Syftet med vår undersökning är att se vilka sociala relationer det finns mellan kriminalvårdspersonalen och de intagna, ur ett social psykologiskt perspektiv. Även vilken hjälp det finns att bistå de kriminella under tiden på anstalten men även efteråt. Kriminellas beteende är ett omdiskuterat och intressant ämne i samhället. Ska de lyckas ta sig tillbaka till samhället utan att leva ett kriminellt liv och vad får det kosta? Det finns många fördomar i samhället som gör att de människorna som har varit kriminella alltid kommer att bli dömda för det de tidigare har blivit straffade för och får leva med det resten av sitt liv.

Syftet med denna studie är att se hur ledarskapet och arbetslaget påverkar lärarnas arbetsmiljö och om det även påverkar lärarens pedagogiska arbete. Studien är avgränsad till den psykosociala arbetsmiljön.Bakgrunden till denna studie är vårt intresse för arbetsmiljöfrågor som vi bland annat har mött när vi varit ute i skolverksamheten. I dagens skola läggs det mycket krav och ansvar på läraren och det har stor betydelse för den psykiska hälsan. Därför tycker vi det är intressant att inför vårt kommande yrke göra denna studie.Metoden vi har använt oss av är kvantitativ, då vi använt oss av strukturerade enkäter. Urvalet har varit 38 lärare på fem olika skolor.Vår teoretiska bakgrund behandlar begreppet psykosocial miljö och områdena gruppen, pedagogiskt ledarskap samt lagar och styrdokument.I resultatet har vi fått fram att arbetslaget och ledaren är två mycket viktiga faktorer för den psykosociala miljön.

Bakgrund: Styrelsen är det bolagsorgan som formulerar företagets strategier som är viktiga för att företaget skall vara lönsamt på lång sikt. För att öka kompetensen i styrelsen kan bolagsstämman, det vill säga företagets ägare, välja in externa styrelseledamöter i styrelsen. En extern styrelseledamot kan ifrågasätta oklarheter i rollfördelning och målformuleringar som de interna ledamöterna är för involverade i för att kunna överblicka. Syfte: Denna uppsats syftar till att undersöka vilka variabler som kan förklara att ägare till små och medelstora företag inte efterfrågar den kompetens som externa styrelseledamöter kan bidraga med. Genomförande: Uppsatsen baseras på teorier inom olika inriktningar som organisationsteori, marknadsföring och socialpsykologi samt en kvantitativ inventering av företag i Linköpings kommun och en kvalitativ undersökning av företagsägare till tretton företag.

Uppsatsens syfte är att bidra till utvecklingen av kunskap om tyst kunskap i allmänhet och inom dramapedagogik i synnerhet. I denna uppsats undersöks tyst kunskap inom dramapedagogik genom att synliggöra en dramapedagogs pedagogiska strategier. I förlängningen är även förhoppningen att uppsatsens resultat kan bidra till att utveckla de pedagogiska strategierna samt stärka den dramapedagogiska professionen. Teoretiska utgångspunkter är i huvudsak olika teorier om tyst kunskap. De metoder som används är observation, intervju samt analys med hjälp av två strateginät i dataprogrammet Complador. Uppsatsens huvudsakliga slutsats är att en stor del av informantens professionella överväganden och handlanden baseras på hennes tysta kunskap.

Mina slutsatser i mitt arbete är att rollen som finns inom Ithna Ashery inte är homogeniserad när man jämför olika individers subjektiva upplevelse av fenomenet. Däremot om man tittar på en metanivå så kan deras roll se tämligen lika ut. Men på individnivå, som detta arbete försökt behandla, så är den subjektiva upplevelsen av rollerna olika. Det som till stor grad påverkar den subjektiva upplevelse av rollen är sådana saker som den omgivande kontexten i samhället. Men även de mål den enskilda individen har med sin roll när det gäller framtiden för individen.

Mina slutsatser i mitt arbete är att rollen som finns inom Ithna Ashery inte är homogeniserad när man jämför olika individers subjektiva upplevelse av fenomenet. Däremot om man tittar på en metanivå så kan deras roll se tämligen lika ut. Men på individnivå, som detta arbete försökt behandla, så är den subjektiva upplevelsen av rollerna olika. Det som till stor grad påverkar den subjektiva upplevelse av rollen är sådana saker som den omgivande kontexten i samhället. Men även de mål den enskilda individen har med sin roll när det gäller framtiden för individen.

I denna socialpsykologiska uppsats har vi undersökt svenska ledares upplevelse kring balansen mellan arbetsliv och privatliv. Ämnet är av relevans att studera då dagens föränderliga arbetsvillkor ställer höga krav på de anställdas anpassningsbarhet. Behovet av anpassning medför en alltmer komplex tillvaro i hanteringen av en tillfredställande gränsdragning mellan dessa domäner. Vårt syfte med studien var att förmedla en förklaring och helhetsbild som påvisar vad som är mest angeläget för ledarna i hanteringen av denna gränsdragningsprocess. Vi har genomfört en kvalitativ studie, och utifrån syftet och frågeställningarna har vi använt Grundad teori som metodval.

Syftet med denna studie var att genom en kvantitativ metod undersöka hur begreppet elevinflytande definieras och undersöka om olika ledarstilar hos lärarna kan påverka elevers möjlighet till inflytande i undervisningen. Dessa aspekter har studerats mer ingående i ämnet idrott och hälsa och jämförts med tre andra utvalda skolämne. Frågeställningarna är: Vad är elevinflytande? Hur ser elevinflytande ut i idrott och hälsa jämfört med andra ämnen i skolan? Påverkar olika lärarstilar elevernas rätt till inflytande? Undersökningen gjordes på två högstadieskolor på två olika orter i Skåne. För att tolka resultatet användes tidigare forskning och en ledarskapsteori.

Uppsatsen syfte är att undersöka vilka faktorer som haft betydelse för kvinnor som befinner sig på höga ledarpositioner inom omsorgen. Uppsatsen har genomförts med hjälp av kvalitati-va intervjuer av fyra kvinnliga stadsdelsdirektörer, varigenom bidragande och motverkande faktorer kartlagts för vägen till positionen. Även resurser och strategier de kvinnliga ledarna använder sig av för att klara av påfrestande situationer i arbets- och privatlivet och hur de kombinerat sitt privatliv med sitt arbetsliv kartlades. Uppsatsen genomfördes utifrån Kanters organisationsperspektiv och Antonovskys känsla av sammanhang. Resultaten visar att inter-vjupersonerna troligen har en hög känsla av sammanhang, genom att ha resurser och ett spekt-rum av strategier för en livssituation med låg stressnivå och positiv stresshantering.

Syftet med denna uppsats är att ge en ökad förståelse för hur dagens unga medarbetare skall ledas i det dagliga arbetet och vad som motiverar dem att arbeta. I uppsatsen kommer ämnet Generation Y diskuteras och huruvida det går att tala om den gruppen människor som en kategori eller inte. Generation Y är en populär benämning på de unga vuxna som är födda mellan åren 1984-1994.Under avsnittet tidigare forskning och teoretiska perspektiv kommer Generation Y presenteras närmare med de egenskaper som anses vara typiska för de som tillhör den. Tre ledarskapsteorier presenteras för att ge en ökad förståelse för de begrepp som används i studien. Även en kortare beskrivning av den svenska arbetsmarknaden kommer att presenteras.Uppsatsen är en explorativ studie med en kvalitativ metod.

Since the mid 1900s the organizational perspective in media producing companies has changed. The focus has shifted from just being a laborer to the person behind the effort. The most important for an efficient and smooth organization is the motivation of the employees and the social working environment. Former research argues that managers must be coaches and that crucial factors for the survival of organizations are creativity, innovation and adaptability. With this study we investigate what motivates employees to use their creative skills.

Mina slutsatser i mitt arbete är att rollen som finns inom Ithna Ashery inte är homogeniserad när man jämför olika individers subjektiva upplevelse av fenomenet. Däremot om man tittar på en metanivå så kan deras roll se tämligen lika ut. Men på individnivå, som detta arbete försökt behandla, så är den subjektiva upplevelsen av rollerna olika. Det som till stor grad påverkar den subjektiva upplevelse av rollen är sådana saker som den omgivande kontexten i samhället. Men även de mål den enskilda individen har med sin roll när det gäller framtiden för individen.

Organisationer med dess ledare intresserar sig i allt större utsträckning för att ha anställda som har en balans i sin arbets- och livssituation. Ett sätt att hjälpa och stötta individen med att hitta harmoni mellan arbete och fritid är att erbjuda så kallad karriärplanering. Det traditionella sättet att jobba med karriärplanering, det vill säga individen ansikte mot ansikte med en samtalspartner, är inget nytt, men alltsedan senare delen av 1990-talet är det också möjligt att via e-learning genomföra karriärplanering. Att utifrån e-learning inhämta kunskap, kräver stor självdisciplin och prioritering av individen, och det finns både för- och nackdelar.Syftet med undersökningen var att beskriva upplevelsen av karriärplanering via e-learning, "K-modellen", utifrån ett individperspektiv. Upplevelsen fokuserar på funktionalitet i termer av upplevde återkoppling och användbarhet i termer av användarvänlighet.

Ett problemområde vi upptäckt omfattar den offentliga måltidssektorn som bland annat förknippas med en begränsad ekonomi och svagt styre. Utifrån tidigare erfarenheter inom verksamhetsförlagd utbildning har vi stundtals uppfattat motivationen hos offentlig måltidspersonal bristande och vill därför undersöka detta. Vi vill även ta reda på hur ledare i en verksamhet kan påverka motivationen. Med vår kandidatuppsats ville vi undersöka vad som motiverar skolmåltidspersonal till att göra en bra arbetsinsats utifrån Herzbergs tvåfaktorteori. Frederick Herzberg har genom sin studie tagit fram fem motivationsfaktorer och fem stycken hygienfaktorer, vilka antingen kan bidra till motivation eller förhindra att missnöje uppstår.

Under de senaste 100 åren har världens befolkning ökat avsevärt. Sveriges åldersfördelning har sedan 1930-talet påverkats av tre perioder med höga födelsetal som har mynnat ut i tre generationer; Rekordgenerationen (1941-1960), Generation X (1961-1976) och Generation Y (1977-1992). Dessa generationers värderingar relaterade till arbetet skiljer sig på flera punkter vilket ligger till grund för denna uppsats. Syftet med uppsatsen är att jämföra olika generationers värderingar relaterade till arbetet i tre fastighetsbolag och undersöka vilken påverkan generationstillhörighet kan ha på dessa värderingar. Problemformuleringen lyder enligt följande; Hur stor påverkan kan generationstillhörighet ha på värderingar relaterade till arbetet i fastighetsbolag? För att öka förståelsen i ämnet har vi inlett den teoretiska referensramen med att presentera karaktärsdrag för varje generation, därefter har vi redogjort för deras värderingar angående karriär, arbetstillfredsställelse och motivation samt ledarskap.