Uppsatsen syftar till att undersöka och analysera hur HR:s identitet konstrueras diskursivt i facktidningen Personal & Ledarskap. Vi undersöker ocksÄ vilka motsÀttningar och spÀnningar som synliggörs och osynliggörs i Personal & Ledarskap, kopplat till HRs identitet, och hur dessa kan förstÄs utifrÄn diskursteori. En utgÄngspunkt tas delvis i Johan Berglunds (2002) forskning om personalspecialister och deras kamp för erkÀnnande och status samt hur de arbetar med sin identitet utifrÄn olika retoriska positioner. VÄr studie genomförs 10-15 Är senare Àn Berglunds och ger dÀrmed viktiga insikter i hur HR:s identitetsarbete ser ut i facktidningen Personal & Ledarskap idag. Uppsatsen utgÄr frÄn diskursanalys och diskursteori och undersöker hur HR:s identitet konstrueras i textavsnitt frÄn bland annat notiser, intervjuer och krönikor dÀr HR:s roll behandlas.

MÀn har historiskt sÄvÀl som idag dominerat de ledande positionerna inom organisationer, vilket lett till att kvinnor hindrats frÄn att erhÄlla ledarpositioner pÄ grund av att den kvinnliga stereotypen inte Àr förenlig med den manligt stereotypa ledarrollen. En förÀndring verkar ske, dÄ Àven stereotypa kvinnliga egenskaper anses vara önskvÀrda inom ledarskap. Studiens syfte var att studera om det fanns en skillnad i vÀrdering av könsstereotypa egenskaper och ledaregenskaper i förhÄllande till deltagarnas kön, samt vilka egenskaper som krÀvs för att kunna bli en ledare och vilka egenskaper som önskas hos en ledare. De könsstereotypa egenskaperna och ledaregenskaperna som anvÀndes genererades frÄn vÄr pilotstudie. Totalt deltog 86 personer pÄ enkÀtundersökningen.

Den hÀr studien handlar om hur olika yrkeskategorier sÄsom rektor, lÀrare, fritidspedagog och specialpedagog menar att de skapar ?en skola för alla?, vilka möjligheter och svÄrigheter som finns i detta arbete samt vad de skulle vilja förÀndra för att bÀttre kunna möta alla barns olika behov i skolan. Som metod har kvalitativa intervjuer anvÀnts och nio personer har intervjuats. Alla informanter Àr positivt instÀllda till inkludering av elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd och menar att möjligheterna att förverkliga ?en skola för alla? finns, men att det ofta saknas resurser för att det ska kunna fungera bra, bÄde för elever och pedagoger.

Syftet med detta examensarbete Àr att nÀrmare granska lÀrares uppfattning om begreppet god lÀrandemiljö samt hur de i sin yrkesroll kan bidra och gÄ tillvÀga för att skapa en sÄdan miljö i sitt klassrum. Detta examensarbete utgÄr ifrÄn tre frÄgestÀllningar: 1) Vad definierar en god lÀrandemiljö? 2) Hur kan lÀrare bidra till en god lÀrandemiljö? 3) Vilka likheter och skillnader finns i lÀrarnas tillvÀgagÄngssÀtt för att bidra till en god lÀrandemiljö? Detta examensarbete har ett fenomenografiskt perspektiv. Studien bygger pÄ sex kvalitativa intervjuer med klasslÀrare i Ärskurs ett till fem som alla arbetar pÄ samma skola. De intervjuade lÀrarna valdes ut genom strategiskt urval, dÀr de styrande variablerna var Ärskurs, erfarenhet samt klasstorlek. De intervjuade lÀrarnas svar avslöjar en mycket bred definition av en god lÀrandemiljö i jÀmförelse med studiens hypotes och relevant litteratur.

Idag arbetar mÄnga mÀnniskor med nÄgon typ av ledarskap. Forskning visar att personligheten har betydelse för hur ledarskapet utförs, men det finns Àven hypoteser som pÄstÄr att en person kan lÀra sig bli en ledare, alltsÄ att det kan vara inlÀrt. VÄr studie Àmnade undersöka vad i tvÄ yrkesverksamma ledares liv kan ha format dem till de ledare de Àr idag. För att undersöka detta har vi genomfört ostrukturerade djupintervjuer i form av livsberÀttelser, dÀr tvÄ informanter fick berÀtta om sitt liv utifrÄn detta Àmne. Studien visade att det gÄr att urskilja livsfaktorer som kan ha kommit att forma vÄra informanter i deras utveckling av deras ledarpersonlighet sÄ som familj, uppvÀxtvillkor och utbildning..

Syftet med denna studie var att undersöka hur personalchefer upplever sin egna psykosociala arbetsmiljö, vad det gÀller arbetstillfredsstÀllelse (motivation och kommunikation), arbetsrelaterad stress och ledarskap. En kvalitativ studie genomfördes med sju semistrukturerade intervjuer och utifrÄn ett grundlÀggande tematiskt tillvÀgagÄngsÀtt analyserades det insamlade materialet. Sammanfattningsvis indikerade resultaten att personalcheferna upplevde sin psykosociala arbetsmiljö som god, trots höga krav och perioder av stress.  Kontakten och arbetet med mÀnniskor visades ha en stor betydelse för personalchefernas arbetstillfredsstÀllelse. Resultatet visade ocksÄ att chefserfarenheten gav goda förutsÀttningar för stresshantering och ledarskap..

Syftet med detta arbete Àr att undersöka huruvida gymnasieskolan Àr en skola för allautifrÄn ett inkluderande och exkluderande perspektiv, med fokus pÄ deprimerade elever,genom en studie av HÀssleholms kommun. Metoden som har anvÀnts Àr intervjuer somtolkats hermeneutiskt dÀr frÄgorna varit fritt formulerade inom fasta frÄgeomrÄden.Materialet har bestÄtt av intervjuer med totalt 18 personer varav tre frÄn sjukvÄrden och15 frÄn gymnasieskolorna samt aktuell forskning pÄ omrÄdet frÄn bÄde det pedagogiskaoch det medicinska forskningsomrÄdet. Undersökningen visar att HÀssleholms kommunsgymnasieskolor inte Àr en skola för alla nÀr det gÀller deprimerade elever. PÄ skolornafinns för lite kunskap och ansvaret förskjuts till andra instanser, vilket resulterar i att deÄtgÀrder som sÀtts in Àr av exkluderande form dÀr eleven marginaliseras. Vidarediskuteras lÀmpliga ÄtgÀrder för deprimerade elever i skolan..

Uppsatsen handlar om en god lÀrmiljö och en skola för alla.Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ vad nÄgra pedagoger anser om en god lÀrmiljö och en skola för alla och hur dom arbetar för att uppnÄ det. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor, lÀste vi litteratur som var relevant för Àmnet och intervjuade pedagoger ute i verksamheten.Vi anvÀnde oss av intervjumetoden, nÀr vi stÀllde frÄgorna till pedagogerna. De vi intervjuade var tvÄ rektorer, sex pedagoger, en speciallÀrare och en specialpedagog. Vi tog kontakt med pedagogerna och förklarade frÄgorna och syftet med uppsatsen. Vid nÀsta steg genomförde vi intervjuerna.

Idag Àr de flesta hÀlsomedvetna och mÄnga företag har börjat uppmÀrksamma vikten av friska och vÀlmÄende medarbetare och vill verka hÀlsofrÀmjande. Syftet med studien var att undersöka innebörden av hÀlsofrÀmjande ledarskap och vilka förutsÀttningar chefer kan skapa för att medarbetare ska kunna bevara eller förbÀttra sin hÀlsa. Semistrukturella intervjuer genomfördes med tvÄ konsulter, tre chefer och tre medarbetare pÄ olika bemanningsföretag, vilket analyserades med hjÀlp av en tematisk analys. Resultatet visar att hÀlsofrÀmjande ledarskap bygger pÄ chefers övergripande kunskap om hÀlsans komplexitet och förmÄga att se till bÄde företags och individers behov. För att skapa hÀlsofrÀmjande förutsÀttningar krÀvs genomgripande och lÄngsiktiga strategier och att chefer aktivt arbetar med att fÄ ledning och medarbetare delaktiga i hÀlsoarbetet..

SAMMANFATTNINGTitel:Autentiskt Ledarskap - För engagemang och arbetstillfredsstÀllelse?NivÄ:C -uppsats i Àmnet företagsekonomi.Författare:Mindy von Berlepsch & Marcus Blomgren.Handledare:PÀr Vilhelmsson, Kristina Mickelsson, Elena Ahmadi & MariaFregidou-Malama.Datum:2015 ? Maj.Syfte:Syftet med denna studie Àr att förklara om ett autentiskt ledarskap har enkoppling till ett positivt arbetsklimat i form av engagemang ocharbetstillfredsstÀllelse hos medarbetarna.Metod:Denna studie har genomförts med deduktiv ansats dÀr den teoretiskareferensramen mynnade ut i studiens fem hypoteser. Dessa hypoteser testades medhjÀlp av en enkÀt som skickades ut till ett urval av 227 respondenter med ensvarsfrekvens pÄ 67 %, vilket motsvarar 152 anvÀndbara enkÀtsvar. Med hjÀlp avden statistiska mjukvaran SPSS analyserades primÀrdatan med hjÀlp avkorrelations, faktor- och klusteranalys. Hypotesernas signifikansnivÄ testadesdÀrefter med hjÀlp av T-tester.

Skolan Àr den största institutionen i barn och ungdomars liv och dÀrför har man som lÀrare en fantastisk möjlighet att pÄverka deras utveckling. För att möjliggöra denna potential krÀvs dock att utlÀrning och ledarskap anpassas till grupp och individ. Genom Ären har undervisningen gÄtt frÄn monolog till dialog och nÀr nu social samhÀllsintegration smyger sig lÀngre ner i Äldrarna bör detta beaktas av lÀrarna. Undersökningen gjordes med en kvalitativ metod via gruppintervjuer och enskilt skrivande dÀr eleverna fick svara pÄ frÄgor kring vilken/vilka ledare de vill möta i skolan. Utefter det emiriska materialet har en litteraturundersökning om vad tidigare forskning sÀger kring ledarskap gjorts.

Syftet med detta examensarbete har varit att synliggöra elevers uppfattningar om lÀrarauktoritet och jÀmföra dessa elevers uppfattningar. Examensarbetet omfattar Ätta kvalitativa intervjuer med gymnasieelever pÄ samma skola i en mellanstor svensk stad samt en kvalitativ intervju med en modersmÄlslÀrare. Denna studie Àr delvis en komparativ studie mellan arameiska/syrianska elever och svenska elever syn pÄ lÀrarauktoritet. Undersökningens resultat visar att elevens syn pÄ lÀrarens auktoritet pÄverkar elevens lÀrande och studiemotivation. LÀraren i Syrien, Libanon, Irak och Turkiet har en mer utprÀglad auktoritÀr ledarroll och stÀller högre krav och förvÀntningar pÄ eleverna Àn i svenska skolan.

Ledarstil ?r ett oerh?rt brett begrepp vilket innefattar m?nga olika aspekter. Bakgrunden till unders?kningen grundade sig i att se hur dessa ledarstilar kan appliceras och till?mpas f?r att motivera ut?vare i s? stor utstr?ckning som m?jligt. Syftet med unders?kningen var s?ledes att urskilja hur ledare mellan individuella idrott och lagidrott anv?nder ledarstilar f?r att motivera sina ut?vare.

Sandahl, Sture och Sjödin, Anna. (2005). Den odefinierade specialpedagogiken. (The undefined special education.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande arbete Àr att kartlÀgga de förestÀllningar rektorer har om elever i behov av sÀrskilt stöd och specialpedagogisk kompetens nÀr de fattar beslut som berör det specialpedagogiska verksamhetsomrÄdet. I arbetet ges lÀsaren en teoretisk genomgÄng om bland annat specialpedagogik, kategoriskt och relationellt perspektiv, ledarskap och skolutveckling samt en teori baserad pÄ Foucaults tankar om avvikelse ? normalitet och maktstrukturer, som ligger till grund för bearbetandet av vÄra slutsatser.

Med anledning av lÀroplanens tyngd pÄ samverkan mellan hem och skola Àr syftet med detta arbete att fÄ en bild av hur lÀrare ser pÄ sina förÀldrakontakter. FrÄgestÀllningarna Àr nÀr, hur och varför hem och skola tar kontakt med varandra och hur kontakterna skulle kunna förbÀttras. I detta arbete ingÄr en kvalitativ studie dÀr ett antal lÀrare intervjuas om deras uppfattningar av förÀldrasamverkan..