svar vi fick i undersökningen har vi valt att använda oss av relevant litteratur för området. Resultatet vi fick fram visar att lärarens ledarskap, relation mellan lärare och elever samt inflytande är viktiga aspekter då eleverna diskuterar dagens lärarroll. Undersökningen visar att en lärarens förhållningssätt är av större betydelse för eleverna än lärarens ämneskunskaper.

Bakgrund: Arbetet med att integrera medlemsländerna i den Europeiska Unionen pågår inom en mängd områden, men hur ser utvecklingen inom ledarskap ut? Tidigare studier har visat på en stor variation mellan ledarskap i Europeiska länder, samtidigt som andra studier påvisar att nationell kultur tycks ha inverkan på ledarskap. Två länder inom EU som skiljer sig avsevärt åt med avseende på kultur är Sverige och Spanien. Det blir då intressant att studera den ledarskapsstil en svensk ledare, som är präglad av den svenska kulturen i sitt sätt att leda, antar i Spanien. Påverkar den spanska kulturen svenska ledare, och så fall hur mycket och på vilket sätt? Syfte: Syftet är att bidra med förståelse för vilken ledarskapstil svenska ledare antar gentemot sina spanska medarbetare i Spanien, samt att diskutera till vilken grad den spanska kulturen kan ha påverkat ledarskapsstilen.

Uppsatsens syfte har varit att utvärdera genomförda lektioner med hjälp av en s.k. kompetensjournal, där man för anteckningar om sitt arbete och om sig själv för att utvecklas i yrket. Huvudfrågeställningen har varit att utvärdera om kompetensjournal är ett bra verktyg för att utveckla sig själv som lärare. Studien har skett under den sista VFU-perioden på gymnasielärarutbildningen. Två gymnasieklasser har varit själva kontexten som uppsatsskrivaren har befunnit sig i.

Syfte: Syftet med denna undersökning är att genom kvalitativa intervjuer skapa en ökad förståelse för, och belysa skillnader och likheter inom, ledarskap i tjänste- och tillverkningsföretag. Syftet är också att fastställa om eventuella skillnader beror på verksamhetens inriktning eller om det finns andra skäl till skillnaderna. Metod: I min studie har jag använt mig av det kvalitativa angreppssättet, det har jag gjort eftersom jag försöker att sätta mig in i hur olika ledare tänker och agerar i olika situationer, jag försöker även komma underfund med vilken ledarskapsstil de använder sig av. Jag har utfört sex intervjuer av semistandardiserad karaktär, intervjuerna har genomförts på plats hos respektive respondent. Utfallet av dessa intervjuer redovisas i empiriavsnittet och kopplas sedan samman med teorier i analysavsnittet. Resultatet av min undersökning redovisas slutligen i avsnittet slutsats. Resultat & slutsats: Min slutsats är att jag inte kan hitta några betydande skillnader på ledarskapets inriktning och ledarens ledarskapsstil som beror på om ledarens företag är ett tjänsteföretag eller ett tillverkande företag.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga lärarnas syn på ledarskap i lärarens arbete, vad de baserar sin ledarstil på och hur dessa uttrycks i handling. 18 lärare som undervisar i grundskolan respektive gymnasieskolan har fyllt i en enkät som behandlar ämnet ledarstilar. Lärarna undervisar i svenska och/eller svenska som andraspråk samt andra ämnen. Sju respondenter har besvarat en till enkät, som en uppföljning av den första enkäten.Resultaten visar att respondenterna föredrar den demokratiska ledarstilen. De flesta valde att identifiera sig med den käcka och busiga storasystern ochden duktiga mamman.

Kumulativ stress kan påverka soldater vid en utlandsmission. Denna stress orsakas av små vardagliga händelser och tjänstgöringsrelaterade händelser under en mission. Syftet med denna uppsats är att fåen fördjupad förståelse av hur en stressad gruppchef påverkar sin grupp i en komplex miljö som i den typ av missioner som för närvarande genomförs i Afghanistan. Uppsatsen undersöker hur kumulativ stress har påverkat gruppchefer och deras förmåga att leda gruppen samt hur stressen som gruppchefen utsatts för har påverkat gruppen. Undersökningen baseras på intervjuer av informanter som varit på utlandsmission i Afghanistan och de beskriver sin gruppchef och händelser som skedde under deras tid på mission.