Detta examensarbete studerar lyssnandet på högstadiet i en skola i en medelstor kommun i Sverige. Arbetets syfte har varit att undersöka hur lärare och elever når fram till varandra i klassrummet. Empirin samlades in på en multikulturell skola utifrån tre syftesfrågor som behandlade lärarens ledarskap, elevernas uppmärksamhet på läraren samt lärarens uppföljning av elevernas eget arbete, i klassrummet. Tillvägagångssättet för insamling av empirin utgjordes av en etnografisk ansats som inbegrep dels strukturerade observationer av elever och lärare i klassrummet, dels semistruktrurerade, kvalitativa intervjuer och samtal med berörd lärare. Informanterna bestod av sammanlagt fyra klasser i årskurs sju och åtta samt deras respektive lärare, två kvinnor och en man med vardera cirka tio års erfarenhet som lärare på högstadiet.

Studiens syfte var att undersöka tränares ledarskap och dess betydelse för elithandbollsspelares tävlingsoro samt om det finns skillnader mellan män och kvinnor. Undersökningsdeltagarna var 116 elithandbollsspelare med medelåldern 21,81 år (SD=3,54) och åtta elithandbollstränare med medelåldern 41,38 år (SD=5,83) från åtta olika klubbar. Undersökningsdeltagarna besvarade enkäter bestående av instrumenten Developmental Leadership Questionnaire (DLQ) och Competitive State Anxiety Inventory-2 (CSAI-2) vilka avsåg att mäta utvecklande ledarskap samt tävlingsoro. Resultaten indikerade att utvecklande ledarskap har en reducerande effekt på kognitiv-, somatisk- och total tävlingsoro samt att utvecklande ledarskap har starkast effekt på kvinnliga elithandbollspelare. Resultaten indikerade även att kvinnliga spelare har högre grad av alla tre kategorier av tävlingsoro oberoende av ledarstil.

Jag har med mitt examensarbete försökt fånga in och belysa några delar av den tysta lärarkunskapen. Det jag försökt belysa är på vilket sätt tyst kunskap kommer till uttryck hos tre erfarna lärare samt på vilket sätt de kommunicerar med och leder sina elevgrupper. Observationerna har genomförts som en etnografisk studie, genom sin tolkande och beskrivande ansats närmar den sig den hermeneutiska forskartraditionen. Intervjuerna har genomförts i form av samtal där jag inte eftersträvat likriktning i svaren utan varje lärare har fått berätta om sin vardag på sitt eget sätt. Resultatet redovisas genom att mina observationer och lärarnas berättelser vävs samman med de teorier som varit min utgångspunkt för undersökningen.

I denna studie har syftet varit att ta reda på hur chefer ser på hälsofrämjande arbete i sitt yrke. För att ta reda på chefernas upplevelser i sitt ledarskap grundas denna studie på kvalitativa intervjuer. Den teoretiska ramen utgår från begreppet hälsofrämjande ledarskap samt Lee G. Bolman och Terrence E. Deals olika perspektiv på organisation och ledarskap.

Syftet med denna studie var att undersöka om kadetter på Officersprogrammets sista termin har en uppfattning av det egna ledarskapet som stämmer överens med vad som stipuleras i Försvarsmaktens ledarskapsmodell Utvecklande ledarskap samt vilka ledaregenskaper dessa kadetter anser är de viktigaste. Urvalet bestod av 10 slumpvis selekterade kadetter. Bland dessa kadetter var följande verksamhetsförlagda utbildningar representerade: Markstrid, Ledningssystem och Nautisk profil. En semistrukturerad intervju genomfördes med var och en av de deltagande kadetterna för att ta reda på de uppfattningar och åsikter som funnits nödvändiga för att efter analys av innehåll kunna svara på studiens frågeställningar. Efter genomförd analys av intervjuresultaten kunde en viss överensstämmelse identifieras mellan kadettens uppfattning av sitt ledarskap och vad modellen Utvecklande ledarskap stipulerar.

Syftet med min studie är undersöka hur en lärare arbetar med barn som hon anser ha koncentrationssvårigheter. Jag vill se hur läraren arbetar med att upprätthålla deras koncentration i klassrummet. Jag vill också se lite på hur läraren valt att placera de barn hon anser ha koncentrationssvårigheter och på hur miljön i klassrummet ser ut.För att ta reda på hur en pedagog arbetar med detta har jag valt att göra observationer med kompletterande med samtal. Jag kom fram till att läraren ger tillsägelser både på håll och intill eleven. Läraren ger instruktioner på ett medvetet sätt och ibland viskar hon för att få uppmärksamheten.

Detta är en kvalitativ studie, som behandlar lärares ledarskap och elevers självkänsla. Syftet är att genom intervjuer tolka, analysera och beskriva hur några lärare genom sitt ledarskap anser sig stärka elevernas självkänsla. Metoden som användes var personliga intervjuer med halvstrukturerade frågor med fem lärare verksamma på tre olika skolor i årskurs 1-5. Resultat blev att lärarna genom sitt ledarskap ansåg sig stärka elevernas självkänsla. I första hand genom att uppmuntra prestationer men de ansåg sig även beakta de emotionella aspekterna då de ser varje enskild elev, respekterar deras integritet och bekräftar dem för den de är..

I dagens samhälle talas det mycket om vad bra ledarskap är, vilka positiva följder det för med sig och vad man kan lära av dessa ledare. Dock förekommer det i många fall även dåligt ledarskap. På senare tid har fenomenet destruktivt ledarskap uppmärksammats mer. Ett fenomen som dock ännu inte utforskats i så stor utsträckning. Denna uppsats har till syfte att analysera hur ett antal faktorer kan skapa förutsättningar för destruktivt ledarskap.

Syftet med studien var att undersöka huruvida det finns ett samband mellan upplevt ledarskap, arbetstillfredsställelse och mental hälsa bland kyrkoherdar i Lunds stift. Ytterligare ett syfte med studien var att undersöka huruvida manliga och kvinnliga kyrkoherdar skiljer sig signifikant vad gäller upplevt ledarskap, arbetstillfredsställelse och mental hälsa. 41 kyrkoherdar från Lunds stift besvarade en enkät. Svarsfrekvensen var 82%. Upplevt ledarskap, arbetstillfredsställelse och mental hälsa mättes med hjälp av COPSOQ (Kristensen, 2001).

Denna uppsats behandlar delat ledarskap. Syftet har varit att ur ledares synvinkel undersöka orsakerna till delat ledarskap samt de konsekvenser som uppkommer av delat ledarskap för ledarna, medarbetarna, familjerna och organisationerna. Vår metod för att lyckas med detta har varit intervjuer och vårt tillvägagångssätt vid insamling av teori och empiri har varit abduktivt. Analysen visade att orsakerna till att intervjupersonerna ville dela sitt ledarskap var att det skulle bli roligt samt möjligheten att alltid ha ett bollplank. De flesta menar att de tack vare sin arbetspartner har möjlighet att utnyttja sina styrkor och att arbetet därigenom blir mer effektivt vilket gynnar organisationen.

Denna uppsats handlar om chefer och deras ledarskap. Frågeställningarna som denna uppsats bygger på är Hur uppfattar cheferna sitt eget ledarskap? Hur agerar de som chef utifrån två bestämda situationer, arbetsplatsträffar och medarbetarsamtal? Vad anser cheferna är bra arbetsmiljö? För att bevara vår frågeställning har vi valt att använda oss av kvalitativ metod. Vi har genomfört olika intervjuer med fyra chefer med ansvar för medarbetare som arbetar på särskilda boenden för personer med funktionshinder i två mindre kommuner i Skåne. I vår resultatredovisning har vi bearbetat resultatet genom att analysera utifrån olika teoretiska perspektiv.

Syftet med detta examensarbete har varit att synliggöra elevers uppfattningar om lärarauktoritet och jämföra dessa elevers uppfattningar. Examensarbetet omfattar åtta kvalitativa intervjuer med gymnasieelever på samma skola i en mellanstor svensk stad samt en kvalitativ intervju med en modersmålslärare. Denna studie är delvis en komparativ studie mellan arameiska/syrianska elever och svenska elever syn på lärarauktoritet. Undersökningens resultat visar att elevens syn på lärarens auktoritet påverkar elevens lärande och studiemotivation. Läraren i Syrien, Libanon, Irak och Turkiet har en mer utpräglad auktoritär ledarroll och ställer högre krav och förväntningar på eleverna än i svenska skolan.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lärare ser på lärarrollen, definierad utifrån uppfattningar om kunskap, elevinteraktion och lärarsamarbete. Kunskapssynen beskrevs utifrån behaviorism, kognitivism och sociokulturellt perspektiv. Relationen lärare?elev identifierades med ett par aspekter på lärares ledarskap, nämligen motivation och ledarstil. Lärares samarbete karaktäriserades som formellt respektive informellt.

Syftet med denna studie är att attribuera effekten av rättvist ledarskap på arbetstillfredsställelse då det saknats specifik forskning inom området. Studien genomfördes i ett verksamhetsområde inom kriminalvården. Studien syftade även till att undersöka effekten av rättvist ledarskap på turnover intention och förekomsten av psykosomatiska besvär hos de anställda. Totalt 103 kriminalvårdare besvarade enkäten som mätte ovan nämnda variabler. Resultaten visade ett signifikant positivt samband mellan samtliga former av rättvisa och arbetstillfredsställelse.

I denna studie analyseras barns uppfattning om talutrymme i klassrummet ur ett barnperspektiv. De frågor som behandlas är hur barnet beskriver sitt eget talutrymme, vilken uppfattning barnet har om klasskamraternas talutrymme och slutligen barnets uppfattning om lärarens talutrymme. De teoretiska utgångspunkterna i studien är barnperspektiv och genusperspektiv. Genom enskilda intervjuer med tretton barn i år tre har vi samlat in material som behandlas i analysen. I analysen belyses barnets talutrymme sett ur det egna perspektivet.