I dagens samhälle möter vi ständigt ledares behov av att öka sin kompetens när det gäller att hantera kritiska situationer inom den offentliga sektorn. Bristande kompetens hos ledarna drabbar inte bara dem själva utan även medarbetarna. Många uttalar sig om att det bristfälliga ledarskapet i den offentliga sektorn ger upphov till rekryteringssvårigheter, hög sjukfrånvaro, ineffektivitet, kvalitetsproblem, resursbrist och brist på kompetens. Även forskningsartiklar visar att det är högre sjukfrånvaro pga. dåliga ledare och det illustreras dagligen i dagspress och nyhetsförmedlingar.I vår kultur saknar vi metoder att hantera problemet med dåligt ledarskap.

Syfte: Syftet med detta arbete är att se om ledare tenderar att ha skiftande ledarstilar i och med att de har skiftande förutsättningar. Vi vill även se hur stor medvetenhet ledare tenderar att ha beträffande sin egen ledarstil.Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie, med intervjuer som ett viktigt inslag. Informationen som vi har insamlat ligger till grund för vår analys och slutdiskussion. Vi har utfört en intensiv studie där vi endast har intervjuat några få respondenter och utifrån de erhållna svaren bildat oss en uppfattning. Vi har studerat redan befintliga teorier och ställt dessa mot vårt empiriska material.

Uppsatsen handlar om hur en idrottsförening format sin fritidsverksamhet för barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. Syftet med uppsatsen var att få en bild och beskrivning av hur verksamma ledare och föräldrar uppfattar verksamhetens målsättningar och hur de uppfattar verksamhetens pedagogiska verksamhetsidé. Studien genomfördes med hjälp av intervjuer och observationer. Resultatet från intervjuerna med verksamma ledare, föräldrar inom föreningen och observationer, visade att verksamhetens pedagogik och föreningens målsättning handlar om att utforma en verksamhet utifrån individernas förutsättningar. Att skapa struktur och vara konsekvent som ledare genomsyrade det pedagogiska arbetssättet.

I forskningen har organisatoriskt lärande uppmärksammats, men inte institutionaliserats. Det organisatoriska lärandet påverkas i stor grad av nyckelpersoner vilket ledare och mellanchefer är. Organisatoriskt lärande styrs av det individuella lärandet vilket därför har en stor betydelse i sammanhanget. Ansvaret för det individuella lärandet läggs oftast på organisationens ledare och för ledares individuella lärande är reflektion och erfarenhet en avgörande faktor. Därför var studiens syfte att bidra till forskningen genom att undersöka hur kritiska situationer påverkat ledares lärande och bidragit till det individuella och organisatoriska lärandet.

Mentorskap handlar om en relation där mentor och adept ingår på liknande villkor. Mentorskap kan frambringa möjligheter för ett ömsesidigt växande och tanken är att mentor och adept skall lära och utvecklas tillsammans. Syftet med denna studie var att belysa mentorskapets betydelse för enhetschefer inom kommunal omsorgsverksamhet. För att få svar på syftet användes en kvalitativ undersökningsmetod och sex enhetschefer intervjuades. Studien visar att det finns olika skäl till att man som enhetschef ingår i en mentorskapsrelation.

Medarbetarsamtal är en form av samtal på individnivå. Samtal kan vara en viktig arbetsform även för hälsopedagoger som arbetar med människor på individnivå. Att veta hur pedagogiken kan användas i samtal för att påverka individer blir därmed en stor tillgång.Undersökningen syftar till att ta reda på om och i sådana fall hur pedagogiska ledare använder sig av pedagogik i medarbetarsamtal.Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats och den metod som har använts är intervju. Fyra intervjuer har genomförts med en urvalsgrupp bestående av personer med pedagogisk högskoleutbildning och som arbetar som ledare på en pedagogisk arena.Resultatet visade att medarbetarsamtalen till stor del är baserade på utveckling och utvecklingsinriktat lärande. Reflektion ses som det viktigaste verktyget man som pedagog har i samtal som syftar till utveckling hos en annan individ.

Införande av en HR Shared Service-organisation syftar till att omfördela HR-funktionens personalarbete och separera det administrativa personalarbetet från det strategiska. Med hjälp av ny teknologi kan HR administration flyttas över till HR/IT-system och HR-arbetet kan i större utsträckning ske via självservice som hanteras av ledare och medarbetare i organisationen. Den senaste tidens forskning kring HR Shared Service och det nya sättet att leverara HR-service visar att gamla sampels- och handlingsmönster fortfarande lever kvar mellan ledare och HR-medarbetare. Uppsatsens syfte är att undersöka hur HR Shared Service har införts på ett Telekom företag och vilka konsekvenser det fått för ledarna på företaget.Den empiriska undersökningen har genomförts med en kvalitativ metod i form av 11 intervjuer med ledare och projektdeltagare för införandet av HR Shared Service-organisationen. Tre deltagande observationer genomfördes med avseende på hur ledare söker information på HR-portalerna.

Mitt syfte med denna intervjustudie var att ta reda på hur arbetsledningen motiverar deanställda och hur de anställda ser på ledningens sätt att motivera. Studien har en kvalitativansats, där intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Resultatet visade att ledningenförsöker motivera sina anställda men att det är svårt då de av ekonomiska skäl hindras. Detvisade sig även att alla är överens om att det finns en god kommunikation mellan ledare ochmedarbetare. Övrigt visade resultatet att såväl ledare som medarbetare anser att både lönenoch arbetsklimatet är viktigt för att man ska trivas på arbetsplatsen.

I dagens konkurrenssamhälle bestäms framtiden för företag av ledarnas produktivitet och prestation. När många företag försöker erhålla kvalitativ personal inom sina organisationer är det inte förvånande att många av dem använder sig av coachingföretag för att nå önskade resultat. Syftet med denna studie var att visa hur och varför coaching av ledare genomförs. Fokus låg på att ta reda på hur ledare vägleds genom coaching och hur de nya kunskaperna kan omsättas för att kunna tillämpas i arbetet i organisationen. Coaching är ett mångfacetterat och komplext fenomen, varav en kvalitativ studie var passande.

Syftet med studien var att undersöka ledares upplevelse efter ett ledarutvecklingsprogram och om den eventuellt bidragit till värden för att underlätta en större organisationsförändring inom offentlig sektor samt om utbildningen kan rekommenderas till nya Ledare. Utbildningens avsikt var att stärka ledarnas roller och vara ett stöd i den nya organisationens uppsatta mål. Två grupper (deltagit, ej deltagit i utbildningen) av kvinnliga enhetschefer inom omsorgsförvaltningen deltog i undersökningen vars data kvalitativt analyserades. Resultatet visade att utbildningen bidragit med större förståelse för kommunens helhetsperspektiv och komplexitet vad gäller ekonomiska resurser och solidaritet över förvaltningsgränser då ledare från olika förvaltningar deltagit. Vidare att kommunikationen med andra ledare och utbyte av erfarenheter och kunskaper bidragit till stöd, kunskap och bildande av kontaktnät vilka varit värdefulla för ledarskapets roll och kommunen som helhet.

Studien bygger på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med 14 tjejer som går på Porthälla gymnasium i Partille kommun och som läsåret 2008-2009 var med i organisationen Systerskap. Systerskap är ett samverkansprojekt mellan Ungdomsmottagningen i Partille kommun, högstadieskolorna i Partille kommun och Porthälla gymnasium med syfte att stärka unga tjejer genom att de får komma samma i grupp och utvecklas och samarbeta. Gymnasietjejerna leder i par en tjejgrupp med högstadietjejer på ca 10 deltagare och har träffar där relevanta ämnen för de yngre tjejerna tas upp. Huvudsyftet med studien är att fånga tjejgruppsledarnas upplevelse av att vara unga kvinnliga ledare men även hur de upplevde sitt delade ledarskap. Jag har i detta arbete använt mig av det socialkonstruktionistiska perspektivet och även begrepp som in-grupp/ut-grupp, Thomasteoremet, den generaliserade andre, självuppfyllande profetia och tre olika ledarskapsteorier som situationsanpassat ledarskap, transformativt ledarskap och egenskapssynsättet.

Denna uppsats handlar om vilka föreställningar fem kvinnor inom de människoförändrande organisationerna har om sitt ledarskap. Organisationerna som jag har valt är socialtjänst, kriminalvård samt skola. Kriterierna för de kvinnor som valdes till studien, var att de skulle ha en ledande roll inom den organisation som de är verksamma. De centrala frågeställningar handlar om vilka upplevelser kvinnorna har av sitt ledarskap och ledarskap generellt, men även vad det var som gjorde att de valde att bli Ledare. Andra aspekter som tas upp är anledningar till varför det finns så få kvinnor som är ledare, samt hur de ser på denna maktaspekt som ett ledarskap medför..

Syfte: Studien avser ta reda på:Om det finns ett internationellt gångbart ledarskap Eller om det krävs nationella anpassningar Vad eventuella anpassningar beror påVad som kännetecknar en respekterad internationell ledareMetod: Studien är baserad på sju kvalitativa djupintervjuer, som analyserats med hjälp av kulturdimensions- och ledarskapsteorier. Intervjuerna har sammanställts i en matris, för att bli överskådligare. Nyckelord och samband har därefter markerats för att hitta gemensamma teman.Resultat & slutsats: Fyra huvudresultat har framkommit:Det internationella ledarskapet finnsDock krävs vissa kulturella anpassningarDe mest utmärkande skillnaderna mellan Sverige och Singapore är, hur personer motiveras, hur man kommunicerar effektivast och hur problem löses och arbetet strukturerasDen effektiva ledaren är bl a målfokuserad, en bra kommunikatör och lyhördFörslag till fortsatt forskning:Utöka studien med att innefatta enkäter, fler djupintervjuer eller observationer, för att få ett bättre statistiskt underlag Studien kan göras på fler länderStudera flera stora internationella ledares egenskaper Intervjua ledarnas medarbetare för att få ett bredare material i ämnetUppsatsens bidrag: Uppsatsen visar på att nationella anpassningar behöver göras, för att bli en framgångsrik internationell Ledare. Den visar på vilka anpassningar som behöver göras i Singapore, men för övriga länder krävs att kunskap inhämtas. Studien bör därmed kunna användas som diskussionsunderlag för svenska företag som ska skicka ledare utomlands..

Problem: I den globaliserade värld vi lever i är den generella uppfattningen att samverkan är ett konkurrensmedel för företag. Det råder dock brist på explicit teoretiskt förankrade studier som kritiskt analyserar samverkan och dessutom handlar mycket av dagens samverkansforskning om det intraorganisatoriska perspektivet. Detta ser vi som ett problem då företag i dagens samhälle arbetar alltmer i nätverk. Att företag bildar nätverksorganisationer kan nämligen leda till intressekonflikter då flera olika intressen ska sammanlänkas, vilket kan vara problematiskt för chefen/ledaren.Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka vilka samverkansproblem chefer/ledare kan komma att konfronteras med i en nätverksorganisation.Metod: Syftet ska uppnås genom att empiriskt studera och analysera nätverksorganisationen Kristianstad Airports samverkan. Metoden vi använder oss av är en intervjubaserad kvalitativ fallstudie.Resultat: Det största problemet för en chef/ledare på Kristianstad Airport är att en av organisationerna är politiskt styrd.

Bakgrund: Medarbetares hälsa på arbetsplatser inom organisationer påverkas av ledares sätt att arbeta. Att arbeta hälsofrämjande på arbetsplatser innebär ett arbete där ledaren har en viktig roll till att främja medarbetarnas hälsa och förbättra arbetsmiljön. Det hälsofrämjande arbetet och dess ledarskap är viktigt för att främja folkhälsan.  Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur ledare vid en större organisation ser på sin roll som ledare i relation till de anställdas hälsa i arbetslivet. Metod: Fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes inom en större organisation. Både kvinnliga och manliga ledare intervjuades.