Undersökningen rör funktionsledarnas nya roll pÄ LÀnsstyrelsen i KronobergslÀn. Den nya rollen Àr ett utökat chefskap som Àr en del av en omorganisering. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur det utökade chefskapet hos funktionsledarna pÄverkar deras, roll och arbetsgemenskap samt vilka effekter ett ledarskap lÀngre ner i organisationen medför. Teorier kring roll, ledarskap, organisation och institution har anvÀnds. Metoden som anvÀnts Àr frÀmst intervjuer.

Distriktssköterskans ledarskap har historiskt sett utvecklats i takt med inflytande av samhÀllets vÀrderingar och dess förÀndrade sjukdomsbild. Det auktoritÀra ledarskapet har under senare delen av 1900- talet successivt ersatts av det demokratiska ledarskapet med en holistisk syn pÄ mÀnniskan. Detta nya ledarskap stÀller höga krav pÄ samverkansformer vid vÄrd av patienten. En övergÄng till en teambaserad organisation har enligt litteraturen visat sig fungera bra. Tidigare forskning visar att det krÀvs god arbetsledning i teamarbetet mellan distriktssköterska/ sjuksköterska och vÄrdpersonal för att patienten ska erhÄlla god vÄrd.

Syftet med detta arbete Àr att studera hur elever pÄ hotell- och restaurangprogrammet upplever kunskapsförmedlingen pÄ skolan och om den kunskap som förmedlas lever upp till de förvÀntningar som eleverna har pÄ sina lÀrare. Min metodologiska utgÄngspunkt Àr en kombination av kvalitativ observation och kvantitativ datainsamling med hjÀlp av enkÀt.Jag har valt att studera endast en skola och dÄ en i en liten stad. Jag har sjÀlv för avsikt att, efter avslutad utbildning, undervisa pÄ en mindre ort i Sverige. I uppsatsarbetet har jag valt att lÄta elever och lÀrare svara pÄ enkÀtfrÄgor anonymt för att fÄ sÄ Àrliga svar som möjligt. Detta Àr min frÀmsta metod för att nÄ fram till mina svar.

Ledarskap kommer vi kontakt med dagligen pÄ ett eller annat sÀtt. Runt omkring oss finns ledare av olika slag och i olika former antingen formellt eller informellt. SjukfrÄnvaron har ökat till en rekordhög nivÄ och fördubblats sedan 1997. kan det vara sÄ att ledarskapet har nÄgon inverkan pÄ detta? Denna undersökning syftar till att undersööka Hersey och Blanchards modell, det situationsanpassade ledarskapet, pÄ enhetschefer och medarbetre inom den kommunala Àldreomsrogen i Marks Kommun.

PÄ mÄnga arbetsplatser i vÀrlden uppstÄr det dagligen olika situationer dÀr det krÀvs av ledare att kunna anpassa sitt ledarskap för att kunna lösa situationerna. Situationer kan definieras sÄ som konflikter, vÀgledning och andra oplanerade hÀndelser som skulle kunna sÀtta ?kÀppar i hjulet? för en annars fungerande arbetsprocess. Det finns Àven behovet av specifik motivering för enskilda individer och grupper pÄ arbetsplatser för att fÄnga uppmÀrksamhet och kunna förmedla den information du vill nÄ ut med.Syftet med studien Àr att undersöka om teoretiska förestÀllningar kring situationsanpassat ledarskap bidrar med förstÄelse för eventbolaget Gotevent och företag med liknande organisationsform. Detta Àr en teoretisk och empirisk studie dÀr vi har anvÀnt oss utav publicerad litteratur kring situationsanpassat ledarskap samt litteratur om ledarskap och event management.

Syftet med denna C-uppsats var att undersöka lÀrares uppfattningar kring samarbetet mellan hem och skola genom utvecklingssamtal. För att ta reda pÄ detta gjorde vi en kvalitativ intervjustudie genom att intervjua sex grundskollÀrare i skolÄr 1-3. Genom en historisk Äterblick i bakgrunden kan lÀsaren ta del av hur samarbetet mellan hem och skola har vuxit fram och hur det enskilda samtalet blivit ett utvecklingssamtal. Resultatet bestÄr utav fyra teman; samarbetet mellan hem och skola genom utvecklingssamtal, syftet med utvecklingssamtal, lÀraren syn pÄ sin roll i utvecklingssamtalet och skillnaden mellan det enskilda samtalet/kvartsamtalet och utvecklingssamtalet. Under varje tema sammanstÀllde vi intervjusvaren dÀr vi pÄvisar likheter och skillnader mellan de olika svaren.

Vad gör en enhetschef och hur förhÄller de sig till sin frihet att bestÀmma inom den egna verksamheten, det har denna studie fokuserat att besvara. Studien belyser enhetschefens handlingsutrymme inom den kommunala Àldreomsorgens sÀrskilda boenden. Detta undersöktes med en kvalitativ metod som bestod av intervjuer med fyra enhetschefer i en kommun i Sverige, empirin analyserades sedan med en innehÄllsanalys. Intervjun delades upp i tre teman: handlingsutrymme, prioriteringar och ledarskap. Resultatet har bearbetats utifrÄn valda teman för att besvara syfte och frÄgestÀllningar och analyserades utifrÄn teorierna GrÀsrotsbyrÄkratin, The new public management och Situationsanpassat ledarskap.

Examensarbetet handlar om en skola för alla sÄ som barn förstÄr och beskriver den. Uppsatsen bygger pÄ en studie med ett femtiotal barn som gÄr i Ärskurs tre respektive Ärskurs fem. De tvÄ klasserna befinner sig i tvÄ olika kommuner i SkÄnelÀn. Syftet med detta examensarbete Àr att försöka förstÄ och ÄterberÀtta hur barn beskriver en skola för alla och om deras intresse Äterspeglas i styrdokumenten. FrÄgestÀllningarna Àr: Vad Àr en skola för alla enligt femtio nio och elva Äringar? och Speglas barnens intresse i styrdokumenten? Studien Àr kvalitativ i den bemÀrkelsen att barnens svar har tolkats pÄ olika sÀtt.

Leadership in organizations plays a crucial role in promoting employee motivation. Different leadership styles have been shown to affect motivation in various ways. The purpose of this report is to establish a deeper understanding of the relationship between different leadership styles and motivation according to Self-Determination Theory. The report also aims to highlight potential similarities and differences in the perceptions of leaders and employees in various industries, regarding motivation as defined by Self-Determination Theory. Based on a case study, it includes interviews with eight leaders and eight employees.

Syftet med denna uppsats var att ur ett genusperspektiv undersöka hur kvinnliga enhetschefer inom den kommunala vÄrd- och omsorgssektorn upplever sin yrkesroll. Detta för att ledarskap oftast definieras enligt den manliga normen. Det Àr viktigt att belysa en grupp som Àr i majoritet inom ledarskap i kommunal vÄrd- och omsorgssektor och hur denna förhÄller sig till könsmaktsordningen. Studiens empiri Àr inhÀmtad frÄn fyra kvalitativa parintervjuer med kvinnliga enhetschefer inom den kommunala vÄrd- och omsorgssektorn. Intervjupersonerna har varierande yrkeserfarenhet.

Sammanfattning Syftet med denna undersökning var dels att undersöka hur ledare motiverar sina medarbetare utifrÄn inre och yttre motivationsaspekter, dels att se vilken ledarskaps stil som ledarna utövar utifrÄn transformellt och transanktionellt ledarskap med hÀnsyn till hur de motiverar sina medarbetare. Följande frÄgestÀllningar besvarades i studien: Hur motiverar ledarna sina medarbetare utifrÄn inre och yttre motivationsaspekter?Hur kan man beskriva ledarskapen utifrÄn transanktionellt och transformellt ledarskap beroende pÄ hur ledarna motiverar sina medarbetare?Finns det nÄgra skillnader mellan hur de intervjuade ledarna skapar motivation bland sina medarbetare? Om det finns skillnader, hur kan man karakterisera dem? Jag besvarade frÄgestÀllningarna genom att anvÀnda mig av kvalitativ undersökning i form av fem intervjuer. Som analysverktyg anvÀnde jag mig av begrepp som inre och yttre motivation, transformellt och transanktionellt ledarskap. Min slutsats Àr att det finns skillnader i hur ledarna motiverar sina medarbetare men att de alla anvÀnder sig utav bÄde inre och yttre motivationsaspekter. UtifrÄn hur ledarna motiverar sina medarbetare visar största del pÄ ett transformellt ledarskap, dock visar en del av ledarna Àven till viss del pÄ ett transanktionellt ledarskap utifrÄn deras motivationsutövanden.     Nyckelord: motivation, inre motivation, yttre motivation, transformellt ledarskap, transanktionellt ledarskap..

Syftet med denna studie var att undersöka hur chefers ledarskap praktiseras och karaktÀriseras i en aktivitetsbaserad kontorsmiljö. Genom att intervjua chefer som övergÄtt till att arbeta i aktivitetsbaserade kontor visade resultatet att kontorets utformning stÀller nya krav pÄ chefer att leda medarbetarna jÀmfört med tidigare kontorslösning. Kontorets design har lett till att medarbetarnas synlighet i relation till chefen minskat medan medarbetarnas individuella ansvarstagande ökat. Cheferna upplever en minskad kontroll i relation till medarbetarna som lett till att cheferna behövt anpassa sitt ledarskap för att minska distansen och bidra till ökad interaktion. Lyhördhet och tillgÀnglighet visade sig vara viktiga egenskaper för att bidra till ett gott ledarskapför medarbetarna.

Titel: Den kommunalt fÀngslade mellanchefen: En kvalitativ beskrivning av mellanchefers utövande av ledarskap. Inledning: Kommunal verksamhet Àr starkt pÄverkbar av sin omgivning och mÄste kontinuerligt anpassa sig till denna samtidigt som den strÀvar efter en förutsÀgbarhet. Denna komplexa miljö inverkar pÄ mellanchefers möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap, och dÀrför stÀlls det krav pÄ att man som chef Àr anpassningsbar och medveten om sitt personliga ledarskap.Problemformulering: Hur ser chefer i olika hierarkiska positioner pÄ sin möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap?Syfte: Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka, beskriva och skapa en förstÄelse för chefers möjlighet att, pÄ olika hierarkiska nivÄer, utöva sitt personliga ledarskap i ett sammanhang pÄverkat av inre och yttre faktorer.Metod: För att besvara vÄrt forskningsproblem valde vi att anvÀnda oss av en kvalitativ metod. Genom ett hermeneutiskt tolkningssÀtt och ett abduktivt angreppssÀtt sÄ analyserade vi de sex semi-strukturerade intervjuer vi utförde.Slutsats: Den slutsats vi drog Àr att ledarskapsutbildningens utformning och den begrÀnsade rörelsefrihet som ges, resulterar i en konflikt mellan organisationens mÄl och en chefs möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap. .

Psykologisk forskning visar pÄ att unga medarbetare, den sÄ kallade Millennialgenerationen, efterfrÄgar en annan typ av ledarskap Àn deras Àldre föregÄngare. Syftet med studien var att undersöka unga medarbetares förestÀllningar om transformativt ledarskap samt i vilken utstrÀckning dessa förestÀllningar motiverar dem i arbetet. Hypotes: Transformativt ledarskap Àr gynnsamt för unga vuxnas motivation pÄ arbetsplatsen jÀmfört med andra ledarstilar sÄ som laissez-faire och transaktionellt ledarskap. Undersökningsmetoden som anvÀnts var en webbaserad enkÀtdesign med 28 deltagare i Äldrarna 20-38. Resultatet stödjer studiens syfte och hypotes, det transformativa ledarskapet var det som motiverade unga vuxna mest pÄ arbetsplatser.

Hur ritar man en bra skola? Rolig, stimulerande, trivsam och trygg. Frisinnad nog att delta i skolans process av ofÀrdighet i idog strÀvan mot stÀndigt nya fÀrdigheter. Som utvecklas hand i hand med eleven, lÀraren och pedagogiken..