Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka möjligheter och hinder ledare med utländsk bakgrund upplever i sitt ledarskap utifrån de nio kulturella dimensionerna från GLOBE- projektet. Fem intervjuer genomfördes med personer som hade invandrat till Sverige som vuxna och arbetade på mellanchefsnivå.Resultaten visade att chefer med invandrarbakgrund hade bidragit till sina verksamheter tack vare sina rötter och annorlunda livserfarenheter, berikade dem med nya vyer, synpunkter och förhållningssätt till vardagliga saker. Det som kunde anses vara det största hindret i arbetslivet var att de från början hade väldigt lite insyn i samhällets underförstådda regler, vilket kunde orsaka osäkerhet från början. Ett annat problem som uttrycktes var den svenska tillbakadragenheten med en avvaktande hållning och strikt regelföljning utan frihet att improvisera..

Construction of Identity and Charismatic Leaders deals with fundamentalism and Islamism within the United States, emphasising on similarities between fundamentalists and Islamists. The term "fundamentalist" is here referring to Christian extremists, while "Islamist" refers to the Muslim counterpart. The purpose of the essay is to make North American fundamentalism and Islamism comprehendible on a larger scale.In order to show similarities between these groups when it comes to values, structure and commitment to their tasks, it is important to understand the nature of the religious devotion.Analyzing the similarities of the two groups enables construction of general criteria for how anthropology of religious extremists can be outlined..

Bakgrund: I och med kunskapssamhällets framväxt har efterfrågan och vikten av kunskapsarbetare ökat, särskilt i kunskapsföretag. Det är därför viktigt för företag att kunna attrahera, behålla och styra dessa kunskapsarbetare för att vara konkurrenskraftiga. Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera och förstå vad det är som gör att kunskapsarbetare väljer att stanna, utvecklas och delta i ett företags utveckling och hur ledare i företag arbetar med och resonerar kring dessa frågor. Genomförande: Förutom att vi utvecklade teoriavsnitt bestående av teorier om företagstyrning och personalomsättning, har vi genomfört intevjuer med revisorer på två revisionsföretag i Linköping. Resultat: Vi fann att kunskapsarbetare trivs och väljer att stanna om de upplever att de har självständighet, variation i arbetet, möjligheter till utveckling samt att de får arbeta med trevliga och kompetenta kollegor.

Ett etiskt förhållningssätt anses ofta vara nödvändigt för att företag ska slippa hamna i skandalernas rampljus, samtidigt som moraliska värden också kan vara en konkurrensfördel. I denna undersökning ligger fokus på hur ledarna i en värdestyrd organisation tagit till sig och använder sin organisations värderingar. Resultatet från sex intervjuer visade på en spännvidd av uppfattningar om huruvida organisationen av idag var värderingsstyrd. Många intervjupersoner tog upp organisationens grundläggande idé, och de flesta gjorde detsamma med organisationens värderingsdokument. Värderingarnas spridning i organisationen uppfattades i flera fall som begränsad.

Att vara en god ledare och samtidigt driva en organisation till lönsamhet är en utmaning för dagens chefer. Medarbetarsamtalet kan ses som ett viktigt instrument för att skapa gott samarbete och en god dialog i organisationen. Samtalet visar dock på en komplexitet utifrån parternas olika maktpositioner, deras möjlighet att skapa förståelse genom kommunikation och hur deras relation är. Syftet med denna uppsats var att studera medarbetarnas upplevelse av medarbetarsamtalet. Intervjuer hölls med sju personer från olika organisationer.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad några elever och lärare anser att bra lärare ska ha för ledarstil och vilka likheter/olikheter som finns mellan elever och lärare i uppfattningarna om detta. Utifrån detta syfte har jag läst litteratur och tagit del av olika ledarstilar för att sedan kunna intervjua några elever och lärare om vad de tycker och få fram vad som uppfattas som bra ledarstilar. För att få svar på uppsatsens syfte har några frågor använts till hjälp: Hur beskriver lärare och elever en bra/mindre bra lärare? Hur relaterar elevernas och lärarnas uppfattningar till varandra? Efter att ha läst litteratur och gjort intervjuer så blev slutsatsen att den ledarstil som de elever och lärare jag intervjuat tycker att en bra lärare ska vara rättvis, engagerad, förberedd, demokratisk, konsekvent, bestämd, beslutsfast, tålmodig, positiv samt flexibel, man ska även ha bra ämneskunskaper. Nyckelord Ledarstil, lärarprofession, ledarskap.

Sammanfattning: Syftet med studien är att belysa pedagogers lärsituationer i vardagen utifrån ett skolledarperspektiv. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Metoden utgår från en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer av fyra rektorer inom skilda verksamhetsområden. Resultatet visar att rektorerna olika sätt beskriver sin roll gällande pedagogers lärande i vardagen. Rektorn inom förskolan är den enda ledare som beskriver sitt agerade, utifrån alla kategorier som utkristalliserat sig vid resultatgenomgången, nämligen beskrivning av; strategier och strukturer för att åstadkomma en tillåtande kultur, reflektionstid samt feedbacksystem.

Att vara motiverad beskrivs som att ha en drivkraft att göra någonting, antingen genom uppskattning av aktiviteten eller påverkan från omgivning. Enligt den självbestämmande teorin har medarbetare tre grundläggande behov; kompetens, självständighet och samhörighet som måste vara i balans för att medarbetare ska kunna bli motiverade. Medarbetare kan på en arbetsplats vara omotiverade eller motiverad att utföra sina uppgifter. Genom att vara motiverad kan medarbetaren antingen uppleva inre- eller yttre motivation, där den inre motivationen karaktäriseras av medarbetarens egna inre vilja att engagera sig i arbetsuppgifter. Litteratur av bland annat Vallerand och Houlfort (2003) visar att när ledare påverkar medarbetare att uppnå mål med hjälp av yttre motivationskällor så som bonus eller tidsfrist upplevs yttre motivation.

Ledarskap är en huvudfaktor i dagens samhälle och i skolan. Ledarskap handlar om hur läraren hanterar den socialpedagogiska situationen i klassrummet, d.v.s. lärarens sociala relation till klassen och elevernas relationer till varandra i undervisnings- och lärprocessenSyftet med det arbetet är att undersöka idrottslärares syn på ledarskap i de åländska skolorna samt att undersöka vilka faktorer som kan påverka deras ledarskap.Det som idrottslärarna anser vara goda ledaregenskaper hos en lärare är bland annat att de är trygga i sig själva som person, organiserade, målmedvetna och ärliga. De anser att faktorer som ekonomi, material, normer och tid kan påverka deras ledarskap och undervisning.Ledarskap kan ofta vara krävande och som ledare kan du få ta itu med mycket problem som kan uppstå under vägen som till exempel konflikthantering. Att leda andra är roligt men också väldigt utmanande många gånger och framför allt ska man komma ihåg att det ger otroligt mycket tillbaka. .

Mänsklig kompetens och motivation hos anställda är några av flera viktiga delar i en framgångsrik organisation. Genom att fokusera på både individuella ledare och den kollektiva ledarskapsutvecklingen drivs organisationen framåt. Motivation är viktigt för individuell utveckling, saknas motivation blir arbetet inte inspirerande och utveckling uteblir. Syftet med föreliggande studie var att ta reda på vilka behov av kompetensutveckling sektionschefer på ett stort svenskt företag har samt vilka strategier företaget kan använda för att identifiera behoven och stötta sektionscheferna i sin utveckling. Fem personer intervjuades, två avdelningschefer och 3 sektionschefer.

A question that is asked far to seldom is what it means to be a good leader. The answer is not all that simple. It is a comlex and multi-faceted question that varies between the values and what ethical perspective you choose to have. As the title indicates, this essay has one particular ethical-theoretical perspective in focus, virtue ethics. According to the virtue ethics perspective a good political leader is a virtuous leader.

Det finns fyra kvinnliga ordinarie VD i 300 börsnoterade företag och 85 % av alla styrelseuppdrag innehas av män. En anledning till att kvinnor är en minoritet bland diverse maktpositioner kan möjligen förklaras av att det kan finnas hinder och fördomar gentemot kvinnligt ledarskap. Det vi ämnar undersöka i denna artikel är vilka fördomar mot kvinnligt ledarskap som finns. Tre kategorier av deltagare, folket, medarbetare och ledare har deltagit i denna kvantitativa undersökning. Genom enkätfrågor har vi fastställt vilka egenskaper som generellt appliceras på kvinnligt respektive manligt ledarskap.Resultatet visar att det finns förutfattade meningar om både de kvinnliga och manliga ledaregenskaperna och att deras egenskaper skiljer sig åt.

Uppsatsens syfte är att undersöka lärarstuderandes tankegångar om lärare-elevrelationen och dess betydelse för elevens lärande. Enligt styrdokumenten ska skolan sträva efter en levande social gemenskap och eleverna ska lära sig ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra. Läraren ska vara en förebild och verka för att upprätthålla förtroendefulla relationer med eleverna.Enligt Skolverket känner sig cirka 50 000 elever illa behandlade av sina lärare. Utifrån litteraturstudier och genomförda intervjuer med åtta lärarstuderande med inriktning mot skolår 1-6, har lärare-elevrelationens betydelse för skolsituationen undersökts.Lärarstudenterna uttrycker att det ska finnas en ömsesidig respekt mellan dem och deras blivande elever, samt att kontakten mellan lärare och föräldrar är en viktig faktor för hur lärare-elevrelationen blir. Studenterna upplever dessutom att lärarutbildningen inte har lagt någon större vikt vid lärare-elevrelationen..

Detta examensarbete handlar om bilder av lärare och lärarstudenter. Syftet är att formulera och undersöka de diskursiva konstruktioner som dagspress och fackpress förmedlar av dagens och morgondagens lärare. Undersökningens frågeställningar är: - Vad är det för bilder av lärare och lärarstudenter som skildras på debatt och ledarsidor i Sydsvenskan och Lärarnas tidning? - Vilka problem och möjligheter med läraryrket beskrivs i tidningstexterna? För att besvara de här frågorna har en analys gjorts på ledare och debattartiklar där det talas om lärare och lärarstudenter. Studien har sin utgångspunkt i de socialkonstruktivistiska teorierna med diskursanalys som metod.

Effektiva copingstrategier kan öka arbetstillfredsställelse, minska spänningar, sänka personalomsättning och frånvaro samt leda till andra positiva utfall för både individer och arbetsgivare (Parks, 1990). Syftet med denna uppsats var att få en djupare förståelse av hur småföretagare upplever problem med anställda samt att undersöka vilka copingstrategier som används för att hantera olika typer av problem. Frågeställningarna var, vilka problem hanteras med emotionsfokuserade copingstrategier? och vilka problem hanteras med problemfokuserade copingstrategier? Respondenterna i undersökningen var nio småföretagare samtliga var män i åldrarna 39-71 år. Totalt identifierades 27 problem som delades in i sex olika kategorier.