Finns det skillnader i kvinnor och mÀns sÀtt att leda? Inom forskningen Àr det ett omtvistat Àmne och vissa hÀvdar att det finns skillnader inom omrÄdet. HÀr menar forskarna att det finns en rad olika faktorer som spelar in. Intresset för kvinnligt ledarskap har vuxit de senaste Ären. Idag blir allt fler kvinnor chefer och vi förutsÀtter att vi i framtiden kommer att se allt fler kvinnor i ledande roller.

ForskningsfÀltet som omfattar hur militÀrt indirekt ledarskap genomförs under pÄfrestande förhÄllanden och i extrema miljöer Àr mycket begrÀnsat. Studiens syfte har dÀrför varit att kartlÀgga indirekt ledarskap i ett svenskt förband som genomförde skarp insats i Afghanistan 2010.Studiens teori har utgjorts av en svensk preliminÀr hierarkisk top-down modell som beskriver hur indirekt ledarskap utförs. 220 respondenter har deltagit i enkÀtstudien som genomförts i tre nivÄer, hög, mellanliggande och lÀgre organisatorisk nivÄ. Kvalitativ empiri kompletterar den kvantitativa empirin.Resultatet av studien innebÀr att det indirekta ledarskapet inte upplevdes koherent i den studerade miljön. Kontingentschefens bidrag till förbandets resultat, geografiska avstÄnd, olika ledningsstrukturer samt graden av utsatthet Àr aspekter som pÄverkar hur dennes indirekta ledarskap upplevdes av förbandet.Studiens bidrag till krigsvetenskapen och den militÀra professionen utgörs av att ny empiri tillförts med nya perspektiv som pÄverkar utövandet av indirekt ledarskap i denna typ av kontext.

I en vÀrld dÀr organisationerna blir större och komplexare och det blir mer och mer att ta stÀllning till, sÄ vÀcks intresset för att dela pÄ ledarskapet. BÄde pÄ arbetsplatsen och i privatlivet vill vi fÄ mer gjort. För att klara dessa nya krav som stÀlls pÄ oss sÄ kan ett delat ledarskap vara en av lösningarna.Det delade ledarskapet kan ge oss den avlastning som behövs och hjÀlpa oss att skilja arbete frÄn privatliv i och med att vi vet att vi har andra att förlita oss till. Vi behöver inte ensamma ta ansvar för hela arbetet.Sedan kan det delade ledarskapet göra att vi breddar synfÀltet för vÄrt ledarskap och klarar av att hantera större och komplexare organisationer. Det finns en del som skrivit om detta och nÄgra som anvÀnt det delade ledarskapet beskrivit hur det har hjÀlpt dem och Àven vilka problem de kan stÀllas inför i denna form av ledarskap.Detta förde mig in pÄ tanken om ett delat manligt och kvinnligt ledarskap, som jag Àven har egen erfarenhet av, och om detta skulle vara en form som ytterligare stÀrker vÄrt ledarskap och breddar synfÀltet i den allt mer komplexa organisationsvÀrlden.Min studie bygger pÄ intervjuer med tre ledarpar som alla anvÀnder sig av ett delat ledarskap och dÀr tvÄ av dessa paren Àr en man och en kvinna.

Sammanfattning: En kvalitativ studie som har syftat till att undersöka hur chefer, positionerade vd och verksamhetschef uppfattar sin ledarskapsroll. Resultatet visade att cheferna hade en enad bild av vad ledarskap Àr och vad som ingÄr i deras roll. Uppfattningarna gick i enighet med den rÄdande ledarskapsdiskursen i Sverige.Bakgrund och teoretiska utgÄngspunkterInspiration till uppsatsen grundar sig pÄ att vi under utbildningens gÄng tagit del av teorier kring ledarskap. Vi ville ta del av chefers erfarenheter och kunskaper kring Àmnet för att fÄ en bredare förstÄelse för Àmnet. Teoretiska utgÄngspunkter för studiens genomförande, nÀr det gÀller synsÀtt pÄ ledning och styrning, var medarbetarorientering och ledarcentrering.Syfte: Studiens syfte var att förstÄ hur formellt tillsatta chefer i ledande position uppfattar sin ledarskapsroll och vilka möjligheter de upplever att de har att utöva det ledarskap de föresprÄkar.Metod: Med kvalitativ ansats har vi genomfört sju semi-strukturerade intervjuer med vd:ar och verksamhetschefer inom olika branscher.Resultat: Av resultatet framgick det att respondenterna hade en enad bild av ledarskapsrollen.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka och försöka förstÄ ledarskap i klassrummet utifrÄn sex olika ledarskapsteorier. Inom tidigare forskning har det skett en viss utveckling dÀr man frÄn att kategoriserat ledarskapet inom tydliga ramar, istÀllet börjat se ledarskapet utifrÄn den kontext dÀr den befinner sig. Resultatet har blivit att man föresprÄkat ett situationsanpassat ledarskap.UtifrÄn frÄgestÀllningen Hur kan man förstÄ balansen mellan lÀrarens kontroll och elevernas sjÀlvkontroll i tvÄ olika Àmnen utifrÄn sex olika ledarskapsteorier? har fallstudie valts som metod. Med hjÀlp av videoobservationer och halvstrukturerade intervjuer har uppsatsskrivarna följt en musiklÀrare pÄ gymnasieskolan i hans vardagliga arbete.UtifrÄn analysen av empirin blirarbetets slutsats att informantens ledarskap Àr i linje med olika ledarskapsteorier utifrÄn vilken situation han befinner sig i.

Denna uppsats behandlar delat ledarskap. Uppsatsens syfte Àr att med hjÀlp av en fallstudie ta reda pÄ fördelar och nackdelar med ett delat ledarskap ur ledarnas, överordnade samt medarbetarnas perspektiv. Det kan vara svÄrt att generalisera frÄn en enstaka fallstudie och det Àr inte vÄr avsikt att dra nÄgra entydiga slutsatser om delat ledarskap utan istÀllet skapa en idé eller en bild av hur det kan se ut i verkligheten. För att kunna besvara syftet har en fallstudie genomförts pÄ avdelningen parkvÄrd pÄ Liseberg AB. Fallstudien Àr gjord utifrÄn en deduktiv ansats och empirin bestÄr av kvalitativa intervjuer.

Synen pĂ„ ledarskap har under 1900-talet varierat mellan allt frĂ„n att en ledare bör ha vissa fysiska egenskaper sĂ„som rĂ€tt lĂ€ngd etc. till att idag vara inriktat pĂ„ hur mĂ€nniskor kan utvecklas till ledare genom rĂ€tt utbildning.Vi har dĂ€rför genom sju stycken kvalitativa enkĂ€ter som skickats ut till ansvariga för ledarskapsutbildningar tagit reda pĂ„ hur ansvariga för ledarskapsutbildningar idag ser pĂ„ ledarskap och huruvida vem som helst kan bli ledare. Vi har ocksĂ„ studerat vilka personliga egenskaper som Ă€r önskvĂ€rda hos ledare för att fĂ„ oss en bild av hur synen pĂ„ ledarskap ser ut idag. VĂ„rt angreppssĂ€tt har varit induktivt dĂ„ vi haft vĂ„r empiri som grund dĂ„ vi hĂ€mtat relevant teori till vĂ„r studie.I teorikapitlet inleder vi med att beskriva ledarskap och dess omvĂ€rldsfaktorer och gĂ„r sedan in pĂ„ nya krav som stĂ€lls pĂ„ dagens ledare. Övriga teorier vi anvĂ€nt oss av behandlar egenskapsteorier för att se hur teorin beskriver önskvĂ€rda personliga egenskaper och hur synen pĂ„ ledarskap ser ut idag, situationsbaserat ledarskap och hur integritet Ă€r starkt kopplat till ledarskap..

Uppsatsens titel: Ledarskap ? En studie om ledarskap inom hotellbranschen Universitet/institution: Lunds universitet, Campus Helsingborg, Institutionen för Service Management/Retail, Turism, HĂ€lsa och Hotell & Restaurang Kurs: Kandidatuppsats, VT 2007, SMT 302, 10 poĂ€ng Författare: Malmqvist, Britta; Mujcin, Amela; PedersĂ©n, Åsa Handledare: Heide, Mats; Kruzela, Pavla Nyckelbegrepp: Ledarskap, Roller, Ledarskapsstil, Kontext, Kommunikation Problem: Forskningen kring ledarskap Ă€r omfattande och mĂ„nga forskare har kommit med förslag pĂ„ definitioner och teorier men ingen har lyckats fullt ut. De fĂ„ som existerar Ă€r generella och tillĂ€mpas oavsett kontext. Detta sker Ă€ven inom hotellbranschen vilket vi inte anser ger en rĂ€ttvisande bild av ledarskapet dĂ„ det Ă€r en bransch som till stor del bygger pĂ„ relationer, Ă€r dynamisk samt bestĂ„r av komplexa system. Syfte: VĂ„rt syfte med denna uppsats Ă€r att beskriva hur ledarskap uppfattas och kommuniceras av ledare i en serviceverksamhet.

Aldrig har det funnits ett problem som man förstÄtt sÄ vÀl, och för vilket sÄ litet görs!Enligt svensk lagstiftning Àr vissa yrkesutövare skyldiga att anmÀla till socialtjÀnsten om ett barn far illa eller vid endast misstanke pÄ detta. Med detta examensarbete ville vi fÄ klart för oss vad vi som blivande förskollÀrare har för skyldigheter och rÀttigheter mot dessa barn som far illa av nÄgot slag. Genom intervjuer har vi fÄtt höra förskollÀrares syn pÄ anmÀlningsskyldigheten och hur man förhÄller sig till barn som far illa. VÄrt resultat visar att de intervjuade förskollÀrarna Àr fullt medvetna om sina skyldigheter men agerandet till att anmÀla brister pÄ grund av att de inte anser sig ha tydliga bevis..

Studiens syfte var att undersöka delat ledarskap i ett medarbetarperspektiv. De övergripandefrÄgestÀllningarna var medarbetarnas arbetsinnehÄll och medarbetarnas upplevelse av ochuppfattning om delat ledarskap. Studien Àr en kvalitativ ansats dÀr semistrukturerad intervjuvaldes. Studien Àr baserad pÄ sju intervjuer med pedagoger som har erfarenhet av delatledarskap. TvÄ grundskolor och en förskola i tvÄ kommuner ingÄr i studien.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka den syn som ledningsfunktioner för skola och elevhÀlsa gav avseende specialpedagogens roll i en skola för alla. Till grund för studien lÄg tre frÄgestÀllningar vilka var; begreppet specialpedagogik, specialpedagogiska arbetsuppgifter och en skola för alla. Denna undersökning har baserats pÄ halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med ledningsfunktioner för skola och elevhÀlsa för att fÄ deras syn pÄ hur de anvÀnder sig av den specialpedagogiska kompetensen som efterfrÄgas i en skola för alla. Resultatet i vÄr undersökning visade att den specialpedagogiska kompetens som efterfrÄgades styrdes av faktorer som resursfördelning, skolledarnas profession, vilken enhet respondenterna arbetade inom samt av uppnÄendemÄlen och den nationella proven..

Titel:Ledarskap i krissituationer ? att vara chef inom den privata Ă€ldreomsorgen 2011-2013.Huvudsyfte:Syftet med studien Ă€r att undersöka hur chefer inom den privata Ă€ldreomsorgen ser pĂ„ sitt ledarskap i krissituationer. HuvudfrĂ„gan för undersökningen har varit: förĂ€ndrar chefer i den privata Ă€ldreomsorgen sitt ledarskap vid krissituationer, och i sĂ„ fall hur?Huvudsaklig metod:Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem chefer frĂ„n tre olika organisationer inom den privata Ă€ldreomsorgen.Huvudsakliga resultat:Det rĂ„der delade meningar bland de undersökta cheferna om huruvida branschkrisen 2011 innebar förĂ€ndringar av ledarskapet. Överlag visar mitt resultat att de flesta av cheferna kan peka pĂ„ faktorer i sitt ledarskap som förĂ€ndrats i krissituationer.

De senaste Ärtiondenas globala expansion har lett till förÀndringar av det moderna ledarskapet. Konkurrensen har ökat mellan olika organisationer vilket medfört nya utmaningar som ledarskapet mÄste förhÄlla sig till. En ökad mÄngfald, teknologins utveckling, och förÀndrade kundrelationer Àr nÄgra av de faktorer som pÄtvingat förÀndringar av det ledarskapet som bedrivs. Idag mÄste ledarskapet individanpassas mer istÀllet för det kontrollerande och monitorerande funktion den haft tidigare.Studien har undersökt ledarskapet i tvÄ av Elgigantens hemelektronikbutiker med avseende pÄ ledarskapets pÄverkan pÄ sÀljarnas arbetsmotivation. Tonvikten har legat pÄ att analysera medarbetarnas syn pÄ hur man som ledare kan skapa en ökad arbetsmotivation.

Syftet med vÄr studie, som har genomförts via kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger, har varit att undersöka om och hur utomhusmiljön anvÀnds pÄ förskola och skola i ett lÀrandesyfte och för att se om det finns nÄgon skillnad mellan förskola-förskola, skola-skola och förskola-skola, men Àven att undersöka vilka tankar pedagogerna i de olika verksamheterna har om hur utomhusmiljön pÄverkar barns lÀrande. Vi har anvÀnt oss av Ätta pedagoger, fyra inom förskolan och fyra inom skolan. Fyra av dem har sin arbetsplats i centrum och fyra av dem har sin arbetsplats utanför centrum. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av intervjuer. Resultatet av vÄr undersökning blev att utomhusmiljön anvÀnds bÄde pÄ förskola och pÄ skola i ett lÀrandesyfte och dÀr var inga skillnader mellan förskola-förskola, skola-skola eller förskola-skola.

MilitÀrt ledarskap har tidigare utforskats inom en militÀr kontext. De senaste Ären har mÄnga officerare slutat inom försvaret och blivit chefer inom det civila. Uppsatsen undersöker kvalitativt huruvida dessa chefer har nytta av erfarenheten frÄn försvaret i sitt civila ledarskap. Detta görs utifrÄn en litteraturgenomgÄng av ledarskapsforskning och den militÀra kontexten. Tretton chefer pÄ mellanchef till VD-nivÄ intervjuades i ett semistrukturerat format inspirerat av grundad teori.