Syftet med uppsatsen var att visa hur elever med lÀrstilarna visuell, auditiv, kinestetisk/taktil (VAK) beskriver ett pedagogskt ledarskap som gynnar deras lÀrstilar. Uppsatsen besvarar syftet genom en empirisk undersökning om ledarskap. Studien genomförs bland uppsatsförfattarens egna danselever. Resultatet visar att ett pedagogiskt ledarskap har stor betydelse för elevers lÀrande. Genom tydligt ledarskap och engagemang för individen kommer eleverna att lyckas.

Denna uppsats behandlar rektorns pedagogiska ledarskap utifrÄn ett rektor- och lÀrarperspektiv. Syftet med den genomförda studien Àr att undersöka och försöka förtydliga hur rektor sjÀlv och lÀrarna idag uppfattar rektorns pedagogiska ledarskap representerat av situationen pÄ kommunala skolor. UtifrÄn detta syfte formulerades tre frÄgestÀllningar som behandlar vad begreppet rektorns pedagogiska ledarskap innebÀr formellt, hur rektorn utövar pedagogiskt ledarskap samt vilka ramar som pÄverkar rektorns pedagogiska ledarskap. Metoden som anvÀndes för att samla in datamaterial var halvstrukturerade intervjuer med tvÄ rektorer och Ätta lÀrare pÄ tvÄ kommunala skolor (F-6). Datamaterialet kategoriserades utifrÄn intervjuer och frÄgestÀllningar.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka kvinnliga lÀrares syn pÄ ledarskap inom Àmnet idrott och hÀlsa. För att uppfylla syftet, utformades tre frÄgestÀllningar: (1) Hur definierar kvinnliga lÀrare i idrott och hÀlsa ledarskap? (2) Vilka faktorer pÄverkar ledarskapet hos kvinnliga lÀrare i idrott och hÀlsa? (3) Hur vÀrderar kvinnliga lÀrare i idrott och hÀlsa ledarskapet i lÀrarrollen?MetodMetoden som anvÀndes var kvalitativ och baserades pÄ intervjuer. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer frÄn sex kvinnliga lÀrare i idrott och hÀlsa yrkesverksamma i StockholmsomrÄdet. Urvalet skedde enligt bekvÀmlighetsprincipen.

Titel: Kvinnligt och Manligt perspektiv ? FörmĂ„gan att motivera genom att behĂ„lla kontrollen över sina arbetsuppgifter. Slutseminarium: 2008-05-28Ämne: Företagsekonomi ledarskap, kandidatuppsats 15 hp.Författare: Sofia Pellbring och Julia RamiriosHandledare: Jenny StĂ„hlFöretag: Äldreomsorgen, Anonyma respondenter Centrala begrepp: Kvinnligt ledarskap, Manligt ledarskap, Planering, Delegering, Chef/Ledare, Motivation Problemformulering: Vilka skillnader och likheter finns det i kvinnligt respektive manligt ledarskap i samband med att behĂ„lla kontrollen genom planering och delegering? Syfte: Utforska vilka skillnader och likheter det finns mellan kvinnlig och manlig förmĂ„ga att planera och delegera.Teoretisk referensram: Baserad pĂ„ teorier kring de centrala begreppen men Ă€ven pĂ„ den sociala konstruktionen. Metod: Vi har valt att anvĂ€nda oss av den kvalitativa metoden.

Att företag gÄr över frÄn en organisation med en chef till ett delat ledarskap med tvÄ chefer Àr en ny företeelse. Studier visar dock pÄ att organisationsförÀndringar ofta misslyckas och att byte av ledarskap Àr en process som med stor sannolikhet stöter pÄ problem. Denna studie har genom intervjuer med tre olika chefer undersökt problemstÀllningen:Hur kan införandet av delat ledarskap se ut; vilka svÄrigheter kan ledarskapets chefer stöta pÄ och vidtas det nÄgra förberedande ÄtgÀrder?Studien har genomförts med en hermeneutisk syn pÄ kunskap och med ett deduktivt angreppssÀtt dÀr det teoretiska ramverket legat till grund för empirinsamlingen frÄn studiens respondenter.Resultatet av studien visar att det sÀtt som ledarskapet införs och formas pÄ skiljer sig beroende pÄ om cheferna sjÀlva tar initiativet till att införa ett delat ledarskap i organisationen, eller om initiativet kommer frÄn den överordnande ledningen. De svÄrigheter som kan uppstÄ för cheferna grundar sig bland annat pÄ den inbördes relationen, dÀr trivseln dem emellan och tiden det tar att anpassa sig till varandras arbetssÀtt kan leda till svÄrigheter.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur en organisation kan arbeta med sin rekryteringsprocess, sitt ledarskap och sin organisationskultur för att frÀmja de fyra ledstjÀrnorna laganda, handlingskraft, sunt förnuft och kundfokus. Uppsatsen Àr genomförd pÄ GekÄs Ullared AB och inriktar sig pÄ rekrytering, ledarskap och organisationskultur. Data samlades in genom intervjuer och enkÀter. Totalt har tio intervjuer utförts samt en enkÀtundersökning med 142 deltagare. Resultatet i relation till tidigare forskning och teorier visade att utvecklingsmöjligheter finns inom de undersökta omrÄdena, till exempel framtagning av en för GekÄs gemensam kompetensmodell, utbildning i transformativt ledarskap samt fortsÀtta att utveckla en stödjande och öppen organisationskultur..

Syftet med denna fallstudie har varit att undersöka hur ledarskapet hos rektorer inom en utvald gymnasieskola pÄverkat visionsarbetet och möjligheten att skapa en lÀrande organisation. För att undersöka detta har tre forskningsfrÄgor stÀllts: Vilket ledarskap har rektorerna anvÀnt? Har rektorerna arbetat med en tydlig vision? Kan man utifrÄn rektorernas svar prata om en lÀrande organisation?Fallstudien har anvÀnt sig av intervjuer för att fÄ svar pÄ de tre forskningsfrÄgorna. FrÄgorna har stÀllts till sex rektorer som vid olika tillfÀllen under perioden 2003-2014 arbetat pÄ den undersökta friskolan. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ metod och en blandning av ett induktivt och deduktivt angreppssÀtt, det som kallas för abduktion.Resultatet har visat brister i det visionÀra ledarskapet hos rektorerna.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att ?ka kunskapen kring corona-krisens och digitaliseringens p?verkan p? chefernas s?tt att leda och vara ledare p?. Det g?r vi genom att st?lla fr?gor till chefer i flera kommuner f?r att ?ka variationen i svaren. Fokuset i studien kommer att ligga p? chefers egna upplevelser och uppfattningar om deras ledarskap under pandemins kris och digitalisering. Teori: Det teoretiska ramverket utg?rs av definitioner av begreppen ledarskap och chefskap, f?r?ndring och f?r?ndringsarbete, kris och ledarskap i kris och digitalisering.

Inom Försvarsmakten och civila företag utbildas chefer som förvÀntas kunna leda andra i strid eller civilt. Ledarskap Àr otroligt viktigt i Försvarsmakten. En stor del av Försvarsmakten bestÄr av just ledarskap. En av Ätskilliga kurser som anvÀnds i detta Àmne Àr utveckling av grupp och ledare (UGL). Kursens innehÄll kan lÀtt kopplas mot teorin utvecklande ledarskap som handlar om vad UGL vill uppnÄ.

Tidigare studier om ledarskap har fokuserat pÄ att studera formellt ledarskap ur ett individperspektiv. Detta har sedan utvecklats till studier om ledarskap som en delad process, dÀr ledarskap utarbetas av fler Àn en person. En relativt ny inriktning inom ledarskapsomrÄdet menar att ledarskap borde studeras som en praktik, dÀr ledarskap uppstÄr i sociala interaktioner och som en process av kulturskapande. Baserat pÄ dessa antaganden har ett nytt teoretiskt begrepp introducerats, ledarskapskultur. I denna studie bidrar vi med kunskap kring detta nya begrepp, vilka möjligheter och utmaningar en förÀndrad ledarskapskultur stÀlls inför och hur dessa kan hanteras.Forskningen har genomförts som en fallstudie pÄ Malmen, ett större svenskt metallföretag som nyligen implementerat en ny ledarskapsfilosofi.

 Relativt fÄ studier har undersökt trÀnarens betydelse för motivationen hos idrottsutövarna trots att mÄnga Àr överens om att trÀnaren Àr en viktig person inom idrott (Frederick & Ryan, 1995). Syftet var dÀrför att studera trÀnarens beteende och hur detta förhÄller sig till idrottarnas motivation. Föreliggande studie Àr en enkÀtundersökning (N = 104) utförd bland kvinnliga ungdomsbasketlag. Hierarkisk multipel regressionsanalys anvÀndes för att undersöka sambandet mellan ledarskap frÄn trÀnaren och motivation hos spelarna. I likhet med tidigare studier visade resultaten att framförallt trÀnarens fokusering pÄ utveckling av idrottsliga fÀrdigheter var betydelsefull för spelarnas inre motivation.

 I vÄr bakgrund ger vi en översikt av tidigare forskning om betydelsen av begreppen inkludering och en skola för alla samt hinder och möjligheter för skolutveckling. Studien utgÄr frÄn hermeneutiken och tar sin teoretiska utgÄngspunkt Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell samt Vygotskijs socialkonstruktivistiska inlÀrningsteori. Syftet med vÄr studie har varit att undersöka hur skolpolitiker, med möjlighet att pÄverka skolutveckling pÄ kommunnivÄ, uppfattar och resonerar kring betydelsen av begreppen inkludering och en skola för alla. Vi valde att göra ett bekvÀmlighetsurval för vÄr studie. Totalt intervjuades Ätta politiker.

Denna kvalitativa intervjustudie fokuserar etablering av delat ledarskap inom offentlig sektor. Syftet Àr att belysa varför delat ledarskap uppkommer som en alternativ ledningsform.Förutom beslutsfattares medvetna val och motiveringar försöker studien Àven fÄnga underliggande bevekelsegrunder samt identifiera eventuellt andra faktorer som kan pÄverka uppkomsten av ledningsformen.En komplex bild av faktorer sÄsom faktisk situation, organisationens normer, förutsÀttningar och omgivningar liksom de individer som befolkar den, pÄverkar uppkomsten av ledningsformen.Tilltron till ledningsformens potential Àr stor och farhÄgor tonas ner. Ledningsformen ses kunna tillföra organisationen synergieffekter och symboliska mervÀrden och ses som en lösning pÄ olika problem dÀr den erbjuder ett alternativ. En öppen instÀllning till att pröva nya ledningsformer, pragmatiskt förhÄllningssÀtt liksom enskilda individers arbetsrelaterade egenintressen pÄverkar ocksÄ uppkomsten av ledningsformen. .

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur Generation Y:s attityd och vÀrderingar förhÄller sig mot det ledarskap som bör tillÀmpas av framtida chefer. Metod: Studien har en kvalitativ ansats i form av individuella intervjuer och en fokusgrupp, sÄledes har studien baserats pÄ det empiriska material som insamlats frÄn de fyra individuella intervjuerna och vÄr fokusgrupp som genomfördes. Det empiriska sÄvÀl som det teoretiska materialet har sammanstÀllts i sitt respektive kapitel och dÀrefter analyserats med utgÄngspunkt ur vÄra frÄgestÀllningar. Slutsatser: De senaste Ären har det förekommit artiklar i fack- och dagspress om hur individer ur Generation Y stÀllt sig ovilliga till att acceptera chefsrollen. VÄrt resultat visar att det finns ett genuint intresse för civilingenjörs- och civilekonomstudenter att faktiskt acceptera chefsrollen.

Denna kvalitativa studie undersöker ledarskapsfaktorer hos rÀddningschefer och kommunalrÄd i svenska kommuner som varit med om betydelsefulla krissituationer. Intervjudata ifrÄn tvÄ tidigare studier anvÀndes. RÀddningschefer representerade det direkta ledarskapet medan kommunalrÄden representerade det indirekta ledarskapet. Analysen genomfördes huvudsakligen enligt Grounded Theory. TvÄ dimensioner identifierades.