Drygt 1,6 miljoner barn och ungdomar deltar i någon form av idrottslig verksamhet, man kan alltså påstå att idrotten, näst efter skolan, är vår största gemensamma socialisationsarena. Samtidigt så finns mycket lite forskat på vilken betydelse idrotten har och betydelsen av ledarna ur barnen och ungdomarnas perspektiv. Denna studie har syftat till att belysa denna kunskapsbrist och söka svar på frågeställningar utifrån de två övergripande temana; idrottens roll som socialisationsarena och ledarnas betydelse. För detta har valts ett kvantitativt angreppssätt med en enkätundersökning riktat till drygt 80 barn och ungdomar, aktiva i sex olika idrotter i en mellansvensk kommun. Resultaten har sedan analyserats statistiskt.

F?ljande examensarbete unders?ker syns?ttet som l?rare i fritidshem och lokalpolitiker har p? fritidshemmets uppdrag. Studien anv?nder en kvalitativ metod baserad p? semistrukturerade intervjuer f?r att utforska dessa tv? gruppers syn p? fritidshemmet samt belysa vilka m?jligheter som finns att fullf?lja det lagstadgade uppdraget som fritidshemmet lyder under. Genom analyser utifr?n litteratur och ramfaktorteorin synligg?r vi de ramfaktorer som fr?mst p?verkar fritidshemmets verksamhet samt m?jligheterna att fullf?lja uppdraget. Resultaten visar att l?rare i fritidshem och lokalpolitiker ser fritidshemmet som en viktig faktor f?r barn utveckling, framf?rallt den sociala f?rm?gan, samtidigt som de medger att det finns betydande hinder g?llande ramfaktorerna i form av stora barngrupper, f?r f? utbildade l?rare i fritidshem, bristf?lliga lokaler, f?r lite planeringstid, bristande m?jligheter till samverkan med andra akt?rer, samt f?r lite ekonomiska resurser.

Arbetet handlar om vad det är som ger en känsla av sammanhang i rollen som nyutexaminerad lärare. Utifrån begreppen hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet har vi gjort en kvalitativ intervju med tre förskollärare och sex grundskollärare. Frågorna var begränsade till områdena som berörde mottagandet och introduktionen, mötet med barngruppen och kollegor, personliga egenskaper och utbildning samt goda råd till oss som blivande lärare. Intervjuresultatet visar att för att få en känsla av sammanhang under första tiden som lärare så måste helheten fungera. Det är en kombination av en bra gemenskap och stöd från kollegor och skolledning, arbetet med barnen, föräldrarna och ens egen drivkraft och motivation samt att ens arbete känns någorlunda strukturerat, som gör att denna känsla infinner sig.

Spridning av blodöverförda infektioner inom sjukvården beror på bristande följsamhet till befintliga säkerhetsrutiner samt på att vårdpersonalen exponeras för blod via skadad hud, blodstänk i ögon, mun eller näsa samt genom stick- och skärskador. Sjuksköterskans roll som ledare i omvårdnadsarbetet innebär att han/hon ska utarbeta standarder för omvårdnad och en arbetsmiljö som främjar säkerhet och vårdkvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som påverkar vårdpersonalens följsamhet till säkerhetsrutiner i situationer som medför risk för blodexponering. Metoden var en litteraturstudie och datamaterialet baserades på 13 vetenskapliga artiklar, med antingen kvantitativ eller kvalitativ ansats. Det analyserade materialet bildade två huvudkategorier: individuella faktorer och organisatoriska faktorer.

Mina slutsatser i mitt arbete är att rollen som finns inom Ithna Ashery inte är homogeniserad när man jämför olika individers subjektiva upplevelse av fenomenet. Däremot om man tittar på en metanivå så kan deras roll se tämligen lika ut. Men på individnivå, som detta arbete försökt behandla, så är den subjektiva upplevelsen av rollerna olika. Det som till stor grad påverkar den subjektiva upplevelse av rollen är sådana saker som den omgivande kontexten i samhället. Men även de mål den enskilda individen har med sin roll när det gäller framtiden för individen.

I takt med samhällets utveckling och människans alltmer stillasittande vardag har motivation visat sig ha stor betydelse för huruvida människan engagerar sig inom fysisk aktivitet eller inte. Denna studies syfte har varit att undersöka idrottslärares syn och uppfattning gällande motivation och dess betydelse. De frågeställningar studien utgått från är följande:- Hur definierar idrottslärare förmågan att kunna motivera?- Vilka egenskaper anser idrottslärare är viktiga för att kunna motivera?- Vilka metoder/verktyg använder sig idrottslärare av i arbetet med att motivera elever till fysisk aktivitet?Studien har utförts genom en kvalitativ ansats där metoden var halvstrukturerade intervjuer. Respondenterna består av fyra idrottslärare verksamma inom grundskolans senare år.

The study is a qualitative textual analysis comparing how two newspapers fromSmåland reacted to Nazi Germany during the interwar period. The purpose of the studyis to illustrate how newspapers' political orientation may influence its content. Theexamined material is limited to letters to the editor, editorials and columns. The twopapers are of different political orientations, Smålänningen is bourgeois andKronobergaren is social democratic. The theoretical basis is founded in Klas Åmarksperspective on Sweden's position in the war, the so-called small state realistic paradigmand the moral perspective, as well all Kosellecks theory about the written word.

Mina slutsatser i mitt arbete är att rollen som finns inom Ithna Ashery inte är homogeniserad när man jämför olika individers subjektiva upplevelse av fenomenet. Däremot om man tittar på en metanivå så kan deras roll se tämligen lika ut. Men på individnivå, som detta arbete försökt behandla, så är den subjektiva upplevelsen av rollerna olika. Det som till stor grad påverkar den subjektiva upplevelse av rollen är sådana saker som den omgivande kontexten i samhället. Men även de mål den enskilda individen har med sin roll när det gäller framtiden för individen.

Mina slutsatser i mitt arbete är att rollen som finns inom Ithna Ashery inte är homogeniserad när man jämför olika individers subjektiva upplevelse av fenomenet. Däremot om man tittar på en metanivå så kan deras roll se tämligen lika ut. Men på individnivå, som detta arbete försökt behandla, så är den subjektiva upplevelsen av rollerna olika. Det som till stor grad påverkar den subjektiva upplevelse av rollen är sådana saker som den omgivande kontexten i samhället. Men även de mål den enskilda individen har med sin roll när det gäller framtiden för individen.

Syftet med den här essän är att synliggöra svårigheter i förskolans värld. I förskolan är man omgiven av människor med olika bakgrunder, kunskaper och erfarenheter. Jag som pedagog, ska kunna förhålla mig professionellt till medarbetare, föräldrar och ledning. Men när man uppfattar brister i barnsäkerheten uppstår flera svårigheter. I essän undersöker jag en fråga utifrån två arbetsroller.

Enligt tidigare forskning grundas gott ledarskap på förmågan att motivera, sätta upp mål och fatta kompetenta beslut (Bass, Riggio och Mahwah, 2006). Gott ledarskap grundas även på aktiv kommunikation och balanserade informationsflöden (Avolio, Gardner, Peterson, Wernsing & Walumbwa, 2008). Utan effektiv kommunikation är ledarskap i huvudsak irrelevant och kommunikation är som mest effektiv när den leder till delad förståelse (Neufeld, Wan & Fang, 2010; Chidambaram & Jones, 1993).Syftet med den här studien är att belysa fenomenet ledarskap och kommunikation från ett aktivt vardagligt perspektiv. Studien undersöker ledarskap och ledarskapets kommunikation med medarbetare genom en kvalitativ intervjustudie baserat på femton intervjuer med ledare, följt av en tematisk analys.Det undersökta fenomenet återspeglar ledarskap genom medvetenhet och ledarskapets kommunikation genom autenticitet. Studien beskriver ledares uppdrag, tydlighet och uppriktighet i kommunikation, fostran av positiv kultur genom engagemang och värdeskapande och vikten av förtroende och insikt i relationer.I studien diskuteras resultatet med tidigare forskning.

Mina slutsatser i mitt arbete är att rollen som finns inom Ithna Ashery inte är homogeniserad när man jämför olika individers subjektiva upplevelse av fenomenet. Däremot om man tittar på en metanivå så kan deras roll se tämligen lika ut. Men på individnivå, som detta arbete försökt behandla, så är den subjektiva upplevelsen av rollerna olika. Det som till stor grad påverkar den subjektiva upplevelse av rollen är sådana saker som den omgivande kontexten i samhället. Men även de mål den enskilda individen har med sin roll när det gäller framtiden för individen.

I denna uppsats undersöks hur några musiklärare går tillväga för att bygga en fungerande blåsorkesterverksamhet i de musik- och kulturskolor de är verksamma. Vad lärarna anser om planering, vilka mål de har med verksamheten samt hur de arbetar för att uppnå sina mål är frågor som besvaras i uppsatsen. Resultaten diskuteras med utgångspunkt i teorier om samspel och ledarskap. Datamaterialet består av intervjuer med fyra musiklärare på tre olika musik-/kulturskolor. Två av skolorna finns i Sverige och en i Norge.

Mina slutsatser i mitt arbete är att rollen som finns inom Ithna Ashery inte är homogeniserad när man jämför olika individers subjektiva upplevelse av fenomenet. Däremot om man tittar på en metanivå så kan deras roll se tämligen lika ut. Men på individnivå, som detta arbete försökt behandla, så är den subjektiva upplevelsen av rollerna olika. Det som till stor grad påverkar den subjektiva upplevelse av rollen är sådana saker som den omgivande kontexten i samhället. Men även de mål den enskilda individen har med sin roll när det gäller framtiden för individen.

I dagens samhälle kan vi se en allt starkare trend i riktning mot internationalisering och globalisering. Genom att det har blivit lättare att förflytta sig över nationsgränserna har detta öppnat dörrar för såväl privatpersoner som företag. I och med detta har många företag och organisationer fått anpassa sig till, lära sig att förstå och hantera kulturell mångfald. I globala företag är det inte ovanligt att man som manager eller ledare arbetar tillsammans med eller leder anställda med annan nationell kulturell bakgrund än sin egen. Detta kan ibland leda till missförstånd och merjobb, men bidrar även till dynamik och inspiration på arbetsplatsen.Vi genomförde en kvalitativ undersökning som grundade sig på tre djupgående intervjuer med managers på olika nivåer på ett multinationellt callcenter i Wien.