Syftet med detta arbete Àr att utifrÄn given struktur och organisation, befintlig personal och medarbetare, identifiera och analysera de mest vÀsentliga konfliktomrÄdena inom Svenska kyrkan och söka förklaringar till dessa utifrÄn organisatoriska och/eller ledarskapsmÀssiga faktorer.Vi har funnit att den kritik som riktats mot Kyrkan de senaste decennierna kvarstÄr Àn idag. Den stora, komplicerade och byrÄkratiska organisationens tvedelade karaktÀr, i en synodal och en andlig struktur samt det svaga individuella ledarskapet och en oförmÄga att hantera konflikter utgör kÀlla till de flesta konflikter. Det pÄgÄr en maktkamp inom organisationen och biskoparnas marginalisering frÄn makten kan ses som ett exempel. Den demokratiska linjens inflytande Àr starkt och pÄverkar i mÄnga stycken Àven det andliga arbetet. Organisationen har inte förmÄga att förÀndra sig, att anpassa ledning och struktur efter de nya förhÄllandena, att möta kraven pÄ modernt ledarskap och att möta förÀndringar i en allt mer sekulariserad omvÀrld, vilket kan förklaras med svagt ledarskap, otydlig ledningsstruktur och oförmÄga att implementera fattade beslut.

AbstractThis essay contains a comparison between principals and supervisors within the Health-care and is focused on their view regarding their own leadership. It contains a comparison between their respective models for leadership and how to evolve as a leader within these two organizations.The study is carried out as in dept interviews with four principals and four supervisors.The results show that the principals have a sufficient education and a broad network, but they need the opportunity to a personal development within their leadership. On the other hand, within the Health-care, the supervisors stand on a good base of education where focus lies on the personal development within the leadership. However, they need more opportunities to build up their networks.The conclusion that can be drawn is that these two organisations would gain on learning from each other, in order to establish as good conditions as possible to improve the leaderships within their own organization..

Med utgÄngspunkt i den hermeneutiska ansatsen har vÄrt syfte varit att tolka, förstÄ och förklara ledares upplevelser av sitt ledarskap pÄ en mellanchefsnivÄ vid en offentlig verksamhet. Ansatsen innebar att arbetet med studien gÄtt frÄn del till helhet och frÄn helhet till del. Tolknings- och förstÄelseprocessen har haft sin utgÄngspunkt i författarnas förförstÄelse och litteratur. För att komma vidare i forskningsprocessen anvÀndes metoden intervjuer. Det pedagogiska forskningsintresset har grundats i de faktorer som vi frÄn början trodde skulle vara av vikt för den studerade organisationen, sÄsom vikten av kommunikation och utveckling i arbetet.

I detta arbete redovisas vad olika styrdokument, skolplaner och regeringspropositionen för en förnyad lÀrarutbildning, anser om bilden i förskola/skola. Vi har gjort tvÄ enkÀtundersök-ningar om vad pedagoger (lÀrarutbildare, verksamma pedagoger i skola och förskola och studenter som avslutar sin utbildning men har viss praktisk erfarenhet) anser om ?Bildens betydelse i förskola/skola?. Anser de att bilden har betydelse, hur gör de konkret och hur anvÀnder de sig av bild i sÄ fall. Detta har dÄ jÀmförts med vad styrdokumenten sÀger om bild i förskola/skola och en skillnad mellan teori och praktik kan konstateras.

Syftet med denna studie har varit att undersöka delat ledarskap ur ett ledar- och medarbetarperspektiv i en statlig verksamhet. Vi önskade fÄ svar pÄ hur ledarna samverkar och delar upp arbetsuppgifterna mellan sig och hur medarbetarna ser pÄ detta. Vi undersökte ocksÄ hur kommunikationen upplevdes av inblandade parter. VÄr metod för att lyckas med detta har varit kvalitativ med induktiv ansats dÀr vi genom enkÀtfrÄgor, till sÄvÀl ledarna som ett urval av gruppens medarbetare, fÄtt svar pÄ frÄgestÀllningarna betrÀffande samverkan och arbetsuppdelningen samt hur kommunikationen fungerar mellan parterna. Svaren frÄn respondenterna ger en samstÀmmig bild av att det fungerar mycket bra.

Dagens samhÀlle bestÄr allt mer av att kunna balansera livet mellan arbete och fritid. Studien undersöker hur ledare inom Falköpings kommun bedriver hÀlsofrÀmjande ledarskap i kombination med förÀldraskap.Falköpings kommun har en personalstrategi som innehÄller en vision om att kommunen ska vara en attraktiv arbetsplats och har cirka 3000 stycken medarbetare. Uppdraget vi fick av personalenhetschefen pÄ Falköpings kommun, var att undersöka hur ledarna kombinerar sitt hÀlsofrÀmjande ledarskap pÄ arbetsplatsen med förÀldraskap pÄ fritiden, med en bra balans dem emellan. Syftet med vÄr undersökning Àr att fokusera pÄ de uppfattningar och erfarenheter ledarna har rörande förhÄllningssÀtt och arbetssÀtt i frÄgor om hÀlsofrÀmjande arbete och hur man samtidigt fÄr ihop sitt livspussel.Det Àr ett aktuellt Àmne och det finns inte sÄ mycket studier gjorda med kombinationen hÀlsofrÀmjande ledarskap och förÀldraskap. Kommunen vill vara en attraktiv arbetsgivare och utifrÄn detta arbete gör vi en utvÀrdering som Àr kopplad till personalstrategins fem fokusomrÄden; arbetsmiljö och hÀlsa, jÀmstÀlldhet och mÄngfald, kompetensförsörjning, ledarskap och medarbetarskap samt lön och villkor.

Syftet med va?r underso?kning a?r att studera om det ledarskap som chefer inom banksektorn anva?nder sig av har a?ndrats i och med de fo?ra?ndringar och omstruktureringar som sker inom branschen och i sa? fall pa? vilket sa?tt. Vi har valt att genomfo?ra kvalitativa djupintervjuer med fyra chefer inom banksektorn i Mellansverige. Intervjuresultaten har kopplats och analyserats utifra?n relevanta teorier inom omra?det.

Uppsatsen behandlar hur ledarskapet pÄverkas dÄ företaget övergÄr frÄn traditionell ekonomistyrning till modern verksamhetsstyrning. UtifrÄn syftet formulerades tre hypoteser, vilka Àr följande:Hypotes ett: Ledarskapet Àr anpassade till ekonomistyrningen, dÄ denna anvÀnds som ett styrverktyg för att nÄ företagets mÄl. DÄ styrningen nÀrmar sig den moderna verksamhetsstyrnignen, blir ledarskapet en integrerad del i styrningen och en mjukare ledarskapsstil formas. Hypotes tvÄ: Kraven pÄ ledaren ökar genom att den moderna verksamhetsstyrningen genererar ett behov av ett helhetsperpektiv - det krÀvs en strategisk överblick samt att den ekonomiska styrningen balanseras med ett medarbetarperspektiv.Hypotes tre: Ledarskap Àr integrerat med övriga styrmedel, dÄ det pÄverkas och krÀver förÀndring i takt med att de andra delarna - strategi, organisationsstruktur och styrsystem - Àndras..

Karlsson, Emma (2006). Tanken Àr god men?.En fallstudie om skolpersonals uppfattningar om inkludering av sÀrskoleelever i grundskolans senare Ärskurser. (It?s a good thought, but? A Case Study of School Employees' Views of Inclusion of Special Education Pupils in Secondary School) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Arbetet behandlar Àmnet en skola för alla och mera specifikt förestÀllningar om inkludering av sÀrskoleelever i en grundskola för de senare Äldrarna, Ärskurs 7 - 9.

Detta examensjobb fokuserar pÄ hur lÀrare sjÀlva ser pÄ fenomenet ledarskap i skolan, och hur de uppfattar att detta pÄverkar lÀrandet i skolan. Arbetet Àr inspirerad av den fenomenografiska ansatsen men den Àr samtidigt Àven en kvalitativ studie. Studien kommer visa att lÀrare har en uppfattning om att det mest grundlÀggande för ett bra ledarskap Àr att man som lÀrare har en bra relation till eleverna, och att ledarskapet i sig Àr det mest grundlÀggande vi har i skolan för att ha ett fungerande klassrumsklimat. Ledarskapet visar sig Àven vara viktigt för att eleverna ska lÀra sig sÄ mycket som möjligt i skolan, och att det Àr grundstenen för att motivera eleverna till att lÀra..

I och med Försvarsmaktens nya riktning, dÀr ett nationellt försvar skall ersÀttas av en insatsorganisation, kommer det ske omfattande förÀndringar inom organisationen. En av dessa berör personalförsörjning dÄ vÀrnpliktssystemet ersÀtts av frivillighet och personalen utgörs av yrkesanstÀllda soldater. Det kan antas att ett förÀndrat personalförsörjningssystem fÄr konsekvenser för kraven pÄ Försvarsmakten och dess anstÀllda. Fokus i den hÀr uppsatsen ligger pÄ plutonchefer och deras chefs- och ledarskap. Detta arbete syftar till att faststÀlla om det finns nÄgon skillnad mellan att vara plutonchef över vÀrnpliktiga respektive anstÀllda soldater.

FramvÀxten av informationssamhÀllets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvÀgar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur Ätta chefer frÄn större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i bÄde nÀrvarande och distanskommunikation. FrÄgestÀllningarna Àr:Vilka övergripande strategier anvÀnder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvÀgar i organisationen?Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa?Vilka strategier anvÀnder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig sjÀlva, i relation till medarbetaren? Analysen ger en mÄngfacetterad bild av kommunikation. Cheferna anvÀnder kommunikation stÀndigt, i alla former, i alla kontexter bÄde medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna.

Ett gott ledarskap Àr en viktig del för att mÀnniskor ska mÄ bra pÄ sin arbetsplats och prestera vÀl. För att kunna utöva ett gott ledarskap pÄ en arbetsplats krÀvs det erfarenhet och kunskap. Kunskap kan fÄs genom praktiska erfarenheter men Àven genom att vidareutbilda sig. Vi har i den hÀr studien fokuserat pÄ hur tvÄ olika utbildningar ser ut inom det salutogena och det hÀlsofrÀmjande ledarskapet. Chefer och ledare har genomgÄtt utbildningarna i syfte att utveckla sitt ledarskap och sin organisation.

Ledningsmetoden Försvarsmakten anvÀnder sig av Àr uppdragstaktik och utbildningen mot den har kunnat riktats ganska fritt. NÀr kadetternas utbildning nu strÀvar mot akademiska mÄl, snarare Àn praktiska, kan innehÄllet av uppdragstaktik i den numera teoritunga utbildningen ifrÄgasÀttas. Ytterligare en aspekt som kan ifrÄgasÀttas i den teoritunga utbildningen Àr det ledarskap som kadetterna utbildas mot.Det övergripande syftet Àr att undersöka om kadetterna vid officersprogrammet utbildas mot den ledningsmetod och ledarstil som Försvarsmakten anvÀnder sig av, det utvecklande ledarskapet och uppdragstaktik.UtifrÄn kursplanerna, utbildas kadetterna vid OP 08-11 mot utbildningsmÄl som kan hÀrledas mot uppdragstaktik och utvecklande ledarskap?I vilken mÀngd Äterspeglas dessa i sÄdant fall?Förenandet av uppdragstaktik och utvecklande ledarskap möjliggörs vetenskapligt i en rapport av Lena Stenlund och Gerry Larsson. Den utgör grund för det analysverktyg som anvÀnds i granskandet av kursplanerna.Studien Àr att betrakta som att en kvalitativ innehÄllsanalys gjorts av kursplanerna för OP 08-11, dÀr en deskriptiv jÀmförelse har gjorts mellan varje kursplan och analysverktyget.Sett till frÄgestÀllningarna kan diskussion knappast vÀckas enligt denna studie om att lÀrandemÄlen vid officersprogrammet inte kan hÀrledas mot uppdragstaktik eller utvecklande ledarskap.

Syftet med detta examensarbete Àe att försöka ta reda pÄ vad lÀrare har för uppfattning angÄende ledarrollen i sitt yrke, vad de anser vara ett gott pedagogiskt ledarskap och hur olika ledarstilar kan pÄverka gruppen och den mentala klassrumsmiljön. Arbetet bestÄr av litterarturstudie och empirisk studie. Den empiriska studien bestÄr av sex intervjuer med lÀrare och litteraturstudien presenterar det pedagogiska ledarskapet och ledarskap mer generellt.I diskussionen jÀmförs svaren frÄn de intervjuade lÀrarna med arbetets syfte och litteraturstudien. Resultatet visar att ledarskap innebÀr att vara tydlig, det ska inte finnas nÄgot tvivel om vem som Àr ledrare. Man ska vara en auktoritet utan att vara auktoritÀr.