Syftet med denna uppsatts var att ta reda på vilka konflikthanteringsstilar som man använder i en politisk grupp samt att se om det finns likheter i konflikthanteringen mellan de olika nivåerna i gruppen. De olika nivåerna som undersökts är: medlemsnivå där fem aktiva medlemmar ingår, och ledarnivå där fem ledare och två före detta ledare ingår. I empiridelen söks svar till frågeställningarna med hjälp av den teoretiska begreppsramen (konflikt, konfliktorsaker och konflikthantering), genom tolv halvstrukturerade intervjuer med politiker på olika nivåer. Konflikter uppstår ofta på grund av brist på komunikation. Andra orsaker är maktkamp, missförstånd och olika förväntningar.

Denna studie handlar om kvinnliga ledare och deras förutsättningar på företaget Sandvik AB i Sandviken. Vilken typ av kvinnor väljer att bli chefer, vilken bakgrund och vilka egenskaper har de? Jag undersöker om det finns något som hindrar kvinnor från att bli chefer, samt tar reda på hur kvinnorna på Sandvik anser att en bra ledare ska vara. Min slutsats är att kvinnorna i intervjun har varit pappas flicka i den bemärkelsen att de har tytt sig mer till sin pappa än sin mamma, de är lyhörda och de bryr sig om sina medarbetare. De största hindren i kvinnors karriär är familjen, eftersom de kan bli uppsagda på grund av föräldraledighet, samt rekryterarna som anställer män av gammal vana..

Vårt syfte med uppsatsen är att kombinera litteratur kring korporativt varumärke och ledarskap för att skapa ett teoretiskt ramverk. I vårt ramverk vill vi lyfta fram en effektiv ledares egenskaper och roll då det korporativa varumärket kommuniceras internt. Vidare vill vi studera ledare på ett företag för att skapa förståelse för hur de gör och om de använder den effektiva ledarens egenskaper då det korporativa varumärket kommuniceras internt. För att besvara uppsatsens syfte har vi gjort en litteraturstudie samt använt oss av en kvalitativ fallstudie. I fallstudien har vi använt oss av primärdata, i form av intervjuer, samt sekundärdata.

Syfte:Denna studie handlar om kvinnor och män som ledare samt deras förutsättningar på deras respektive företag. Syfte med detta arbete är att lyfta fram hur de båda könen kvinna och man har ställt sig gällande kvinnligt respektive manligt ledarskap inom näringslivet på Åland. Går det att utläsa olikheter och/eller likheter om hur kvinnor och män upplever sitt ledarskap? På vilket sätt har de båda könen kvinna/man ställt sig till om det finns kvinnligt respektive manligt ledarskap?Metod:Jag har valt att studera två privata företag, ett kvinnodominerat och ett mansdominerat genom att intervjua ledarna samt deras anställda som fick delta i en enkätundersökning. I mitt arbete likställer jag orden chef och Ledare.

Syfte: Jag ville ta reda på hur chefer/ledare idag handskas med och blir påverkade av stressen i arbetslivet.Teori: Hur du skall vara som ledare/chef och hur man utvecklas genom rollen samt teori om stress, negativ/positiv stress samt olika stressmodeller.Metod: En kvalitativ undersökningsmetod genom individuella intervjuer med ett flertal butikschefer.Slutsatser: Att upplevd stress är helt individuell beroende på erfarenhet, gener, ledarskap mm. Sen är det upp till sig som chef att lära dig att balansera dig fram till den optimala situationen för att du skall undvika negativ stress..

En kvalitativ studie har genomförts där forskningsfrågan behandlar hur medarbetare anser att deras ledare bör kommunicera. Syftet var att ta reda på om ledarens kommunikationsstil påverkar medarbetarens inställning och mottaglighet för att ta till sig information positivt eller negativt. Femton personer som arbetar inom skilda verksamheter har intervjuats för att få en bild av vad som utmärker en ledare med goda kommunikationsegenskaper. Teorin som har använts som utgångspunkt i studien är Merril och Reids (1999) teori om sociala stilar.Resultatet visade att ledaren bör kommunicera mera. Ledaren bör även vara skicklig på att variera sin stil mellan drivande och vänlig.

Syftet med studien är att intervjua ledare och klarlägga deras åsikter: i) om hur de ser på mångfald, ii) hur de anser att organisationen de arbetar i ser på mångfald och iii) hur de själva ser på sin chefs-/ledarroll. Uppsatsen är genomförd i en kvalitativ metod utifrån en fenomenologisk ansats. Sju inter­vjuer av ledare i en statlig kunskapsorganisation har genomförts. Intervjuerna har varit ostrukture­rade och har utgått från temana: mångfald, ledarskap och organisation. Resultatet visar ett ledarskap som främst ser mångfald utifrån kön men även i viss mån ålder och etnicitet.

Denna rapport behandlar hur framställningen av ledarskap ser ur ett teoretiskt könsperspektiv. Genom att analysera tidningarna "Chef" och "Dagens Samhälle" med hjälp av kritisk diskursanalys som metodredskap synliggörs i denna rapport den manliga normen som en dominerande del i den sociala och kulturella konstruktionen av ledarskap, detta har även format framställning av manliga respektive kvinnliga Ledare. Under analysen framkommer det tydliga mönster i framställningen av de båda könen, där manliga ledare och deras ledaregenskaper betonas som ner naturliga och ofta med en koppling till deras respektive sportsliga karriärer och bakgrund. För de kvinnliga ledarna sker en generell koppling mellan deras ledaregenskaper och deras privata sfär så som familjen, olika relationer och deras barndom. De kvinnliga ledarna och deras karriärväg fram till den ledande positionen framställ som mindre naturliga..

 Genom kvalitativa intervjuer belyser studien synen på ledarskap och sexuella övergrepp inom friidrotten i spåren av Patrik Sjöberg-affären. Studien utreder hur ledare och utövare ser på ledarskapet och den viktiga roll som en ledare innehar. Resultatet visar att Sjöbergs (2011) självbiografi har gett en möjlighet för diskussion kring sexuella övergrepp inom idrotten och framförallt inom friidrotten. Sjöbergs självbiografi har öppnat upp för reflektion kring ledarskap och värderingar bland Ledare. Studien visar även att sexuella övergrepp är ett komplicerat ämne, ett område som sällan berörs i diskussioner kring idrotten och där arbetet för att motverka problemet brister.

Sammanfattning:Magisteruppsats i ledarskap och hållbar utveckling, Mälardalens Högskola i Eskilstuna.Datum: 2014-06-11Författare: Natalie Sepúlveda MoradinassabHandledare: Lennart BoggTitel: Vad ledare anser om personligt varumärkeProblemformulering: Sedan decennier tillbaka har begreppet varumärke varit attraktivt och uppmärksammat. Under den senaste tiden har observationer av det personliga varumärket som individer har blivit mer intressant, eftersom det har visat sig leda till positiva effekter för ett ledarskap och en organisation. Däremot finns det forskning som visat att personliga varumärken hos ledare även kan resultera till kostsamma effekter för en organisation.Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur utvalda ledare ser på begreppet personligt varumärke och ifall de anser att det har en betydelse för deras ledarskap.Metod: Information har i första hand hämtats från vetenskaplig litteratur och artiklar. Fåtal Internetsidor har dessutom använts för att få fram aktuell statistik och defintioner av studiens nyckelord. Undersökningen består av sju intervjuer med sju olika ledare från olika organisationer lokaliserade i Stockholms region.

Ledarskapet ses av många människor som att vara ?ensam herre på täppan?, att styra ensam och fatta alla beslut samt hantera allt ansvar. En framgångsrik ledare hyllas ofta till ofantliga höjder så länga resultaten är goda, målen är uppnådda, personal och organisation utvecklas. Att vara ledare idag ställer höga krav på individen, ledarskapsforskningen fokuserar till stor del på vilka egenskaper en ledare bör ha och blir därmed mycket individbetonad. Dessa motsägelsefulla krav kan för ledarna leda till stress, depression och i värsta fall utbrändhet och spruckna förhållanden.

I en v?rld som pr?glas av st?ndig f?r?ndring och oro ?ver klimatf?r?ndringar beh?vs ledare som uppmuntrar, engagerar och motiverar samh?llet och dess organisationer att anta ett mer h?llbart f?rh?llningss?tt. Idag l?gger m?nga olika intressenter vikt vid hur f?retag och offentliga organisationer prioriterar och planerar f?r att arbeta med klimatv?nliga val. Kommuners h?llbarhetsarbete styrs av lagar och ramverk som ledare m?ste anpassa sina organisationer till f?r att bedriva verksamhet.

Bakgrund: Arbetet med att integrera medlemsländerna i den Europeiska Unionen pågår inom en mängd områden, men hur ser utvecklingen inom ledarskap ut? Tidigare studier har visat på en stor variation mellan ledarskap i Europeiska länder, samtidigt som andra studier påvisar att nationell kultur tycks ha inverkan på ledarskap. Två länder inom EU som skiljer sig avsevärt åt med avseende på kultur är Sverige och Spanien. Det blir då intressant att studera den ledarskapsstil en svensk ledare, som är präglad av den svenska kulturen i sitt sätt att leda, antar i Spanien. Påverkar den spanska kulturen svenska ledare, och så fall hur mycket och på vilket sätt? Syfte: Syftet är att bidra med förståelse för vilken ledarskapstil svenska ledare antar gentemot sina spanska medarbetare i Spanien, samt att diskutera till vilken grad den spanska kulturen kan ha påverkat ledarskapsstilen.

Syftet med denna uppsats har varit att med kvalitativ metodik erhålla en fördjupad förståelse för relationen mellan expertis och ledarskap i chefsrollen. Jag har velat identifiera de för- och nackdelar som finns i denna kombination samt identifiera de strategier som finns för att hantera relationen. Detta har studerats genom nio intervjuer i tre naturvetenskapliga kontexter- statligt, akademi och privat. Analys av intervjumaterialet identifierade följande kategorier: Ledarskap- en outforskad terräng för experten, Expertkunskap krävs för ledarskapet, Ledarskapet är expertens karriärväg, Balansen mellan expert och ledare i chefsrollen samt För- och nackdelar med att vara expert och Ledare. Resultaten visade att expertchefer förväntas prestera både som experter och Ledare.

Idag arbetar många människor med någon typ av ledarskap. Forskning visar att personligheten har betydelse för hur ledarskapet utförs, men det finns även hypoteser som påstår att en person kan lära sig bli en ledare, alltså att det kan vara inlärt. Vår studie ämnade undersöka vad i två yrkesverksamma ledares liv kan ha format dem till de ledare de är idag. För att undersöka detta har vi genomfört ostrukturerade djupintervjuer i form av livsberättelser, där två informanter fick berätta om sitt liv utifrån detta ämne. Studien visade att det går att urskilja livsfaktorer som kan ha kommit att forma våra informanter i deras utveckling av deras ledarpersonlighet så som familj, uppväxtvillkor och utbildning..