Studiens syfte var att undersöka trÀnares ledarskap och dess betydelse för elithandbollsspelares tÀvlingsoro samt om det finns skillnader mellan mÀn och kvinnor. Undersökningsdeltagarna var 116 elithandbollsspelare med medelÄldern 21,81 Är (SD=3,54) och Ätta elithandbollstrÀnare med medelÄldern 41,38 Är (SD=5,83) frÄn Ätta olika klubbar. Undersökningsdeltagarna besvarade enkÀter bestÄende av instrumenten Developmental Leadership Questionnaire (DLQ) och Competitive State Anxiety Inventory-2 (CSAI-2) vilka avsÄg att mÀta utvecklande ledarskap samt tÀvlingsoro. Resultaten indikerade att utvecklande ledarskap har en reducerande effekt pÄ kognitiv-, somatisk- och total tÀvlingsoro samt att utvecklande ledarskap har starkast effekt pÄ kvinnliga elithandbollspelare. Resultaten indikerade Àven att kvinnliga spelare har högre grad av alla tre kategorier av tÀvlingsoro oberoende av ledarstil.

I denna studie har syftet varit att ta reda pÄ hur chefer ser pÄ hÀlsofrÀmjande arbete i sitt yrke. För att ta reda pÄ chefernas upplevelser i sitt ledarskap grundas denna studie pÄ kvalitativa intervjuer. Den teoretiska ramen utgÄr frÄn begreppet hÀlsofrÀmjande ledarskap samt Lee G. Bolman och Terrence E. Deals olika perspektiv pÄ organisation och ledarskap.

Syftet med denna studie var att undersöka om kadetter pÄ Officersprogrammets sista termin har en uppfattning av det egna ledarskapet som stÀmmer överens med vad som stipuleras i Försvarsmaktens ledarskapsmodell Utvecklande ledarskap samt vilka ledaregenskaper dessa kadetter anser Àr de viktigaste. Urvalet bestod av 10 slumpvis selekterade kadetter. Bland dessa kadetter var följande verksamhetsförlagda utbildningar representerade: Markstrid, Ledningssystem och Nautisk profil. En semistrukturerad intervju genomfördes med var och en av de deltagande kadetterna för att ta reda pÄ de uppfattningar och Äsikter som funnits nödvÀndiga för att efter analys av innehÄll kunna svara pÄ studiens frÄgestÀllningar. Efter genomförd analys av intervjuresultaten kunde en viss överensstÀmmelse identifieras mellan kadettens uppfattning av sitt ledarskap och vad modellen Utvecklande ledarskap stipulerar.

För att ett företag ska överleva pÄ marknaden samt kunna nÄ framgÄng krÀvs ett effektivt ledarskap. Trots det faktum att kvinnor har varit aktiva i yrkeslivet i mÄnga Är Àr de fortfarande underrepresenterade pÄ positioner med makt och ansvar. Syftet med denna undersökning var att undersöka chefers uppfattning om bra chefsegenskaper, skillnader mellan manliga och kvinnliga chefer samt varför kvinnor Àr sÄ underrepresenterade pÄ chefspositioner inom den privata sektorn. Halvstrukturerade intervjuer gjordes med fem kvinnor och sex mÀn som samtliga besitter en hög chefsposition inom den privata sektorn. Analysmetoden var kvalitativ och en deduktiv tematisk analys genomfördes.

Syftet med uppsats Àr att belysa vilken innebörd medarbetare (undersköterskor, habiliteringspersonal) ger det nÀra ledarskapet, som Àr nuvarande ledarskapsinriktning i organisationen Lysekils kommun. Studien belyser Àven vilka förvÀntningar medarbetarna har om ett nÀra ledarskap och om det finns ettbehov av att utveckla ledarskapet sÄ att de enligt medarbetarna handlar om ett nÀra ledarskap. För att besvara detta syfte har sju kvalitativa intervjuer genomförts. Intervjuerna har sökt svar pÄ informanternas tankar och förvÀntningar vad som enligt dem kÀnnetecknar ett nÀra ledarskap, samt om de anser att nÄgot behöver utvecklas inom detta omrÄde.Resultatet visar pÄ att medarbetarna framförallt tÀnker att nÀra ledarskap handlar om tillgÀnglighet, nÄbarhet och en delaktighet pÄ enheten. Chefens betydelse av nÀrvaro pÄ enheten ser olika för medarbetarna beroende pÄ om deras chef sitter pÄ enheten eller Àr utlokaliserad pÄ annan enhet.

Syfte och frÄgestÀllningarStudien har som ÀndamÄl att undersöka synen pÄ ledarskap hos fyra trÀnare verksamma inom svensk ungdomsfotboll.Vi har anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar:? Vilken syn har de fyra trÀnarna pÄ begreppet ledarskap?? Vilka motiv ligger bakom trÀnarnas ledaruppdrag?? Hur vÀrderar trÀnarna sin ledaruppgift?MetodStudien bygger pÄ djupintervjuer med fyra ungdomstrÀnare frÄn en av Sveriges största fotbollsföreningar hemmahörande i en av Sveriges största stÀder. TvÄ av trÀnarna Àr verksamma pÄ pojksidan, medan de andra tvÄ trÀnar flicklag. Intervjuerna gjordes med hjÀlp av digital ljudupptagning. Databearbetningen har gjorts med hjÀlp av Hersey och Blanchards modell för situationsanpassat ledarskap, för att pÄ sÄ sÀtt skapa en bild av ungdomsledarskapet inom fotbollen.Resultat och slutsatsVi har i resultatet kommit fram till att trÀnarna tolkar ledarskap som nÄgot regel- och kravstyrt, samtidigt som ledarskapet ses som ett verktyg för skapa inspiration och motivation hos gruppen.

I dagens samhÀlle talas det mycket om vad bra ledarskap Àr, vilka positiva följder det för med sig och vad man kan lÀra av dessa ledare. Dock förekommer det i mÄnga fall Àven dÄligt ledarskap. PÄ senare tid har fenomenet destruktivt ledarskap uppmÀrksammats mer. Ett fenomen som dock Ànnu inte utforskats i sÄ stor utstrÀckning. Denna uppsats har till syfte att analysera hur ett antal faktorer kan skapa förutsÀttningar för destruktivt ledarskap.

Denna uppsats behandlar delat ledarskap. Syftet har varit att ur ledares synvinkel undersöka orsakerna till delat ledarskap samt de konsekvenser som uppkommer av delat ledarskap för ledarna, medarbetarna, familjerna och organisationerna. VÄr metod för att lyckas med detta har varit intervjuer och vÄrt tillvÀgagÄngssÀtt vid insamling av teori och empiri har varit abduktivt. Analysen visade att orsakerna till att intervjupersonerna ville dela sitt ledarskap var att det skulle bli roligt samt möjligheten att alltid ha ett bollplank. De flesta menar att de tack vare sin arbetspartner har möjlighet att utnyttja sina styrkor och att arbetet dÀrigenom blir mer effektivt vilket gynnar organisationen.

Bakgrund: Ledarskap Àr ett omfattande begrepp med skiftande definitioner. Ledarskap kan ge förestÀllningen av inflytelserika, driftiga personer som pÄverkar bÄde organisationen och dess medarbetare. För att dels fördjupa oss inom ledarskapsomrÄdet och dels finna vad som kan ligga bakom en ledares unika förmÄga att nÄ ut till sin omgivning valde vi att studera Jan Stenbeck. MÄnga har en Äsikt om honom och han beskrivs som en karismatisk, mÀktig person med en stark vision. Syfte: Uppsatsens syfte Àr att genom de tre valda perspektiven karisma, vision och makt studera Jan Stenbeck som ledare samt dÀrmed diskutera vad som gjorde honom inflytelserik.

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie som syftar till att utifrÄn ett chefsperspektiv undersöka hur beslutsprocessen i ett delat ledarskap inom sjukvÄrden kan se ut, hur cheferna samverkar med varandra gÀllande beslut och vilken betydelse det delade ledarskapet har för chefernas sÀtt att hantera olika typer av beslut. MÄlet Àr sÄledes inte att generalisera till samtliga chefer i ett delat ledarskap, utan att ge exempel pÄ hur chefer i ett delat ledarskap inom sjukvÄrden gÄr tillvÀga nÀr de hanterar olika typer av beslut. Ett delat ledarskap definieras i denna studie som nÀr tvÄ eller fler chefer delar samma chefsposition och Àr hierarkiskt likstÀllda. Det empiriska materialet bestÄr av tio kvalitativa intervjuer med fem chefspar som arbetar som första linjens chefer pÄ tvÄ större sjukhus i Sverige. Samtliga intervjuer har Àgt rum under hösten 2014.

Denna uppsats handlar om chefer och deras ledarskap. FrÄgestÀllningarna som denna uppsats bygger pÄ Àr Hur uppfattar cheferna sitt eget ledarskap? Hur agerar de som chef utifrÄn tvÄ bestÀmda situationer, arbetsplatstrÀffar och medarbetarsamtal? Vad anser cheferna Àr bra arbetsmiljö? För att bevara vÄr frÄgestÀllning har vi valt att anvÀnda oss av kvalitativ metod. Vi har genomfört olika intervjuer med fyra chefer med ansvar för medarbetare som arbetar pÄ sÀrskilda boenden för personer med funktionshinder i tvÄ mindre kommuner i SkÄne. I vÄr resultatredovisning har vi bearbetat resultatet genom att analysera utifrÄn olika teoretiska perspektiv.

Delaktighet Àr grundlÀggande för frÀmjandet av folkhÀlsa. Inom arbetslivet kan delaktighet frÀmjas genom ledarskap, till exempel anvÀnder Försvarsmakten utvecklande ledarskap för att frÀmja hÀlsa genom chefer. Arnsteins delaktighetsstege visar pÄ nivÄer av delaktighet i ett hierarkiskt system och kan anvÀndas för att mÀta delaktighet. Attityder kan pÄverka hur mÀnniskor handlar och kan pÄverkas av mÀngden krav och resurser inom arbetslivet.Syftet med studien Àr att undersöka attityder till delaktighet inom det egna ledarskapet, i vilken grad det finns förutsÀttningar att bedriva ett ledarskap som frÀmjar delaktighet samt om det finns ett samband dÀremellan, hos chefer med personalansvar i en militÀr organisation. EnkÀten har skickats ut till samtliga 135 chefer med personalansvar pÄ ett regemente i Sverige.

Syftet med studien Àr att utöka förstÄelsen för vad som pÄverkar förtroendefulltledarskap, genom en fallstudie av ledarnas och de leddas upplevelser pÄ enarbetsplats.TeoriTeorier kring vad bra ledarskap Àr har varierat, men de senaste Ären har relationenmellan ledare och medarbetare betonats mer och mer. UtifrÄn begreppen ledarskap, tillit och förtroende beskrivs teorier bakom det som i den hÀr studien sammanfattas som förtroendefullt ledarskap.MetodEn kvalitativ fallstudie med abduktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med medarbetare, enhetschefer och avdelningschef pÄ sÀljavdelningen pÄ ett IKEA- varuhus. Analys av empiriskt material utifrÄn teoretiskt ramverk. Studien följer vetenskapsrÄdets forskningsetiska riktlinjer, och strÀvar i sin metod efter sÄ hög transparens som möjligt.ResultatFörtroendefullt ledarskap pÄverkas av relationer.

Ett kommunikativt ledarskap kÀnnetecknas av en ledare som coachar och ger sina medarbetare eget ansvar, skapar strukturer som underlÀttar arbetet, har tydliga förvÀntningar, Àr tillgÀnglig för medarbetarna, ger feedback och löser problem. Syftet med studien var att undersöka relationen mellan ett kommunikativt ledarskap och medarbetares arbetsmotivation. Studien baseras pÄ en enkÀtundersökning med deltagare frÄn 16 olika yrkeskategorier dÀr de flesta arbetar inom administration, hÀlsa och sjukvÄrd, pedagogiskt arbete, socialt arbete och inom militÀren. Med hjÀlp av enkÀten har tvÄ grupper gjorts, en grupp som anger över medelvÀrdet pÄ frÄgor som behandlar ledarens kommunikativa egenskaper och en grupp som inte anser att deras ledare Àr kommunikativ. Resultatet visar att gruppen med en kommunikativ ledare Àven upplever högre inre motivation.

Bakgrund: Ledarskap har sedan en lÄng tid tillbaka varit en viktig aspekt för att nÄ tillvÀxt inom organisationer och för att fÄ medarbetarna att prestera. Just ledarskapet belyser flera viktiga aspekter i arbetslivet för att skapa en relation mellan ledaren och dess medarbetare. Jag har med bakgrund av detta intresserat mig för viktiga aspekter för att uppnÄ ett bra ledarskap som leder medarbetare och organisationer mot tillvÀxt.ForskningsfrÄga: För denna uppsats lyder forskningsfrÄgan som följande:Hur ser ledare pÄ ledarskapets pÄverkan i en organisation?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga viktiga element och egenskaper hos en ledare för att se vilka framgÄngsfaktorer som Àr krÀvs för ett bra ledarskap. Ambitionerna Àr att genom empiri och intervjuer fÄ fram en bra ledarskapsteori för att leda medarbetare och organisationer mot framgÄng.Metod: Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ forskningsmetod.