Genom en kvalitativ forskningsansats har det genomförts intervjuer med ledare på sju olika arbetsplatser i Sverige, avgränsade till olika kommuner i Stockholms län. Studien belyser hur ledare ser på en hälsobefrämjande arbetsplats med fokus på psykosociala frågor. Som teoretisk utgångspunkt har Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM) valts. Den innefattar människor känsla av meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Resultatet bekräftade att människor med en stark KASAM lättare tål påfrestningar i arbetslivet och att ett hälsobefrämjande ledarskap alltid är att föredra.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och öka förståelsen för hur ledarskapet i självstyrande team är utformat samt hur ledare arbetar för att motivera självstyrande team. Genom att beskriva och analysera hur ledarskapet i de självstyrande teamen är utformat är målet att besvara följande frågor: på vilket sätt medlemmarna i de undersökta teamen är självstyrande, hur rollen som ledare för ett självstyrande team är utformad, hur ledarna anser att de självstyrande teamen arbetar för att motivera sig själva, vad ledarna anser motiverar och inspirerar de självstyrande teamen till att göra ett gott arbete samt hur ledarna arbetar med att motivera de självstyrande teamen.Undersökningen är av en kvalitativ ansats och enskilda intervjuer har använts för att samla in empiri. Sju ledare i olika led med olika personalansvar har intervjuats för att besvara våra frågeställningar.Studiens resultat visade att medlemmarna i de självstyrande teamen till viss del fungerar självstyrande och att rollen som ledare för ett självstyrande team är vägledande och stödjande i sin karaktär. Ledarna anser att teamen motiverar sig själva genom att det arbete de utför genomförs tillsammans vilket i sin tur ökar gruppsammanhållningen. Genom att göra medarbetarna delaktiga i beslutsfattande och problemlösande ökar ledarna motivationen hos medarbetarna.

2005 hade Sverige 600 000 ideellt arbetande idrottsledare. Trots detta stora antal idrottsledare upplever många idrottsföreningar att intresset för att vara ideell ledare har sjunkit de senaste åren.Tidigare forskning föreslår att nya ledare bäst rekryteras inom grupper av tidigare klubbmedlemmar eller genom föräldrarna till idrottsutövarna. Stöd till ledarna föreslås av flera forskare för att de ska fortsätta att trivas.Idrottsföreningarna är en pedagogisk arena och undersökningar visar att idrottande barndricker mindre alkohol samt att idrotten är en viktig mötesplats där barn fostras i demokrati och möten med andra människor.Syftet med denna uppsats har varit att beskriva framgångsfaktorer för ideellt ledarskap inom föreningsidrotten i Gästrikland. En kvantitativ undersökning i form av webbenkäter har genomförts för att finna struktur i det data som insamlas. Undersökningen innefattar 230 ideella idrottsledare.

Bakgrunden till detta val är att jag saknar utbildning i ledarskap för det jobb som väntar dvs. grundskollärare 4-9 SO. Syftet men studien är att jag vill ta reda på vad det innebär att vara ledare avlärande och vilken aktuell forskning det finns om ledarskap i största allmänhet samt att jämföra andra ledarroller med lärarens. Jag har använt mig av dels en litteraturstudie och dels en empirisk studie i form av intervjuer och observationer. Det finns ingen "bästa" ledarstil enligt forskningen.

Back, I. & Hörberg, A. (2009). En ordförandegrupps känsla av sammanhang. C-uppsats i pedagogik.

Självbilden är en del av vår sociala identitet bekräftad genom relationer med människor. Syftet med denna studie var att undersöka hur en ledare uppfattar sin självbild och dess påverkan på sättet att leda och synen på medarbetarna. 12 ledare i Stockholm med personalansvar inom skola, vård, kyrka och privata företag intervjuades och besvarade ett självskattningstest. SASB-modellen (Strukturell analys av socialt beteende) användes som underlag och intervjufrågorna utformades utifrån den. Oberoende variabler som togs med i studien var; kön, ålder, erfarenhet och ledarutbildning.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och försöka förstå hur det svenska ledarskapet fungerar i Kina, i svenska företag med kinesiska medarbetare. Vi ämnar även belysa vilka erfarenheter svenska ledare har av mötet med den kinesiska kulturen. Metod: Vi har valt en kvalitativ metod för vår uppsats för att på så sätt kunna beskriva, förstå och få en helhetsbild av fenomenet. Den metodik som vi har valt att använda oss av är intervjuer och enkäter, som gett oss ett empiriskt underlag till denna uppsats, samt litteraturstudier, som gett oss en teoretisk referensram.Slutsatser: Att svenska ledare i stort är framgångsrika i Kina men att de problem som finns, enligt både intervjupersoner och litteraturen, främst uppstår inom områdena kommunikation, motivation och initiativförmåga. Problemen i verkligheten är dock inte lika stora som litteraturen beskriver.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och försöka förstå hur det svenska ledarskapet fungerar i Kina, i svenska företag med kinesiska medarbetare. Vi ämnar även belysa vilka erfarenheter svenska ledare har av mötet med den kinesiska kulturen. Metod: Vi har valt en kvalitativ metod för vår uppsats för att på så sätt kunna beskriva, förstå och få en helhetsbild av fenomenet. Den metodik som vi har valt att använda oss av är intervjuer och enkäter, som gett oss ett empiriskt underlag till denna uppsats, samt litteraturstudier, som gett oss en teoretisk referensram.Slutsatser: Att svenska ledare i stort är framgångsrika i Kina men att de problem som finns, enligt både intervjupersoner och litteraturen, främst uppstår inom områdena kommunikation, motivation och initiativförmåga. Problemen i verkligheten är dock inte lika stora som litteraturen beskriver.

Studien undersökte vilka ledarbeteenden och organisatoriska förutsättningar som upplevs vara viktiga för att ett ledarskap ska kunna skapa hälsa och effektivitet i en arbetsorganisation utifrån både ledare och medarbetarperspektiv. Metoden för studien bestod av gruppintervjuer. Deltagare var nio personal ledare, varav två kvinnor och tio medarbetare, varav tre kvinnor på en svensk tillverkningsindustri och underlaget bestod av fyra gruppintervjuer, varav två med personal ledare och två med medarbetare. Resultatet visade att ledarbeteenden som upplevdes viktiga för att skapa hälsa och effektivitet var tydlighet, regelbundna medarbetarkontakter, lyssnande och personalvård. Organisatoriska förutsättningar som ansågs viktiga var personalgruppens storlek och tid för medarbetarkontakter.

Kunder som beter sig illa i kundmo?tet sta?ller till problem fo?r ba?de andra kunder och fo?r na?ringsidkare. Detta kan resultera i fo?rlorade inkomster, pa?verkan pa? andra kunder och att fo?retagets ansta?llda drabbas av ba?de psykisk och fysisk oha?lsa. Fra?n fo?retagens sida kra?vs en balansga?ng mellan att sa?tta upp gra?nser fo?r vad som inte a?r accepterat beteende och att fo?rso?ka tillfredssta?lla sina kunder fo?r att uppna? kundno?jdhet som leder till a?terkommande beso?k.

Att besöka hotell är ofta mycket trevligt. Om ett hotellbesök upplevs som trevligt eller inte beror till stor del på hur väl ledarna på hotellet lyckas att motivera personalen och i sin tur hur väl personalen bemöter gästen. Syftet med denna uppsats är att se hur man på Scandic Hotell arbetar för att upprätthålla en god service och se om ledare och personal har olika syn på ämnet. Jag har intervjuat tre stycken personer på tre olika nivåer. Undersökningsmetoden som jag använt mig av är kvalitativ metod, syftet med detta är att skapa en djupare förståelse för det jag studerar. Resultatet blev inte vad jag hade förväntat mig. Jag hade väntat mig mycket olikheter i deras syn. De personer som jag intervjuade hade väldigt lika syn. För att upprätthålla en genomgripande god servicekvalitet är det viktigt att ledarna lyckas skapa goda relationer till personalen dels genom kommunikation och dels genom att själva uppträda som goda rollmodeller. Alla respondenterna är överens om att rätt attityd, normer och värderingar måste delas av alla på hotellet för att servicekvaliteten ska vara god..

Den legitimerade sjuksköterskan innehar ett ledarskap över den patientnära omvårdnaden i både professionell och juridisk mening. Ett framgångsrikt ledarskap förutsätter ett visst förhållningssätt hos ledaren, vilket i sin tur kan komma att påverka omvårdnadsresultaten. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad som kännetecknar ett framgångsrikt ledarskap hos sjuksköterskan i den patientnära omvårdnaden. Studien genomfördes som en litteraturstudie där sex kvantitativa och sex kvalitativa resultatartiklar låg till grund för litteraturstudiens resultat. Resultatet visar att det fanns vissa kännetecken som bidrog till ett framgångsrikt ledarskap.

Antalet frivilliga ökar alltmer och därmed ställs det alltfler krav på frivilligledare/ledare inom ideella organisationer. Min förförståelse är att ledare inom ideella organisationer ska värna om de frivilliga, motivera, ?hålla lågan uppe? och stödja ?eldsjälarna?. Då det inte finns mycket skrivet om hur frivilligledare/ledare inom Röda Korset går tillväga för att leda frivilliga, är syftet med studien att belysa hur ledare inom en ideell organisation, Röda Korset, ?leder? de frivilliga som ingår i organisationen och hur ledarna ser på sitt ledarskap.

Genom en kvalitativ forskningsansats har det genomförts intervjuer med ledare på sju olika arbetsplatser i Sverige, avgränsade till olika kommuner i Stockholms län. Studien belyser hur ledare ser på en hälsobefrämjande arbetsplats med fokus på psykosociala frågor. Som teoretisk utgångspunkt har Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM) valts. Den innefattar människor känsla av meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Resultatet bekräftade att människor med en stark KASAM lättare tål påfrestningar i arbetslivet och att ett hälsobefrämjande ledarskap alltid är att föredra.

I en allt mer globaliserad värld är det nödvändigt att människor kan och har förmågan att jobba i andra länder och med medarbetare som har en annan kulturell bakgrund.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka egenskaper som krävts för ett interkulturellt ledarskap hos ledare som jobbat utomlands och vad de lärt sig av sina erfarenheter under den här tiden.Studien har haft en kvalitativ ansats där insamlingen av empirin har skett på ett av Sveriges största företag som nämns som "Koncernen" genom semistrukturerade intervjuer.Resultatet har visat att kommunikation spelar en mycket stor roll i detta avseende. Detta innefattar både verbal och icke-verbal kommunikation. Viktiga egenskaper hos interkulturella ledare är bl.a. förmågan att vara öppen och social. Samtliga intervjupersoner ansåg att vistelsen utomlands hade gjort att deras yrkesroll stärkts både i yrkeslivet och i det privata..