Medicinteknikbranschen Àr en högteknologisk och innovativ bransch som karaktÀriseras av snabba förÀndringar och dynamik, enligt branschorganisationen Swedish Medtech. Det Àr Àven den bransch i Sverige som har störst andel kvinnor i företagsledningarna. I en förÀnderlig miljö anses den organiska organisationsstrukturen vara mest lÀmplig och den ledarstil som anses mer kompatibel med organiska organisationsstrukturer Àr den sÄ kallade "feminina" ledarstilen. Syftet med denna uppsats Àr att se hur ledarskapet ser ut i den medicintekniska branschen, och om det finns en typisk ledarstil oavsett kön.Studien har genomförts som en kvalitativ studie för att fÄ en bred och omfattande överblicksbild av hur ledarskapet sker i praktiken. Flera teorier har anvÀnts, men fokus har legat pÄ kontingensteorierna path-goal samt situationsanpassat ledarskap.Ledarskapet inom de undersökta företagen överensstÀmmer i stora drag med varandra och det har inte gÄtt att utlÀsa en distinkt skillnad mellan hur mÀnnen och kvinnorna leder.

Inom musikvÀrlden sÄsom i nÀringslivet Àr andelen kvinnor mycket liten högt uppe i hierarkierna. Ingen av de större konserthusen i vÀrlden leds eller har letts av en kvinnlig dirigent. Syftet med studien Àr att undersöka, beskriva och analysera bilden av ledarskap inom konstmusiken utifrÄn ett könsteoretiskt perspektiv. Studien Àr baserad pÄ intervjuer med orkestermusiker, och analysen av materialet Àr inspirerad av reflexiv metod. Resultatet Àr i samklang med tidigare forskning som har visat att bilden av ledaren Àr bilden av en man.

Syftet med denna studie Àr att undersöka fyra gymnasielÀrare syn pÄ ledarskap i klassrummet och vilken betydelse dessa lÀrare anser att ledarskapet har för arbetsron i klassrummet. Detta undersöktes genom en kvalitativ studie i form av intervjuer med de deltagande lÀrarna. I resultatet framgick att lÀrarna förknippade god kommunikation med ett gott ledarskap och pÄ samma vis förknippade dÄlig kommunikation med ett dÄligt ledarskap. Studien fann Àven en koppling mellan lÀrares kommunikation och arbetsro, eftersom lÀrarna anvÀnde kommunikativa verktyg för att skapa arbetsro i klassrummet. Studien drar slutsatsen att det Àr viktigt att efterstrÀva ett samtalande klassrum, dÀr det sker ett kommunikativt utbyte mellan lÀrare och elev.

DÄ allt fler företag vÀljer att outsourca finner vi det intressant att utifrÄn Mintzbergs fem konfigurationer se outsourcing som en organisationsförÀndring och belysa de problem som kan uppkomma. Vi harvalt att fokusera pÄ, hur förÀndringen pÄverkar ledarskapet samt medarbetaren. genom en jÀmförelse av relevanta teorier har vi funnit att företagets struktur, kultur och ledarskap Àr i stark beroendestÀllning gentemot varandra vilket gör det nödvÀndigt att dessa faktorer samspelar och beaktas vid en organisationsförÀndring likt outsourcing..

Vi avser studera operativa team inom poliskÄren, vad som gör dessa effektiva samt den kontext i vilken de existerar. Vi vill ocksÄ undersöka huruvida eventuell diskrepans föreligger mellan teori och praktik inom omrÄdet teameffektivitet. För insamlandet av empirisk data för denna uppsats har vi tillÀmpat en kvalitativ ansats. VÄr huvudsakliga metod för datainhÀmtning Àr personliga intervjuer. VÄr teoretiska referensram utgörs av Maslows hierarki, McGregors gruppteori, Belbins rollstrukturer för effektiva team, Kotters Ätta steg för strategiska förÀndringsarbete samt Golemans teori kring emotionellt ledarskap och emotionell intelligens.

Denna studie behandlar hur företaget GÀllöfsta Perlan Ledarskap, verksamt inom utbildningsbranschen, arbetar med att upprÀtta lÄngsiktiga kundrelationer. Till följd av en ökad konkurrens och att marknader blivit mer komplexa stÀlls högre krav pÄ att bibehÄlla befintliga kunder och Äterta tidigare kunder. Genom att företag betraktar sina kunder som resurser dÀr varje kunds unika preferenser tillgodoses skapas ett vÀrde som frÀmjar att lÄngsiktiga relationer upprÀttas, vilket frambringar kundlojalitet och ger företaget konkurrensfördelar.Denna studie tar en kvalitativ ansats genom att en fallstudie tillÀmpas dÀr det empiriska underlaget bestÄr av intervjuer med personer inom GÀllöfsta Perlan Ledarskap. Studiens resultat pÄvisar faktorer som blir viktiga för företaget vid upprÀttande av lÄngsiktiga kundrelationer. Dock har utmaningar framkommit som GÀllöfsta Perlan Ledarskap bör beakta för att ytterligare förbÀttra sitt arbete med att upprÀtta lÄngsiktiga kundrelationer..

I denna studie undersöks sju skolor som saknar vÀgledare genom intervjuer med skolledarna. Syftet med studien att studera hur rektorer pÄ skolor som saknar vÀgledare ser pÄ och tolkar vÀgledning samt hur de organiserar och tillgodoser vÀgledning I studien anvÀnds en kvalitativ metod, vilket Àr relevant för undersökningen eftersom mÄlet Àr att fÄ en helhetsförstÄelse och en djupare inblick i skolledarnas syn kring vÀgledning. I arbetets teoridel presenteras olika teorier och förklaringsmodeller om ledarskap, organisering och översÀttning (tolkning). Skolledarnas arbete innebÀr ledarskap inom skolan, organisering av skolan och tolkning/översÀttning av skolans styrdokument som skollag och lÀroplan. Resultatet visar i sin helhet att skolorna som saknar en utbildad vÀgledare kompenserar denna tjÀnst med annan personal, det kan vara allt frÄn mentor till specialpedagog eller en konsult som redan har annan sysselsÀttning pÄ respektive skola, detta för att spara pÄ anstÀllningskostnader. Skolledarna ser de knappa resurserna frÄn kommunen som en orsak till att vÀgledning inte prioriteras och menar att staten och kommunerna dÀrefter bör sats mer pÄ vÀgledning genom att höja budgeten..

Relativt fÄ studier har undersökt trÀnarens betydelse för motivationen hos idrottsutövarna trots att mÄnga Àr överens om att trÀnaren Àr en viktig person inom idrott (Frederick & Ryan, 1995). Syftet var dÀrför att studera trÀnarens beteende och hur detta förhÄller sig till idrottarnas motivation. Föreliggande studie Àr en enkÀtundersökning (N = 104) utförd bland kvinnliga ungdomsbasketlag.  Hierarkisk multipel regressionsanalys anvÀndes för att undersöka sambandet mellan ledarskap frÄn trÀnaren och motivation hos spelarna. I likhet med tidigare studier visade resultaten att framförallt trÀnarens fokusering pÄ utveckling av idrottsliga fÀrdigheter var betydelsefull för spelarnas inre motivation.  Mindre sjÀlvbestÀmd motivation var dÀremot förknippad med lÄg tillfredsstÀllelse med sin egen prestation. Studien visade ocksÄ att amotivation var högre ju Àldre spelaren var, vilket Àr viktigt för trÀnare att kÀnna till och försöka motverka för att kunna behÄlla fler unga flickor inom idrotten..

Studien undersöker relationen mellan skolpersonal och förÀldrar. Syftet med studien har varit att undersöka ifall relationen har Àndrats de senaste Ären och pÄ vilket sÀtt. Detta har sedan kopplats mot medborgarnas förÀndrade roll i vÀlfÀrdsstaten. .

Denna studie Àr en kvalitativ undersökning om arbetsmiljöarbetet pÄ gymnasieskolan i Halmstad kommun. För att analysera det empiriska materialet har vi anvÀnt oss av teorier om engagemang och delegerande ledarskap. Totalt genomförde vi tolv intervjuer med rektorer, skyddsombud och lÀrare pÄ fyra olika skolor. Vi deltog Àven vid fyra samverkansmöten dÀr bl.a. arbetsmiljön diskuterades.

Försvarsmakten i Sverige genomgick Är 2010 omfattande förÀndringar för att bli mer tidsenlig och punktinsats-orienterad. Syftet med denna studie var att undersöka hur försvarsmaktens organisationsförÀndring har pÄverkat officerarnas upplevelse av det ledarskap de utövar och hur de motiverar sina soldater samt undersöka officerarnas upplevda arbetsbörda och stress. Informationen hÀmtades genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem verksamma officerare. Resultatet av en tematisk analys visade att officerarna Àr anhÀngare av ett ledarskap dÀr medarbetare inkluderas och fÄr möjlighet att tillgodose sina psykologiska behov, vilket kan hÀrledas till moderna och tidsenliga motivations- och ledarskapsteorier. Dessutom framgick det att de flesta officerarna upplevde stress som kan relateras till omorganisationen samt försvarsmaktens starka kultur..

Att arbeta i team Àr nÄgot som blivit allt vanligare pÄ senare tid. MÄnga organisationer har övergivit den traditionella hierarkiska organisationsstrukturen och övergÄtt till att införa en teambaserad organisationsform. Att arbeta i team innebÀr att teammedlemmarna tillsammans, genom nÀra och intensivt samarbete, kan utveckla idéer och fatta beslut som inte Àr möjligt individuellt för var och en av dem. Detta stÀller krav pÄ att organisationskultur, interna organisationssystem och ledarskap utvecklas och att de stödjer den nya strukturen. VÄrt syfte med denna litteraturstudie Àr att beskriva ledarskapet av sjÀlvstyrande team med utgÄngspunkt i litteraturen.

Att arbeta i team Àr nÄgot som blivit allt vanligare pÄ senare tid. MÄnga organisationer har övergivit den traditionella hierarkiska organisationsstrukturen och övergÄtt till att införa en teambaserad organisationsform. Att arbeta i team innebÀr att teammedlemmarna tillsammans, genom nÀra och intensivt samarbete, kan utveckla idéer och fatta beslut som inte Àr möjligt individuelltför var och en av dem. Detta stÀller krav pÄ att organisationskultur, interna organisationssystem och ledarskap utvecklas och att de stödjer den nya strukturen. VÄrt syfte med denna litteraturstudie Àr att beskriva ledarskapet av sjÀlvstyrande team med utgÄngspunkt i litteraturen.

Bakgrund: Psykosocial hÀlsa har en stor roll i bestÀmmandet av hÀlsa pÄ arbetsplatser, svag psykosocial hÀlsa kan kopplas till försÀmrad allmÀn hÀlsa samt förhöjd sjukfrÄnvaro. Samtidigt visar forskning pÄ hur transformativt ledarskap kan pÄverka arbetsmiljön och anstÀllda vilket resulterade studiens syfte.Syfte: Syftet var att undersöka transformativt ledarskaps pÄverkan pÄ anstÀlldas psykosociala hÀlsa och arbetsmiljö.Metod: Studiedesign som antogs var en systematisk litteraturstudie dÀr sju databaser genomsöktes och totalt 19 vetenskapliga artiklar som svarade pÄ syftet anvÀndes. Alla artiklar genomgick granskning av vetenskaplig kvalité och en kvalitativ innehÄllsanalys som resulterade i tre kategorier.Resultat: Tre kategorier hittades och de benÀmns som medför positiva effekter pÄ psykosocial hÀlsa, betydelse för den psykosociala arbetsmiljön samt hÀlsovinster i ett större perspektiv. Resultatet indikerar att transformativt ledarskap kan anvÀndas som ett kraftfullt salutogent verktyg för hÀlsopromotion pÄ arbetsplatsen och att ledarskapet kan skapa bÀttre förutsÀttningar för förbÀttrad psykosocial hÀlsa.Implikation: Ytterligare forskning krÀvs för att kartlÀgga transformativt ledarskap i skilda kulturella, geografiska och praktiska kontexter samt att kvalitativa studier kan ge en mer nyanserad bild av effekterna och pÄ sÄ vis kan ge en tydligare indikation pÄ hur integreringen av transformativt ledarskap kan ske i organisationer och verksamheter..

I takt med att samhÀllet och hÀlso- och sjukvÄrden förÀndras torde det vara sÄ att ledare stÀndigt hanterar minskade resurser som kan pÄverka arbetsförhÄllanden. I en tid dÄ behovet av engagerade medarbetare Àr som störst, Àr arbetsmiljön en viktig faktor. Ledarnas förhÄllningssÀtt och handlingar pÄverkas av förvÀntningar, krav och faktiska förhÄllanden pÄ arbetet. Ledarskapet mÄste anpassas och vara flexibelt för att kunna möta situationer som uppstÄr pÄ arbetsplatsen. Syftet med studien Àr att undersöka hur första linjens chefer inom Àldreomsorgen beskriver sitt ledarskap.