Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur grundskollÀrare och fritidspedagoger samarbetar. I uppsatsen kommer samarbetet mellan skola och fritidshem att belysas. Det kommer att undersökas vad som fungerar bra och vilka eventuella brister som kan finnas i samarbetet mellan grundskollÀrare och fritidspedagoger. För att klargöra syftet kommer det att undersökas vilka synsÀtt som finns i yrkeskategorierna nÀr det gÀller samarbete mellan skola och fritidshem. Vidare kommer det att undersökas hur fritidspedagoger och lÀrare delger varandra sina kompetenser.

Syftet med studien Àr att undersöka och sammanstÀlla hur utvecklingssamtalet inom skolan, samt samtalet mellan hem och skola har förÀndrats genom Ären. Syftet Àr ocksÄ att visa pÄ hur pedagoger och förÀldrar upplever dagens samtal. Jag har i denna undersökning anvÀnt mig utav intervjuer som arbetsmetod, och som underlag till studien ligger intervjuer med fyra förÀldrar med barn mellan sju och tolv Är, samt fyra pedagoger med olika lÄng erfarenhet inom lÀraryrket. I intervjuundersökningen framgÄr det att utvecklingssamtalet upplevs olika beroende pÄ vilka egna erfarenheter och vilken roll man har i samtalet. BÄde lÀrare och förÀldrar upplever att utvecklingssamtalet Àr en samverkan mellan hemmet och skolan, dÀr elevens utveckling kommer frÀmst. Nyckelord: skola, hem, samverkan, utveckling, samtal, utvecklingssamtal..

Kulturorganisationer Ă€r en typ av organisationer som skiljer sig frĂ„n andra. IstĂ€llet för att drivas av ett vinstintresse styrs de av konstnĂ€rliga vĂ€rderingar. En viktig förutsĂ€ttning för att deras verksamhet ska fungera Ă€r statliga subventioneringar, vilket medför att de blir starkt knutna till statens nycker. År 2008 infördes satsningen Skapande skola, vilken innebĂ€r att skolhuvudmĂ€n kan söka bidrag för att genomföra kulturprojekt för grundskoleelever i sam-arbete med professionella kulturaktörer. Denna satsning Ă€r en betydande potentiell resurs i kulturaktörernas omgivning och vi intresserar oss för hur de pĂ„verkas av att nya resurser till-gĂ€ngliggörs.Studien bestĂ„r av kvalitativa intervjuer med personer frĂ„n sex olika kulturorganisationer frĂ„n skilda delar av Sverige.

This report addresses the management innovation and how shared leadership is a form of it. The report is a compilation of what shared leadership means and how two municipal organizations works with shared leadership. The two minicipal organizations are StrÀngnÀs and VÀllingby. One municipality (StrÀngnÀs) is meanwhile this report produced during insertion of shared leadership. The other (VÀllingby) has about two years experience of working with this form of leadership.

Uppsatsens titel: Ledarskap ñ€“ En studie om ledarskap inom hotellbranschen Universitet/institution: Lunds universitet, Campus Helsingborg, Institutionen för Service Management/Retail, Turism, HÀlsa och Hotell & Restaurang Kurs: Kandidatuppsats, VT 2007, SMT 302, 10 poÀng Författare: Malmqvist, Britta; Mujcin, Amela; Pedersén, Ã
sa Handledare: Heide, Mats; Kruzela, Pavla Nyckelbegrepp: Ledarskap, Roller, Ledarskapsstil, Kontext, Kommunikation Problem: Forskningen kring ledarskap Àr omfattande och mÄnga forskare har kommit med förslag pÄ definitioner och teorier men ingen har lyckats fullt ut. De fÄ som existerar Àr generella och tillÀmpas oavsett kontext. Detta sker Àven inom hotellbranschen vilket vi inte anser ger en rÀttvisande bild av ledarskapet dÄ det Àr en bransch som till stor del bygger pÄ relationer, Àr dynamisk samt bestÄr av komplexa system. Syfte: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att beskriva hur ledarskap uppfattas och kommuniceras av ledare i en serviceverksamhet. Vi vill belysa Àmnet för att öka intresset för fortsatt forskning inom omrÄdet.

Intentionen med uppsatsen var att lyfta fram ett elevperspektiv pÄ att Stockholm stad har satt som mÄl att Är 2030 förfoga över en skola i vÀrldsklass. Informanterna som deltog i studien gÄr Individuella programmet i en gymnasiesÀrskola i södra Stockholm. Syftet med uppsatsen var att lyfta fram elevernas Äsikter om vaden bra skola Àr genom en bilduppgift. MÄlet med studien var att fÄ kunskap om hur eleverna valde att visualisera sina Äsikter och vad som Àr av betydelse för eleverna i en bra skola. Studien utfördes med en kvalitativ forskningsmetod och hermeneutisk ansats.I tolkningen av resultatet framkom att nÄgra informanter valde att gestalta den yttre miljön pÄ skolbyggnaden.

Medarbetarna inom en organisation har en betydelsefull roll för verksamhetens utveckling och ledarna har en viktig funktion genom att de i stor utstrÀckning kan pÄverka medarbetarna. Syftet med vÄr undersökning var att fokusera pÄ ledare inom IKEA AB och beskriva hur de arbetar utifrÄn strategin ?IKEA AB in change? för att skapa förutsÀttningar som ökar medarbetarnas motivation i arbetet. Vi inriktade oss pÄ motivationsskapande inom omrÄdena ledarskap, kommunikation och kompetens. Studien grundade sig pÄ sammanlagt nio semistrukturerade intervjuer med ledare, HR-manager och fackordförande inom IKEA AB.

SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur projektledare sjÀlvskattar sitt ledarskap och projektmedlemmar upplever motivation i pre-development projekt pÄ Karolinska Universitetssjukhuset och Scania.MetodStudien Àr kvantitativ och deduktiv. För att undersöka förekomst av transformellt ledarskap hos projektledare och inre motivation hos projektmedlemmar har vi valt att anvÀnda tvÄ frÄgeformulÀr, Multifactor Leadership Questionnaire Leader Form respektive Work Preference Inventory. BÄda formulÀren Àr undersökta av forskare vad gÀller validitet och reliabilitet.ResultatResultatet i vÄr undersökning visade att projektledare pÄ Karolinska hade en högre förekomst av transformellt ledarskap Àn de pÄ Scania. I bÄda organisationerna fanns Àven transaktionellt ledarskap i ganska stor utstrÀckning medan förekomsten av passivt undvikande ledarskap var lÀgre. I analysen av underfaktorerna i MLQ Leader Form (5x-Short) visade vÄra data för transformellt ledarskap att idealiserade inflytandet och intellektuell stimulans lÄg högre pÄ Karolinska.

SYFTESyftet med vĂ„r studie Ă€r att skapa en förstĂ„else för hur de tre belysningsföretagen arbetar med ledarskap och design som en kreativ process för att ge en bild av hur ett ledarskap i designfokuserade företag kan se ut.METODUppsatsen har genomförts som en kvalitativ undersökning genom sammanlagt sex intervjuer. De tre armaturföretagen som valts ut Ă€r Bsweden, Zero och Örsjö Belysning. Fem stycken intervjuer Ă€gde rum med personer pĂ„ ledande positioner i dessa tre armaturföretag. En mejlintervju genomfördes Ă€ven med en utomstĂ„ende part.TEORIDelarna i teorin har delats upp pĂ„ ledarskap, designstrategi och företagsamhet. För ledarskapsdelen tas ledarens roll upp, den kreativa ledarskapsstilen, ledning av kreativa individer och att leda designstrategi.

SammanfattningDatum: 2012.06.08NivÄ: D-uppsats i företagsekonomi 15 hpFörfattare: Tea KorkeakunnasHandledare: Docent Birgitta SchwartzTitel: Kvinnors sÀtt att leda ? berÀttelser frÄn fyra finska kvinnor i ledande positionerProblem: Kvinnorna utgör minoritet i styrelser och chefpositioner, framför allt inom den privata sektorn. De möter andra hinder pÄ deras karriÀrer Àn mÀn. Kvinnorna har svÄrare att göra karriÀr. Dessutom finns det forskare som hÀvdar att det finns ett kvinnligt ledarskap som Àr mer demokratiskt och relationsinriktat Àn manligt ledarskap samt att om företag hade en kvinnlig ledare skulle det öka företagets lönsamhet.

Könsstereotyper har minskat de senaste Ären, men existerar fortfarande inom arbetslivet och i synnerhet i relation till ledarrollen. Texter i media Àr en viktig kÀlla till bevarandet av stereotyper av mÀn och kvinnor. Med hjÀlp av diskursanalys kan stereotypiska budskap och mönster synliggöras och bidra till förstÄelse för hur könsstereotyper förmedlas mellan mÀnniskor. Studien undersökte hur intervjuartiklar i affÀrstidningar förmedlar bilden av mÀn och kvinnor som ledare. Resultaten visade att könsstereotypisering av ledare förekommer i intervjutexterna, bl.a.

Uppsatsens syfte Àr att belysa högstadieelevers kunskapssyn och att diskutera resultatet. Jag har intervjuat Ätta högstadieelever om kunskap, skola och lÀrare. Undersökningens resultat visar att: eleverna Àr ovana att diskutera kunskapsbegreppet, att lÀrare inte diskuterat kunskapsbegreppet med eleverna samt att eleverna har svÄrt att frikoppla kunskapsbegreppet frÄn skolvÀrlden. Eleverna har nÀmnt fyra aspekter pÄ viktig kunskap: nytta, förstÄelse, allmÀnbildning samt grundkunskaper..

Den hÀr uppsatsen tar en nÀrmare blick pÄ karismatiskt ledarskap vilket ofta sÀgs vara en personlig egenskap som vissa föds med. Det sÀgs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna egenskap. En egenskap som fÄr folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad Àn ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera synen pÄ karisma som en personlig egenskap. Med hjÀlp av karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och karisma formar denna uppsats en modell för att förstÄ karismatiskt ledarskap.

Att allt fler och fler multinationella företag tar sig ut pÄ marknaden Àr ingen nyhet, det harpÄgÄtt under flera Är, trots detta Àr det fortfarande ett högaktuellt Àmne att forska kring dÄ flerafrÄgetecken fortfarande kvarstÄr.Teorin talar för stora skillnader inom den nationella kulturen mellan de utvalda lÀnderna,England, Spanien och Sverige. Men pÄvisar Àven att Spanien skiljer sig ytterligare frÄn bÄdeEngland och Sverige som dÄ har mer gemensamt.Uppsatsen undersöker teorins respektive vÄra intervjuobjekts syn pÄ detta. Studien bygger pÄen kvalitativ ansats med hjÀlp av intervjuobjekt frÄn tre olika företag; Lear Corporation iSverige, Mtorres i Spanien och Worcester Bosch Group i England. Empirin vi samlat in frÄndessa företag jÀmfördes med teorin vi lÀst pÄ och dessa jÀmförs i en analys och som följs avett slutsatsavsnitt.Undersökningen har funnit kulturella faktorer som bidrar till att pÄverka ledarskap och attdessa faktorer pÄverkar ledarna beroende pÄ vilken kultur de kommer frÄn. Vidare fann vi attdet svenska och engelska ledarskapet Àr mer likasinnade, i förhÄllande till det spanska somskiljer sig en aning frÄn de tvÄ övriga.

ArbetsplatstrÀffar inom LuleÄ kommun har syftet att öka medarbetarnas inflytande samt ansvarstagande pÄ den egna arbetsplatsen. TrÀffarna ska ses som ett verktyg att förankra ledarskapet samt att fÄ fram medarbetarnas kompetenser. I detta examensarbete anvÀndes ledarskapsteori, Antonovskys (2011), kÀnslan av sammanhang, samt Maslows (1987) behovstrappa för att undersöka medarbetarens upplevelser av arbetsplatstrÀffarna. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur genomförs mötena? Hur upplever medarbetarna arbetsplatstrÀffarna och bidrar de till motivation? Tio semistrukturerade intervjuer gjordes med medarbetare inom LuleÄ kommun och insamlad data analyserades med en tematisk analysmetod.