Abstract. Studiens syfte var att undersöka om mÀnniskan Àr formad med det Karismatiska ledarskapet redan frÄn tidig Älder. DÄ egenskaper Àr svÄra att studera, som ocksÄ litteraturen beskriver, sÄ valdes mönster som Àr karateristiska för det karismatiska ledarskapet ut, som exempelvis; stark utstrÄlning, stor kommunikations förmÄga, en ledare för gruppen. Dessa mönster valdes att studeras genom observation av en klass dÀr barnen var i sju Ärs Älder. Av datainsamlingen gjordes an analys och tolkning och av detta framkom ett resultat som i sig visade pÄ att det fanns mönster och beteenden karakteristiska för karismatiskt ledarskap hos vissa av barnen.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka relationsarbetet i lÀrarens ledarskap samt vilka möjligheter eleverna ges till interaktion. Genom observationer har vi studerat lÀrares interaktion med eleverna i syfte att skapa goda relationer samt hur lÀrarna arbetar metodologiskt för att frÀmja interaktion mellan eleverna. VÄr syn pÄ lÀrande sammanfaller med det sociokulturella perspektivet dÀr lÀrande sker i samspel med andra. En ytterligare utgÄngspunkt Àr att goda relationer mellan lÀraren och eleven Àr en förutsÀttning för att lÀrande ska kunna ske. Vi menar att lÀraren mÄste inse sitt ansvar för att skapa dessa goda relationer och att man med sitt agerande pÄverkar relationen.

The essay is written at the request of Nyköping municipality park management by PatRadestedt who wanted a design proposal for one of the five courtyards at the Tessin Schoolin Nyköping. The Tessin School is located 2 miles from the center of Nyköping and the schoolhouses approximately 900 students. To make a design proposal for the courtyard that lies atthe canteen I decided from the outset that I wanted to take some of the Tessin SchoolStudents' opinions and wishes regarding their own outdoor spaces. I had a workshop witheight students from the arts program with the image orientation in which they had to drawand tell them what they wanted to do in the courtyard. The outcome of the workshop, Iused to move forward in my future work with a concept that fit into the environment, wethen apply it in my final design proposal.

Studiens syfte Àr att beskriva hur enhetschefer i en offentlig organisation med inriktning pÄ vÄrd och omsorg resonerar kring sina förutsÀttningar att pÄverka arbetsmiljön och arbetsglÀdjen. I organisationen har det under de sista Ären skett stora omorganisationer och förÀndringar som medför en kÀnsla av oro och osÀkerhet och ingen vet hur framtiden blir. Arbetslivet stÄr inför stora utmaningar som innebÀr ett hÄrdare arbetsklimat med andra villkor som sÀtter press pÄ mÀnniskan. Konsekvenserna av de stÀndiga förÀndringar och pÄfrestningar inom arbetslivet leder ofta till en försÀmrad arbetsmiljö och sÀmre anstÀllningsvillkor. Det Àr dÀrför viktigt för dagens organisationer att stödja och utveckla ett gott ledarskap, sÄ ledarna tillsammans med medarbetarna orkar utveckla och driva verksamheten framÄt.

Genom att fÄ personal och grupper att agera proaktivt i sÄ kallade slimmade organisationer (Lean Production) kan risk för likriktning och stagnation motverkas trots hÄrd effektivisering. LÄg grad av samhörighet i grupper har i studier konstaterats försvaga proaktivitet, medan ledarskapsstilar sÄsom delaktigt och transformativt ledarskap tycks stÀrka samhörigheten och proaktiviteten. Innevarande studie Àmnade pröva sambanden pÄ lÀgre hierarkisk nivÄ mellan proaktivitet och ledarskapsstilar, proaktivitet och gruppens kollektiva tilltro till förmÄga, genom Banduras begrepp ?Collective efficacy?, och den samlade effekten pÄ proaktivitet genom ledarskapsstil och gruppens tilltro pÄ sin kollektiva förmÄga. 411 deltagare i ett större företag inom fordonsbranschen skattade sin ledares stil och sin grupp varefter utvalda index reliabilitetstestades och aggregerades till gruppnivÄ.

Ledarskap Àr nÄgonting vÀldigt viktigt som behövs i alla organisationer. Tidigare forskning pÄ omrÄdet ger inga entydiga svar pÄ om det finns skillnader mellan manligt och kvinnligt ledarskap. I den kontexten uppkommer diskussionen huruvida de manliga ledaregenskaperna enbart kan tillskrivas mÀn och dÄ följaktligen om de kvinnliga ledaregenskaperna endast förekommer hos kvinnor. Syftet med denna uppsats Àr att utarbeta en enkÀt som kan ligga till grund för studier av kvinnliga och manliga ledarskapsstilar inom Försvarsmakten. EnkÀten syftar Àven till att undersöka om det förekommer skillnader i ledarskapet mellan de hierarkiska nivÄerna i organisationen.

Att verka som chef i en kulturorganisation Àr en komplex uppgift. Organisationen har oftabegrÀnsade resurser och institutionella normer, vilket kan verka hÀmmande för chefers ochmedarbetares kreativitet. Syftet med uppsatsen Àr ta reda pÄ vilka förutsÀttningar som behövsför att lyckas i sitt ledarskap i en kulturorganisation. Detta genom att undersöka hur chefer pÄGöteborgs stads Kulturförvaltning upplever sina förutsÀttningar att klara sitt arbete.Det teoretiska ramverk som anvÀnds för att fÄ en fördjupad förstÄelse kring uppsatsens syftehar framförallt handlat om ledarskapets förutsÀttningar, samt kulturorganisationers krav ochmotsÀttningar i ett ledarperspektiv. Materialet till studien har samlats in genom intervjuer medchefer samt personer pÄ personalavdelningen inom Göteborgs stad Kulturförvaltning.

Bakgrund: Företagsledare i dagens nÀringsliv blir alltmer synliga i sÄvÀl mediala sammanhang som i samhÀllsdebatten. Samtidigt som företagsledare agerar som PR-figurer för företaget, tycks PR-mÀn mer och mer blir rÄdgivande aktörer Ät företagsledarna. DÀrmed tycks ett nytt fenomen göra sig gÀllande i svenskt nÀringsliv, nÀmligen att PR-verksamhet integreras som en del i företagsledarens arbete. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att bidra till en ökad förstÄelse för PR som en integrerad del i det ledarskap som flera företagsledare bedriver. Detta sker genom att vi utifrÄn teorier kring företagsekonomi, religions- och statsvetenskap, samt utifrÄn empiriska iakttagelser utvecklar ett sprÄk inom omrÄdet.

SamhÀllet utvecklas i en rask takt och det kan ses Àven i organisationerna. Ledarskapet har förÀndrats idag jÀmfört med hur det var förr i tiden. En gÄng i tiden hade vi i Sverige auktoritÀra ledare som pekade med hela handen och idag har ledarna blivit allt mer demokratiska och tÀnker pÄ sina anstÀllda. Trots att ledarskapet idag har blivit mer demokratiskt inriktat rÄder inte den stilen överallt. Inom Volvo Personvagnar fann vi en motsatt utveckling, dÀr de auktoritÀra dragen börjat synas mer de senaste Ären.

I den allt mer globaliserade vÀrlden, fÄr fler företag en mer decentraliserad organisation. Denna decentralisering pÄverkar ledarens sÀtt att arbeta, eftersom medarbetarna blir geografiskt spridda runt om i vÀrlden. Möjligheterna till att trÀffas fysiskt blir begrÀnsade, och mer av ledarskapet mÄste ske pÄ distans. De fysiska mötena Àr viktig faktor för att skapa en motiverad arbetsstyrka och dÄ mÄste ledaren hitta alternativa sÀtt att motivera. Syftet med studien var att skapa förstÄelse för hur en ledare pÄ distans kan skapa motivation.

Syfte och frÄgestÀllningar: Mitt syfte med c- uppsatsen Àr att beskriva vad som Àr karaktÀristiskt med det delade ledarskapet inom lagidrotten. De frÄgor jag stÀller mig om det delade ledarskapet Àr hur rollfördelningen ser ut samt vilka inre och yttre förutsÀttningar som krÀvs för att lyckas med att leda ett lag med ett delat ledarskap. Avslutningsvis undersöker studien vad en spelare upplever som Àr karaktÀristiskt med ett vÀl fungerande trÀnarpar?Metod: Studien Àr en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Till denna fallstudie av ett trÀnarpar breddas studien genom att intervjua andra elittrÀnare, en form av ?Multiple ?Case Design.? De metoder som anvÀnds Àr djupintervju samt deltagande observation.

This study sheds light on the firm-lifecycle and the impact of leadership and how itdevelops negatively when the entrepreneurial firm becomes administrative andmanagerial. The ambivalent fact is that the firm, when growing in size, need to becomemore managerial, though without undermining the previously entrepreneurial mind-setthat pervade the organization. The term corporate entrepreneurship has emerged andcomprises that the firm can continue to be entrepreneurial in the managerial stage. Thatis to resume the firm?s work to keep innovative.

Syftet med studien var att undersöka huruvida det fanns en relation mellan kvalitetsredovisningarnas resultat och rektors pedagogiska ledarskap. Jag anvÀnde mig av kvalitativa intervjuer som metod och analyserade intervjuerna i tre steg genom att anvÀnda en modell "LÀrstegen" som raster för att söka finna vilken nivÄ rektor lÄg i sin reflektion över kvalitetsredovisningar och det pedagogiska ledarskapet. DÀrefter sökte jag i min analys relationer mellan kvalitetsredovisningarna och det pedagogiska ledarskapet genom att anvÀnda en ledarskapsmodell över pedagogiskt ledarskap, för att sedan, som sista steg, tolka resultatet utifrÄn de utsagor rektor lÀmnat och söka efter utsagor som pÄvisar att rektors reflektion över det egna ledarskapet har lett till nÄgon form av handling i, eller efter, kvalitetsredovisningarna. Mitt resultat visar att det finns en relation mellan kvalitetsredovisningarna och det pedagogiska ledarskapet hos de rektorer som ligger pÄ den femte och högsta av de nivÄer som finns i " LÀrstegen", samt att relationen saknas pÄ de tvÄ lÀgre förekommande nivÄerna..

Denna kandidatuppsats bestĂ„r till stor del av en kvalitativ metod genom intervjuer, fyra med mellanchefer inom hemtjĂ€nsten och fyra med mellanchefer inom Ă€ldreboenden. Ålder pĂ„ informanterna har varit allt frĂ„n 30-60 Ă„r, alla Ă€r dessutom kvinnor. Det brukar sĂ€gas att en mellanchef Ă€r i klĂ€m frĂ„n alla hĂ„ll, dĂ€r av namnet mellanchef men samtidigt har Ă€ven mellanchefer möjligheter att se verksamheten frĂ„n bĂ„de botten upp till toppen vilket gör att de fĂ„r ganska bra koll pĂ„ verksamheten.Syftet med studien var att undersöka hur kvinnliga mellanchefer inom hemtjĂ€nst och Ă€ldreboenden ser pĂ„ sitt eget ledarskap. Dessa Ă€r frĂ„gestĂ€llningar:1. Hur Ă€r det att vara en sĂ„ kallad mellanchef inom Ă€ldreomsorgen?2.

Syftet med uppsatsen Om ledarskap i Reggio Emilia inspirerade nÀtverk ? en fallstudie var att ta reda pÄ vilket ledarskap som leder till ett nÀtverk som frÀmjar det Reggio Emilia inspirerade arbetet i förskolorna. Min frÄgestÀllning för arbetet var ?Vilken inverkan har ledarskapet vid nÀtverkstrÀffarna haft pÄ de enskilda pedagogernas förmÄga att reflektera tillsammans, genomföra dokumentationer och utforskande projekt?? För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningen sÄ har jag studerat litteratur och deltagit vid 18 av 20 nÀtverkstrÀffar i en kommundel under perioden augusti till december 2006 i fem olika nÀtverk och gjort observationer samt delat ut en enkÀt till alla deltagare med öppna och slutna frÄgor.Jag kom fram till att ledarskapet och innehÄllet i de olika nÀtverken varierade och att det pÄverkades av ledarskapet. Pedagogerna reflekterade tillsammans pÄ olika sÀtt.