Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad nÄgra elever och lÀrare anser att bra lÀrare ska ha för ledarstil och vilka likheter/olikheter som finns mellan elever och lÀrare i uppfattningarna om detta. UtifrÄn detta syfte har jag lÀst litteratur och tagit del av olika ledarstilar för att sedan kunna intervjua nÄgra elever och lÀrare om vad de tycker och fÄ fram vad som uppfattas som bra ledarstilar. För att fÄ svar pÄ uppsatsens syfte har nÄgra frÄgor anvÀnts till hjÀlp: Hur beskriver lÀrare och elever en bra/mindre bra lÀrare? Hur relaterar elevernas och lÀrarnas uppfattningar till varandra? Efter att ha lÀst litteratur och gjort intervjuer sÄ blev slutsatsen att den ledarstil som de elever och lÀrare jag intervjuat tycker att en bra lÀrare ska vara rÀttvis, engagerad, förberedd, demokratisk, konsekvent, bestÀmd, beslutsfast, tÄlmodig, positiv samt flexibel, man ska Àven ha bra Àmneskunskaper. Nyckelord Ledarstil, lÀrarprofession, ledarskap.

Problem:Inom genusforskningen finn's det olika könsperspektiv samt olika metoder för att lyfta fram könet. Det finn's ocksÄ olika lÀger nÀr det gÀller könet's pÄverkan pÄ vÄrt sÀtt att leda. Om det influerar, eller bestÀmmer vÄrt agerande som ledare, eller om det inte har nÄgon som helst betydande pÄverkan. I den traditionella forskningen ge's ofta en bild av manliga ledare. Vi anser att denna mansdominerade bild bör komplettera's med en framstÀllning och bild av kvinnliga ledare.

Syftet med denna studie var att med en enkÀt undersöka belÄtenhet med chefen ocharbetsrelaterad tillfredsstÀllelse i förhÄllande till kvinnlig/manlig chef samt medarbetarnas könoch verksamhetstyp. Totalt deltog 147 respondenter vilket gav en svarsfrekvens pÄ 74 %.Resultaten visade signifikanta skillnader i hur manligt och kvinnligt ledarskap uppfattades, imeningen att de kvinnliga cheferna hade genomgÄende mer nöjda medarbetare. Resultatet visadeÀven att av de tre verksamhetstyperna (förskola, grundskola och gymnasium) som ingick istudien var förskolan den verksamhet som var mest belÄten med chefen, oberoende av kön. Denverksamhet som hade lÀgst arbetstillfredsstÀllelse i alla kategorier var grundskolan. Den endasignifikanta skillnaden som visades nÀr det gÀller kvinnliga och manliga medarbetare, var idelmÄttet förmÄner.

Syftet med arbetet Àr att belysa olika ledarstilar och undersöka vilka som uppfattas som vÀl fungerade utifrÄn ett elev- och lÀrarperspektiv. I litteraturen finns en stor mÀngd ledarstilar beskrivna och jag har tittat nÀrmre pÄ auktoritÀr-, demokratisk-, lÄt-gÄ-mÀssig- och situationsanpassad ledarstil. Jag har utifrÄn en enkÀt undersökt hur lÀrare och elever pÄ tvÄ gymnasieskolor upplever dessa ledarstilar.Resultatet av arbetet visar att den demokratiska ledarstilen Àr den ledarstil som, bÄde lÀrare och elever, tillÀmpar och uppskattar mest samt att lÀrarens ledarstil i stor utstrÀckning Àr situationsanpassat. AuktoritÀr- samt lÄt-gÄ-mÀssig ledarstil anvÀnds ocksÄ och upplevs fungerande i vissa situationer. Det som skilde lÀrare och elevers Äsikter var att lÀrarna upplevde att de behövde leda och styra eleverna medan eleverna ansÄg sig sjÀlvgÄende och ville ha egenansvar..

Ett problem som lÀrarna stÀlls inför idag Àr de ska kunna hantera förvÀntningar pÄ ett starkt, demokratiskt ledarskap och samtidigt vara lyhörda för elevernas behov. Denna uppsats visar vilka kompetenser det stÀlls pÄ en lÀrare i rollen som arbetsledare. Uppsatsens litteratur utgÄr ifrÄn att elevernas skolmiljö kan jÀmföras med en arbetsplats. Syfte Àr att belysa förvÀntningar som elever i gymnasiet har pÄ sina lÀrare. Som vÀgledning har teorier om kommunikations och relationskompetens, grupprocesser och motivation anvÀnts.

Inom sociala verksamheter som Àldreomsorg och handikappomsorg lÀgger enhetscheferna mycket tid pÄ konflikthantering i sina arbetsgrupper. En konflikt i en arbetsgrupp Àr viktig att lösa direkt annars Àr risken stor att konflikten blir svÄr att lösa. En konflikt som inte blir löst leder till att personalen tappar arbetsglÀdje och energi i sitt arbete och brukarna/kunderna kan bli lidande i förlÀngningen. Syftet med denna studie var dÀrför att öka kunskapen och erfarenheten om konflikthantering ur enhetschefers perspektiv inom Àldreomsorgen och handikappomsorgen. I uppsatsen har följande frÄgor hanterats:Vilka typer av konflikter uppstÄr vanligen i en arbetsgrupp?Hur reflekterar enhetscheferna över hur konflikter uppstÄr?Hur beskriver enhetscheferna att de hanterar konflikter?För att besvara frÄgestÀllningarna har en kvalitativ metod anvÀnts.

Pedagogiskt ledarskap leder till utveckling. Detta antagande ligger som grund för denna studie som fokuserar pÄ rektorers pedagogiska ledarskap i relation med medarbetare. MÄnga lÀrare upplever arbetsbördan för stor och sÄ Àven rektorer. Detta visar pÄ en organisation som inte mÄr riktigt bra. För att skapa utveckling som leder till att fler stannar i organisationen behöver skolutveckling ske utifrÄn kÀrnverksamheten, undervisningen.

The aim was to examinehow managers, based on similar education and policy background, perceive their leadership today, and how it according to them, maybe developed in the future. The sample consisted of younger and older managers within the same organization, with diverse experience in managementand leadership roles. Data were collected by two focus groups interviews and analyzed bya thematic analysis. The results indicated that managers, regardless of age and experience, have similar views on their management role and are in general positive regardingtheir leadership, despite stressand time pressure related issues. They have also suggested similar changes for future management and leadership roles.

Denna studie beskriver typiska karakteristika för hur kvinnliga rektorer med barnomsorgsbakgrund förĂ€ndrar. Studien utgĂ„r frĂ„n Hans Åke Scherps undersökning, som visat att kvinnliga rektorer med förskollĂ€rar- eller fritidspedagogsbakgrund Ă€r mer skolutvecklingsbenĂ€gna Ă€n rektorer med lĂ€rarbakgrund (Ekholm et al.2000). Studien omfattar en genomgĂ„ng av tidigare forskning som har lagt grunden till en kvalitativ intervjustudie. DĂ€r har typiska kĂ€nnetecken framkommit nĂ€r intervjuerna analyserats utifrĂ„n fem kategorier; grundutbildning, skolkultur, skolutveckling, ledarskap och kreativ personlighet. Resultatet av undersökningen visar pĂ„ att rektorernas grundutbildnings ledord ?att sĂ€tta barnet i centrum? gjort att förĂ€ndringsbenĂ€genheten Ă€r en naturlig del av verksamheten.

Ett problemomrÄde vi upptÀckt omfattar den offentliga mÄltidssektorn som bland annat förknippas med en begrÀnsad ekonomi och svagt styre. UtifrÄn tidigare erfarenheter inom verksamhetsförlagd utbildning har vi stundtals uppfattat motivationen hos offentlig mÄltidspersonal bristande och vill dÀrför undersöka detta. Vi vill Àven ta reda pÄ hur ledare i en verksamhet kan pÄverka motivationen. Med vÄr kandidatuppsats ville vi undersöka vad som motiverar skolmÄltidspersonal till att göra en bra arbetsinsats utifrÄn Herzbergs tvÄfaktorteori. Frederick Herzberg har genom sin studie tagit fram fem motivationsfaktorer och fem stycken hygienfaktorer, vilka antingen kan bidra till motivation eller förhindra att missnöje uppstÄr.

Jeanine Basingers bok The World War II Combat Film presenterar en annars vÀldigt oupmÀrksammad genre, den amerikanska Andra VÀrldskrigs-stridsfilmen. UtifrÄn den mall som Basinger beskriver i boken har jag hÀr diskuterat och analyserat hur Saving Private Ryan hÄller sig till mallen som skapats av tidigare stridsfilmer. Mallen bestÄr i korthet av en mÀngd element som anvÀnds genomgÄende i genren; sÄsom gruppen, hjÀlten, mÄlet och fienden. Dessa element förekommer frÄn den första andra vÀrldskrigs-stridsfilmen Bataan frÄn 1943 och har konsoliderats och utvecklats sedan dess. Slutsatsen blir att Àven om SPR blivit kÀnd som en nydanande och orginell film sÄ Àr hÄller den sig nÀstan slaviskt till mallen, det enda som möjligt kan skilja den lite frÄn andra filmer i genren Àr det ursprungliga mÄlet, det Àr inte vanligt att ha ett sÄpass politiskt inkorrekt mÄl som att rÀdda en enda man..

C-uppsatsen baseras pÄ en fallstudie över ABB Communication Centers internkommunikation, den övergripande kommunikativa enheten pÄ ABB Sverige AB. Syftet Àr att beskriva informationsdesignens roll i sÄvÀl den dagliga verksamheten som den övergripande instÀllningen till det internkommunikativa arbetet. Samt jÀmföra teorier inom organisations- och kommunikationsvetenskap samt informationsdesign och resultaten frÄn den empiriska undersökningen..

Syftet med denna uppsats har varit att med kvalitativ metodik erhÄlla en fördjupad förstÄelse för relationen mellan expertis och ledarskap i chefsrollen. Jag har velat identifiera de för- och nackdelar som finns i denna kombination samt identifiera de strategier som finns för att hantera relationen. Detta har studerats genom nio intervjuer i tre naturvetenskapliga kontexter- statligt, akademi och privat. Analys av intervjumaterialet identifierade följande kategorier: Ledarskap- en outforskad terrÀng för experten, Expertkunskap krÀvs för ledarskapet, Ledarskapet Àr expertens karriÀrvÀg, Balansen mellan expert och ledare i chefsrollen samt För- och nackdelar med att vara expert och ledare. Resultaten visade att expertchefer förvÀntas prestera bÄde som experter och ledare.

NÀr Lpfö (1998) reviderades 2010 tillkom ett nytt kapitel och det systematiska kvalitetsarbetet blev en del av alla förskolors arbete i Sverige, dÀr Lpfö (1998 rev. 2011) pekar pÄ att det Àr nÄgot som ska ske kontinuerligt. Detta arbete Àr det förskollÀrarna samt förskolechefen som har ansvar för att det genomförs. Studiens syfte Àr dÀrför att se vilka uppfattningar som förskollÀrare och förskolechefer har samt vilka arbetssÀtt de anvÀnder sig av i utförandet av det systematiska kvalitetsarbetet. De frÄgestÀllningar som studien utgÄr ifrÄn Àr: Vilken uppfattning har förskollÀrarna respektive förskolecheferna kring kvalitet och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan? Vad kÀnnetecknar de arbetssÀtt som de olika förskolorna anvÀnder sig av i det systematiska kvalitetsarbetet? Hur ser samspelet och ledarskapet ut kring det systematiska kvalitetsarbetet mellan förskollÀrare och förskolechefen i verksamheten? Studien utgÄr frÄn en kvalitativ metod dÀr förskollÀrare och förskolechefer intervjuas med öppna frÄgor för att fÄ fram personliga Äsikter och tankar.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera ledarskapet i den ideella organisationen Friskis&Svettis med avseende pÄ incitament för formella och informella ledare samt hur dessa ledare motiveras. Författarna vill Àven jÀmföra olika lokala Friskis&Svettisföreningar för att se om det finns nÄgra skillnader i dessa avseenden. I uppsatsen har sekundÀr data i form av litteratur om ledarskap och motivation samt dokument gÀllande Friskis&Svettis legat till grund för studien. Empirin har insamlats genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna valdes ut genom ett bekvÀmlighetsurval dÀr vi avgrÀnsat oss till tre Friskis&Svettisföreningar i StockholmsomrÄdet.