Den hÀr magisteruppsatsen behandlar tvÄ perspektiv pÄ ledarskap som jag kallar för statiskt och kulturellt. Det statiska perspektivet handlar om att betrakta ledarskapskompetenser som oförÀnderliga och dÀrför samma i alla situationer. I kontrast till detta stÄr det kulturella perspektivet som handlar om att betrakta ledarskapskompetenser som processer. Syftet i den hÀr uppsatsen Àr att pÄvisa att dessa tvÄ ledarskapsperspektiv förekommer och att i en empirisk kontext pröva de hÀr perspektiven för att se om och hur de fÄr stöd av deltagarna i studien. Genom den hermeneutiska metoden har jag intervjuat fem deltagare som Àr svenska ledare med mÄnga Ärs erfarenhet av ledarskap. De respresenterar olika branscher och företag.

Den hÀr uppsatsen har syftat till att redogöra vilka teorier som presenteras i studielitteraturen för direkt ledarskap i Försvarsmakten och U.S. Army. Uppsatsen har vidare syftat till att redogöra för skillnader och likheter i hur dessa teorier presenteras. Slutligen har syftet varit att visa hur detta pÄverkar ledare och soldater i praktiken.För att genomföra arbetet har litteraturstudier med kvalitativ metod anvÀnts. För att visa pÄ ovan nÀmnda likheter och skillnader har komparation anvÀnts.Först har fem mÀtpunkter stÀllts upp och redogjorts för.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka vilken syn fem gymnasielÀrare i svenska har pÄ motivation och vad de gör för att skapa motivation hos sina elever. Detta stÀlls sedan i relation till ledarskap och kunskapssyn för att se om det finns ett samband mellan dessa och hur lÀraren motiverar eleven. Inledningsvis ger arbetet en översikt av tidigare forskning av motivation samt motivation i relation till kunskapssyn och ledarskap. Kvalitativa intervjuer anvÀndes för att uppnÄ syftet. Resultatet presenterar hur respondenterna anser att de motiverar sina elever. Samtliga nÀmner verklighetsförankring, intresse och relationsskapande. Resultatet tyder Àven pÄ en relation mellan hur respondenten ser pÄ motivation med dess kunskapssyn och ledarskap..

Dagens samhÀlle bestÄr allt mer av att kunna balansera livet mellan arbete och fritid. Studien undersöker hur ledare inom Falköpings kommun bedriver hÀlsofrÀmjande ledarskap i kombination med förÀldraskap.Falköpings kommun har en personalstrategi som innehÄller en vision om att kommunen ska vara en attraktiv arbetsplats och har cirka 3000 stycken medarbetare. Uppdraget vi fick av personalenhetschefen pÄ Falköpings kommun, var att undersöka hur ledarna kombinerar sitt hÀlsofrÀmjande ledarskap pÄ arbetsplatsen med förÀldraskap pÄ fritiden, med en bra balans dem emellan. Syftet med vÄr undersökning Àr att fokusera pÄ de uppfattningar och erfarenheter ledarna har rörande förhÄllningssÀtt och arbetssÀtt i frÄgor om hÀlsofrÀmjande arbete och hur man samtidigt fÄr ihop sitt livspussel.Det Àr ett aktuellt Àmne och det finns inte sÄ mycket studier gjorda med kombinationen hÀlsofrÀmjande ledarskap och förÀldraskap. Kommunen vill vara en attraktiv arbetsgivare och utifrÄn detta arbete gör vi en utvÀrdering som Àr kopplad till personalstrategins fem fokusomrÄden; arbetsmiljö och hÀlsa, jÀmstÀlldhet och mÄngfald, kompetensförsörjning, ledarskap och medarbetarskap samt lön och villkor.

Syftet med föreliggande undersökning var att med en diskursteoretisk anknytning belysa hur lÀrare med behörighet att undervisa i teoretiska Àmnen i skolÄr 7-9 talar om elever i skolsvÄrigheter och om sÀrskilt stöd i en skola för alla. I denna kvalitativa undersökning fÄr lÀsaren ta del av en litteraturgenomgÄng som behandlar specialpedagogisk forskning och verksamhet, elever i skolsvÄrigheter, sÀrskilt stöd och en inkluderande skola för alla. För insamlingen av den empiriska undersökningen genomfördes enskilda och delvis strukturerade intervjuer med sex lÀrare. Intervjuerna utgick frÄn frÄgeomrÄden rörande elever i skolsvÄrigheter, sÀrskilt stöd och en skola för alla. LitteraturgenomgÄngen och resultatet av intervjuerna ligger till grund för den diskursteoretiskt anknutna diskussionen. Sammanfattningsvis tyder mina litteraturstudier och resultat pÄ att det inte fanns en absolut kunskap eller sanning i talet om elever i skolsvÄrigheter och om sÀrskilt stöd i en skola för alla.

Detta Àr en kandidatuppsats som presenterar en analys av ett spelföretag och dess verksamhet med fokus pÄ gruppdynamik, ledarskap och projektledning. Uppsatsen Àr indelad i tre delar, analys, genomförande och resultat. Analys delen beskriver följande verksamhetsomrÄden; hur gruppen anstÀllda pÄ Black Drop Studios agerar i samspelet med varandra, vilken typ av ledarskap som bedrivs, hur produktionen Àr strukturerad, vilka projektledningsverktyg och metoder som anvÀnds. Genomförande delen beskriver olika ÄtgÀrder för dessa verksamhetsomrÄden, för att göra dessa mer effektiva. Resultat delen beskriver vilka ÄtgÀrder som införts samt vilka som planerade att genomföras. Sammanfattningsvis har gruppen utvecklats till en mer högpresterande grupp med en större insikt i vad som pÄverkar deras sÀtt att fungera som ett team och deras behov ledarskap, verktyg och arbetsmetoder inför framtida projekt och utmaningar..

Syftet med studien var att utveckla kunskap och förstÄelse för chefers och ledares uppfattningar av det egna pedagogiska ledarskapet under en större organisationsförÀndring. FrÄgestÀllningen formulerades som: Vilka kvalitativa skillnader i uppfattningen av sitt eget pedagogiska ledarskap finns hos chefer under en omorganisation? För att fÄ svar pÄ vÄr forskningsfrÄga utfördes en kvalitativ datainsamling medelst intervjuer med Ätta chefer pÄ omrÄdes- och sektorsnivÄ inom Göteborgs Stad. Studien har en fenomenografisk ansats vilket inneburit att teoribildningen i första hand var induktiv dÄ den utgÄr frÄn den funna empirin men för att göra det studerade fenomenet greppbart och möjligt att tolka har ett abduktivt förhÄllningssÀtt genomsyrat forskningen dÀr bÄde empiri och applikabla teorier presenterats och klargjorts för lÀsaren, teorier explicit kopplade till lÀrande och ledarskap. I resultatet framkommer ett flertal kvalitativa skillnader i chefernas uppfattningar av sitt eget ledarskap vilka presenteras under tre olika beskrivningskategorier: Att leda progressivt och utvecklingsinriktat, Att leda med stabilitet och trygghet samt Att leda fokuserat och mÄlinriktat.

Under de senaste Ären har kulturpolitiken i Sverige blivit allt hÄrdare och de ekonomiska anslagen till kulturinstitutionerna frÄn stat och kommun har minskat. En ekonomisering av kulturen har skett, det vill sÀga att organisationer inom kultursektorn i allt större utstrÀckning drivs som företag och det ekonomiska perspektivet har fÄtt större utrymme. Kungliga Dramatiska Teatern, Kungliga Operan och Stockholms Stadsteater Àr tre scenkonstinstitutioner som alla vittnar om Àndrade ekonomiska förhÄllanden. I och med de nya kraven pÄ kulturinstitutioner stÀller vi oss frÄgan om det i framtiden skulle underlÀtta med ett delat ledarskap. Skulle institutioner stÄ starkare och bÀttre kunna möta den nya situationen genom att ha en ekonomisk VD och en teaterchef som delar lika pÄ ansvaret för verksamheten och som bÄda rapporterar till styrelsen?Genom intervjuer med Operans teaterchef/VD Anders Franzén, Dramatens tidigare teaterchef/VD Staffan Valdemar Holm, Stadsteaterns vice VD Christina Olsson och Dramatens vice VD Mikael BrÀnnvall har vi studerat dagens ledarskap pÄ dessa organisationer och deras tankar kring ett delat ledarskap.

Inledning: I Sverige finns det ett stort kommersiellt intresse för ishockey och fotboll. Man fÄr ofta höra om goda sportsliga insatser frÄn spelare men sÀllan om personerna med makt vid sidan av planen. Vi studerar Sports management och har dÀrför intresserat oss för att undersöka en bransch som vi möjligtvis kommer arbeta inom i framtiden.Syfte: En verkstÀllande direktör har rollen med mest makt och högsta befogenhet i den dagliga verksamheten i en organisation. Vd:arna har Àven en central roll i idrottsorganisationer. Syftet med studien var att utifrÄn vd:arnas egna subjektiva beskrivning undersöka hur rollen som vd ser ut och vilka olika aspekter som mÄste beaktas i det dagliga arbetet, samt hur och vilket ledarskap som tillÀmpas.FrÄgestÀllningar: Hur ser arbetet ut och vilka ansvarsomrÄden finns för en vd/klubbchef inom en ishockey-/fotbollsklubb? Vilket ledarskap tillÀmpas av vd:arna/klubbcheferna? Vilka Àr de största svÄrigheterna och utmaningarna samt vad pÄverkar vd:arnas/klubbchefernas ledarskap?Metod: Vi har genomfört sex stycken kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med verkstÀllande direktörer, klubbdirektörer och klubbchefer för elitishockey- och elitfotbollsklubbar.Empiri och slutsats: Studien visar att det fanns en gemensam uppfattning om vad ledarskap Àr, och hur det utfördes av vÄra respondenter.

Syftet med undersökningen var att undersöka vilken betydelse ledarskap (transformatoriskt och transaktionsorienterat) och personlighets-variabler sÄsom tilltron till egna förmÄgan, kontrollokus, optimism (LOT-R), PANAS, hade betrÀffande mÀnniskors instÀllning till förÀndringar i organisationer. I en enkÀtstudie deltog 311 medarbetare och chefer i ett medelstort företag. Resultatet visade att positiv instÀllning till förÀndringar kunde statistiskt förklaras av tilltron till den egna förmÄgan, positiv affekt och intern kontrollokus (regressionsanalys). Transformativt och transaktionsorienterat ledarskap inverkade endast i en liten omfattning instÀllningen till förÀndringar. En slutsats var att personlighetsvariabler som tilltron till den egna förmÄgan, positiv affekt och intern kontrollokus hade större inverkan pÄ instÀllningen till förÀndringar Àn ledarskap.

I denna studie har det undersökts hur samverkan fungerar mellan skola och socialtjĂ€nst och hur sekretessen pĂ„verkar detta. Även en undersökning av en öppenverksamhet som samverkar mellan skola och socialtjĂ€nst har gjorts för att se hur sekretess pĂ„verkar samverkan mellan de olika myndigheterna. Det har anvĂ€nts en kvalitativ metod i studien dĂ€r det har intervjuats tvĂ„ skolkuratorer, tvĂ„ socialsekreterare och en socialpedagog frĂ„n en öppenverksamhet. Resultaten av intervjuerna har jĂ€mförts med teori och tidigare forskning. De resultat som framkommit Ă€r att sekretessen mellan skola och socialtjĂ€nst ses bĂ„de som en hjĂ€lp men Ă€ven ett hinder i samarbetet mellan myndigheterna.

Syftet med denna studie Àr att se hur ledarskapet och arbetslaget pÄverkar lÀrarnas arbetsmiljö och om det Àven pÄverkar lÀrarens pedagogiska arbete. Studien Àr avgrÀnsad till den psykosociala arbetsmiljön.Bakgrunden till denna studie Àr vÄrt intresse för arbetsmiljöfrÄgor som vi bland annat har mött nÀr vi varit ute i skolverksamheten. I dagens skola lÀggs det mycket krav och ansvar pÄ lÀraren och det har stor betydelse för den psykiska hÀlsan. DÀrför tycker vi det Àr intressant att inför vÄrt kommande yrke göra denna studie.Metoden vi har anvÀnt oss av Àr kvantitativ, dÄ vi anvÀnt oss av strukturerade enkÀter. Urvalet har varit 38 lÀrare pÄ fem olika skolor.VÄr teoretiska bakgrund behandlar begreppet psykosocial miljö och omrÄdena gruppen, pedagogiskt ledarskap samt lagar och styrdokument.I resultatet har vi fÄtt fram att arbetslaget och ledaren Àr tvÄ mycket viktiga faktorer för den psykosociala miljön.

Inom sjukvÄrden Àr det vanligt att chefer har samma yrke som sinamedarbetare och att de dessutom Àr verksamma inom professionensamtidigt med sitt chefsuppdrag. Denna kvalitativa intervjustudie harundersökt hur klinikchefer och avdelningschefer inom svensk sjukvÄrdupplever att dubbla roller pÄverkar ledarskapet och om de Àruppgifts- eller relationsinriktade i sin ledarstil. BÄda kategoriernatycker att det Àr en fördel att ha samma yrkeskompetens ochklinikcheferna uttrycker att det ger pondus Ät besluten. Klinikchefernaupplever att de arbetar för mycket och att det Àr höga krav pÄpositionen. Ledarstilen skiljer sig inte markant mellan gruppernaÀndÄ förefaller klinikchefernas stil att vÀga mer Ät detuppgiftsorienterade hÄllet.

Ledarskapet ses av mÄnga mÀnniskor som att vara ?ensam herre pÄ tÀppan?, att styra ensam och fatta alla beslut samt hantera allt ansvar. En framgÄngsrik ledare hyllas ofta till ofantliga höjder sÄ lÀnga resultaten Àr goda, mÄlen Àr uppnÄdda, personal och organisation utvecklas. Att vara ledare idag stÀller höga krav pÄ individen, ledarskapsforskningen fokuserar till stor del pÄ vilka egenskaper en ledare bör ha och blir dÀrmed mycket individbetonad. Dessa motsÀgelsefulla krav kan för ledarna leda till stress, depression och i vÀrsta fall utbrÀndhet och spruckna förhÄllanden.

Studiens syfte var att fÄ en djupare förstÄelse för hur förskollÀrare ser pÄ ledarskap och pÄ förskollÀrares roll som ledare, lÀrare och pedagogisk ledare. De forskningsfrÄgor som stÀlldes var hur förskollÀrare ser pÄ begreppen ledare, lÀrare och pedagogiska ledare, vad de anser krÀvs av en ledare i förskoleverksamheten, om de anvÀnder sig av nÄgon sÀrskild ledarstil, och om det finns skillnader i deras uppfattningar kring ledarskap beroende pÄ om de arbetat lÄng eller kort tid i förskolan. Studien har en kvalitativ ansats och kvalitativa intervjuer anvÀndes som datainsamlingsmetod, dÀr sex förskollÀrare deltog. Resultaten visar att samtliga förskollÀrare ansÄg sig vara pedagog eller pedagogiska ledare. DÀremot fanns det delade meningar om vad ledarskap i förskoleverksamheten kan stÄ för.