Nilsson Marlene & Zanjani Nafiseh (2009). SprÄkets betydelse för samverkan mellan skola och hem (The importance of language for interaction between school and home). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna undersökning Àr att belysa betydelsen av förÀldrarnas kunskaper i svenska sprÄket för samverkan med skolan och barnens lÀrande i till exempel matematik. Undersökningsmetoderna Àr bÄde kvantitativa och kvalitativa. Dessa bestÄr av enkÀter till förÀldrar med annat modersmÄl Àn svenska och intervjuer med tvÄ lÀrare och tio SFI ? pedagoger.

Syfte med uppsatsen har varit att undersöka hur olika typer av ledare inom skolans vÀrld har upplevt samarbetet mellan kultur och skola. Jag har undersökt hur olika ledare har upplevt projektet FramÄt och om de i detta samarbete har hittat vÀrden som har varit av betydelse för att kunna anvÀnda sig av projektets arbetsmodell, (verktyg). I min undersökning har jag riktat mig till fyra deltagande kommuner dÀr har jag intervjuat en ledare per kommun. Min undersökning bestÄr av en skolledare som varit deltagande i projektet och tvÄ skolledare ledare som delegerat uppgiften vidare, samt en intervjuperson som inte arbetade som skolledare, men ledare av projektet vid dennes skola. Jag har valt att kalla de olika ledarkaraktÀrerna för ledare i denna undersökning.

1998 förvÀrvades företaget Urbis Security i RumÀnien. Urbis Security blev sedermera införlivat i dotterbolaget Assa Abloy Romania. Med tiden har problem börjat dyka upp och företaget har fÄtt allt svÄrare att hÀvda sig bÄde kvalitets, konkurrens och resultatmÀssigt. Följden av detta Àr planer pÄ nedlÀggning eller förflyttning av vissa delar i tillvekningsenheten av Assa Abloy Romania. Undersökningens syfte Àr att med hjÀlp av den framtagna modellens fyra faktorer utvÀrdera hur dessa pÄverkade situationen fram till nedskÀrningarna av vissa delar inom tillverkningsenheten i Assa Abloy Romania.

Denna studie med titeln "Vad Àr kunskap? - en kvalitativ studie av synen pÄ kunskap i skola och utbildning hos John Dewey och i tidskriften Skola och SamhÀlle 1946 -1962" Àr en studie dÀr undersökningens fokus var att beskriva synen pÄ kunskap i skola och utbildning med textanalys som metod, dÀr tryckta kÀllor ligger till grund för resultatet. Syftet med studien var att undersöka vilken syn pÄ kunskap i skola och utbildning som kommer till uttryck i skrifter författade av John Dewey samt i artiklar frÄn tidskriften Skola och SamhÀlle mellan Ären 1946 ? 1962. I analysarbetet anvÀnde jag mig av teorier om kunskap och egna frÄgestÀllningar om kunskapssyn.

Syftet med mitt arbete har varit att belysa förÀldrars och lÀrares resonemang kring samarbetet mellan hem och skola. Jag har gjort en kvalitativ forskningsstudie dÀr jag har anvÀnt den halvstrukturerade intervjun som arbetsredskap. I min studie har jag intervjuat tre förÀldrar och tre pedagoger i en grundskola i Mellansverige och jag anvÀnde mig av snöbollsurvalet. Det som kommit fram i mitt resultat visar pÄ att samarbetet mellan hem och skola prioriteras vÀldigt högt. Det har Àven framkommit att det finns ett gemensamt intresse hos bÄde förÀldrar och pedagoger att utveckla samarbetet pÄ olika sÀtt samt vilken pÄverkan samarbetet har pÄ barnen.

EssÀn utgÄr frÄn den praktiska klokheten, ett av Aristoteles kunskapsbegrepp. Den praktiska klokheten finns i sÀttet att vara och i sÀttet att kommunicera. Det behövs lyhördhet, uppmÀrksamhet och kÀnslomÀssig begÄvning för att vara praktisk klok. Genom att söka och beskriva det lika, det olika och det unika jÀmför jag ledarskapet för en mÄngkulturell arbetsgrupp i en stockholmsnÀra kommun med ledarskapet i en landsortskommun. Jag beskriver och diskuterar ett medskapande ledarskap samt behovet av att ibland tillÀmpa ett mer auktoritÀrt ledarskap.

Ett företag inom försÀkringsbranschen i norra Sverige visar upp interna skillnader i frisknÀrvaro mellan tvÄ av sina kontor. VÄrt uppdrag var att identifiera vad orsaken till detta kan vara utifrÄn perspektiven ledarskap och psykosocial arbetsmiljö pÄ arbetsplatserna.Metoden var att kvantitativt, med en webbenkÀt, samla in uppgifter frÄn bÄda dessa kontor dÀr respondenterna har svarat pÄ frÄgor med fasta svarsalternativ och ett fÄtal öppna frÄgor. Dessa svar har sedan analyserats i statistikprogrammet SPSS.Resultatet antyder att det Àr smÄ skillnader i uppfattningen om ledarskap och psykosocial arbetsmiljö mellan kontoren och att majoriteten av de svarande stÀller sig mycket positiva till dessa frÄgestÀllningar. Det indikerar att det finns andra tÀnkbara orsaker till skillnaden som inte rymdes inom denna undersökning..

Studiens syfte Àr att beskriva hur enhetschefer i en offentlig organisation med inriktning pÄ vÄrd och omsorg resonerar kring sina förutsÀttningar att pÄverka arbetsmiljön och arbetsglÀdjen. I organisationen har det under de sista Ären skett stora omorganisationer och förÀndringar som medför en kÀnsla av oro och osÀkerhet och ingen vet hur framtiden blir. Arbetslivet stÄr inför stora utmaningar som innebÀr ett hÄrdare arbetsklimat med andra villkor som sÀtter press pÄ mÀnniskan. Konsekvenserna av de stÀndiga förÀndringar och pÄfrestningar inom arbetslivet leder ofta till en försÀmrad arbetsmiljö och sÀmre anstÀllningsvillkor. Det Àr dÀrför viktigt för dagens organisationer att stödja och utveckla ett gott ledarskap, sÄ ledarna tillsammans med medarbetarna orkar utveckla och driva verksamheten framÄt.

Genom att observera ledare i videoupptagningar har ett försök gjorts att identifiera och kvantifiera kÀnnetecknande drag för kommunikativt ledarskap. NÄgra tendenser till vad som Àr kÀnnetecknande Àr ett metaforiskt och personligt sprÄk. Kommunikativa ledare anpassar sin talhastighet som gör att uppmÀrksamheten kvarstÄr hos mottagarna utan att förstÄelsen gÄr förlorad. Talhastigheten fÄr sÄledes varken vara för snabb eller för lÄngsam. Alla ledare i studien anvÀnder sig av tredje person i sina tal och de flesta anvÀnder negativa ord mer Àn positiva.

Lindblom, C. och Skoog, D. (2008) Uppdrag och verklighet - En studie omuppdragsbeskrivningens inverkan pÄ chefskapet.C-uppsats i sociologi.Högskolan i GÀvle, institutionen för vÄrdvetenskap och sociologi.Undersökningens syfte var att undersöka om verksamhetschefer upplever att deras uppdragsbeskrivning stÀmmer överens med det dagliga arbetet inom verksamheten samt om uppdragsbeskrivningen inverkar pÄ deras yrkesroll som verksamhetschef inom ordinÀrt boende, hemtjÀnst.Undersökningen utgjordes av en kvalitativ studie i form av intervjuer.Antal informanter som deltog i studien var fyra verksamhetschefer inom ordinÀrt boende inom OmvÄrdnad GÀvle. Resultatet visade att verksamhetscheferna inte upplevde att uppdragsbeskrivningen motsvarade vad de utförde i det dagliga arbetet i verksamheten. Uppdragsbeskrivningens inverkan pÄ ledarskap respektive chefskap upplevdes som viktig,dock upplevde inte cheferna att den var uppdaterad.

Vi har under vÄr verksamhetsförlagda del av vÄr lÀrarutbildning observerat att mÄnga lÀrare haft stora problem med att komma tillrÀtta med elevers bristande sociala kompetens. I samtal med lÀrare, mentorer, elever men ocksÄ med mÀnniskor utanför skolan har vi blivit uppmÀrksammade pÄ det faktum att samtliga önskar att skolans lÀrandemiljö skall prÀglas av lugn och trygghet och att grunden för detta bygger pÄ ett gemensamt socialt förhÄllningssÀtt.Denna internationella dokumentstudie har pÄ ett komparativt sÀtt studerat de nationella och lokala styrdokumenten vid en engelsk och en svensk skola med utgÄngspunkt frÄn elever motsvarande Är 4 - 9. Avsikten har varit att försöka belysa eventuella likheter och olikheter nÀr det gÀller skolornas arbete med disciplinÀra frÄgor. Uppsatsen har samtidigt haft som syfte att visa om det finns ett samband mellan respektive lÀnders styrdokument och de etablerade lÀrteorier som finns.Inom respektive skola i studien Àr det rektorn som har ansvaret för att upprÀtta och sÀkerstÀlla efterlevandet av de nationella och lokala styrdokumenten. Vad som bl.

I den hÀr uppsatsen Àr utgÄngspunkten att belysa lÀrarens uppfattning av ett inkluderande arbete i en skola för alla. Detta hos lÀrare som har mer eller mindre erfarenhet frÄn att arbeta med elever med annat modersmÄl Àn svenska. Tidigare forskning samt en mindre kvalitativ intervjustudie, med fyra lÀrare frÄn tvÄ olika skolor i grundskolans tidigare Är, Àr grunden för denna studie. Resultatet visar att begreppen Àr komplexa och att de lÀrare vi intervjuat har olika uppfattning om begreppen. Tidigare forskning samt vÄrt resultat visar att skolan Ànnu inte nÄtt fram till en inkluderande skola, en skola för alla, men det att det finns en strÀvan att arbeta mot detta..

Denna uppsats undersöker genom en textanalys inspirerad av hermeneutiken det utrymme som kvinnor och mÀn ges i lÀroböckerna för gymnasieskolans kurs i Organisation och ledarskap samt en analys av hur detta pÄverkar konstruktionen av ledare frÄn ett genusperspektiv. De tre utvalda lÀroböckerna har analyserats utifrÄn teorier kring könsroller, könsordning, genussystem och ledarskapets manliga könsmÀrkning. Studiens resultat visar att mÀn ges ett större utrymme i böckerna. De finns med pÄ fler bilder och nÀmns fler gÄnger i texterna. Ofta reproducerar lÀroböckerna stereotypa könsroller men det finns ocksÄ exempel pÄ nÀr könsrollerna utmanas.

VĂ„rt syfte med denna studie Ă€r att belysa vilka förutsĂ€ttningar och hinder som chefer inom Landstinget i Östergötland upplever att det finns för att ett gott ledarskap och en god samverkan mellan tre chefsnivĂ„er ska kunna infinna sig i verksamheten idag.Vi har samlat in data genom intervjuer. Urvalet gjorde vi strategiskt och urvalsgruppen bestod av nio stycken chefer pĂ„ tre olika nivĂ„er. Den insamlade data analyserades med hjĂ€lp av deskriptiv kvalitativ innehĂ„llsanalys. Vi har inspirerats av fenomenologin och arbetat induktivt i denna studie.En slutsats Ă€r att cheferna har fĂ„ pĂ„verkansmöjligheter pĂ„ mĂ„nga av faktorerna som verkar hindrande pĂ„ ledarskapet och samverkan mellan chefsnivĂ„erna. VĂ„r andra slutsats Ă€r att mellanmĂ€nskliga relationer Ă€r avgörande för att förutsĂ€ttningar för detta ska skapas.

Gislaveds kommun stÄr likt mÄnga andra kommuner inför en utmaning dÄ stora pensionsavgÄngar vÀntas. För att stÄ sig i konkurrensen om den kompetenta arbetskraften mÄste kommunen framstÄ som en attraktiv arbetsgivare. En del i detta Àr att se över hur chefskapet i organisationen ser ut och hur det kan utvecklas.Medarbetarna i Gislaveds kommun har genom intervjuer beskrivit hur de uppfattar chefskapet i kommunen i dag och delgett sina förestÀllningar om hur cheferna i den kommunala verksamheten bör bedriva sitt ledarskap. Deras tankar och Äsikter har legat till grund för denna studie. Syftet Àr att se hur chefskapet i kommunen skulle kunna utvecklas och komma fram till gemensamma riktlinjer som kan utgöra ett stöd för cheferna.Genom att koppla den insamlade empirin till aktuell teori fÄr vi en ökad förstÄelse för vad medarbetarna anser om kommunens ledarskap idag och vad de saknar och efterfrÄgar.Resultatet av vÄr studie har visat att Gislaveds kommun i dag mÄste arbeta mer med frÄgor kring ledarskap.