Inom området ledarskap studerade vi litteraturen för att få en uppfattning rörande begreppet ledare. Under genomgång påträffades även begreppet coach vilket väckte vårt intresse. Syftet med undersökningen blev att utreda innebörden i begreppen ledare respektive coach samt att jämföra och analysera dessa ur ett empiriskt och teoretiskt perspektiv. Metoden vi använde var kvalitativ och ledde till en djupgående forskning inom arbetslivets uppfattning om begreppen. Insamlingen av data gjordes i form av en kvalitativ enkätundersökning som sedan bearbetades i form av en tematisering.

Studien undersökte vilka ledarbeteenden och organisatoriska förutsättningar som upplevs vara viktiga för att ett ledarskap ska kunna skapa hälsa och effektivitet i en arbetsorganisation utifrån både ledare och medarbetarperspektiv. Metoden för studien bestod av gruppintervjuer. Deltagare var nio personal ledare, varav två kvinnor och tio medarbetare, varav tre kvinnor på en svensk tillverkningsindustri och underlaget bestod av fyra gruppintervjuer, varav två med personal ledare och två med medarbetare. Resultatet visade att ledarbeteenden som upplevdes viktiga för att skapa hälsa och effektivitet var tydlighet, regelbundna medarbetarkontakter, lyssnande och personalvård. Organisatoriska förutsättningar som ansågs viktiga var personalgruppens storlek och tid för medarbetarkontakter.

Syftet med studien är att få ökad kunskap om relationen mellan fotbollsspelare och fotbollsledare. Detta ska göras med följande frågeställningar: Vilken betydelse har spelar- och ledarrelationen för flickors och pojkars fotbollsspelande i åldrarna 13 och 16 år? - Hur ser spelar- och ledarrelationen ut? - Vilka krav ställer spelare på ledare? - Vilka krav ställer ledare på spelare? - Vilka värden har stor betydelse för spelare och ledare inom fotbollen? Det gjordes sammanlagt nitton intervjuer med flickor och pojkar mellan 13 och 16 år, och deras ledare i två breddföreningar i Helsingborg och Lund, i Skåne. Materialet analyseras utifrån teorier om människors samspel som symbolisk interaktion och utbytesteori. Ytterligare analyser görs utifrån Sport Enjoyment-modellen och utbildningsmålet som är ungdomars motiv till idrottsdeltagande.

Majoriteten av den arbetsföra befolkningen spenderar en stor del av sin tid på arbetsplatsen, vilket innebär att arbetsplatsen kan vara en bra arena för att nå ut med hälsofrämjande insatser till många individer. Hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen innefattar oftast insatser på individnivå som syftar till att förändra individers beteenden till det bättre, detta benämns ofta som friskvårdsarbete. Syftet med denna enkätstudie var att kartlägga eventuella skillnader i nuvarande och framtida friskvårdsarbete, samt eventuella skillnader i ledningens attityder till friskvårdsarbete mellan små och medelstora företag i Västmanland. Studien har genomförts med en kvantitativ metod där telefonenkäter använts som datainsamlingsinstrument. Totalt samlades svar in från 30 små och 30 medelstora företag.

Ledare påverkar många människor och om ledare är medvetna om sitt eget lärande kan det finnas större chans att de även är medvetna och öppna för andras lärande vilket i sin tur kan gynna hela organisationens framtid.Syftet med denna studie var att beskriva och analysera ledares uppfattning av sin utveckling i det dagliga arbetet, samt att diskutera möjligheter till förbättringar i förutsättningarna för ledares utveckling i vardagen. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ undersökning med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fyra ledare.Resultatet pekar på att ledarna har ett i huvudsak anpassningsinriktat lärande med vissa drag åt det utvecklingsinriktade hållet. Ett uttalat utbildningsbehov finns hos ledarna och ett mindre handlingsutrymme än vad som är önskvärt för ledarnas lärande och utveckling märks.I slutet av uppsatsen diskuteras förbättringar och förutsättningar för dessa ledares möjligheter till utveckling. Det finns förhoppningar om att ledarna kan utvidga sitt lärande genom att bland annat systematisera sina reflektioner i vardagen och planera sina erfarenhetsutbyten och i samband med det få mer utväxling av lärprocessen..

I dagens samhälle ser inte arbetsplatsernas sociala miljö likadan ut som förr, idag krävs det mer både utav anställda och arbetsgivare när det kommer till att se efter de sociala relationerna. Nyckeln till framgång inom många stora företag sägs vara kommunikation och samarbetsförmåga. Mycket ansvar läggs på den som leder gruppen med anställda och ett företags framgång hänger ofta ihop med hur en ledare styr sin personal. Dagens arbete skiljer sig från förr i tiden, idag krävs det att anställda och personalansvariga är mycket mer flexibla, har samarbetsförmåga och är motiverade att utföra sitt arbete. Syftet med denna studie är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv förstå relationen mellan ledare och grupp och belysa ledarens roll i sammanhanget.

Performance Management är en process som syftar till att säkerställa att alla inom en organisation arbetar i samma riktning. Detta uppnås genom att öka tydligheten kring organisationens strategiska mål samt koppla dessa till medarbetarens individuella mål. Vidare är det viktigt att kommunicera vad som förväntas av medarbetarna i termer av arbetsprestationer samt hur detta skall uppnås för att lyckas med uppdraget att minska gapet mellan medarbetares arbetsprestationer och ledningens ambitioner (Armstrong & Baron, 2005).Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka vilka erfarenheter ledare inom det multinationella telekom- och IT-företaget Logica har av att arbeta med Performance Management samt vilka delar av implementeringen som har varit lätta respektive svåra att genomföra. Vidare vill jag undersöka hur organisationen ytterligare kan förstärka arbetet med Performance Management-processen baserat på ovanstående.Den empiriska undersökningen har genomförts med kvalitativ metod i form av tre stycken fokusgruppintervjuer med ansatsen Experiential Focus Group. Som komplement till fokusgruppintervjuerna har analys av interna dokument som beskriver Performance Management-processen inom Logica, genomförts.Resultatet av undersökningen visar att ledarnas upplevelser av Performance Management-processen varierar beroende på vilken typ av arbetsgrupp man är ledare för.

Syftet med denna studie är att belysa föreställningar ochupplevelsen av manligt och kvinnligt ledarskap hos medarbetare och sedan undersöka påvilket sätt deras föreställningar och upplevelse reproducerar eller bryter mot genusstereotyperoch föreställningar om manligt och kvinnligt ledarskap.Vilka föreställningar om ledarskap har de? Vilka önskvärda ledaregenskaper beskriverde?Hur upplever de sina ledare? Vilka egenskaper tillskriver de sina ledare?Är föreställningarna och upplevelsen av ledarna genusstereotypa? Speglarmedarbetarnas beskrivningar förställningar och/ förväntningar av kvinnligt respektivemanligt ledarskap (i jämförelse med de i litteraturen beskrivna egenskaper) eller bryterde mot stereotyperna? Kvalitativ studie med intervjuer.Vår studie visar att föreställningen om hur en bra ledare skall vara avvikerfrån det i litteraturen beskrivna traditionellt manliga idealet. Det framkommer i studien att ettbra ledarskap kännetecknas av en blandning av både stereotypt manliga egenskaper ochstereotypt kvinnliga egenskaper, såsom tydlig, grupporienterad, lyhörd, aktiv och beslutsamsamt inge förtroende och kontroll. Dessa egenskaper upplevs som positiva hos de egnaledarna och frånvaron av dessa bra ledaregenskaper upplevs som dåligt ledarskap. Studienvisar också att upplevelsen av tre ledare i det stora hela reproducerar genusstereotypaföreställningar om genus, medan upplevelsen av en ledare bryter mot föreställningen omkvinnlighet.

Studien syftar till att, genom kvalitativa intervjuer, ta reda på hur lärare ser på sin egen roll som ledare, om och hur de skulle vilja förändra sitt ledarskap i det pedagogiska rummet. Studien visar att lärarna anser att ledarskapet inte bara består av ämneskompetens utan även av en mjukare kompetens som kan liknas vid karisma. Flera av lärarna menar att de har ämneskompetens men att de saknar karisma och detta verkar bero på att de främst ser sig själva som pedagoger och inte som ledare. I princip alla lärare i studien är intresserade av att utveckla sin egen kompetens och hitta nya vägar i sin undervisning och flera menar att detta kommer av sig själv med längre erfarenhet. De är inte så beredda på att inkludera eleverna i utvecklingen och utformningen av sin undervisning.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som enhetschefer och medarbetare tycker är utmärkande för ett bra ledarskap inom äldreomsorgen. Frågeställningar som vi använt oss av är följande: Hur uppfattar ovannämnda enhetschefen, som ledare eller chef? Vilka faktorer vill enhetschefer och medarbetare helst se hos en bra ledare/chef? Finns det någon skillnad i att vara en chef eller en ledare? För att få en ökad kunskap inom det valda ämnesområdet har vi använt oss av individuella intervjuer. Vi har totalt genomfört åtta intervjuer, varav fyra med enhetschefer och fyra med medarbetare. I bakgrunden beskrivs först hur ledarskapet inom kommunal äldreomsorg har förändrats från slutet av 1800-talet fram till nutid.

Antalet frivilliga ökar alltmer och därmed ställs det alltfler krav på frivilligledare/ledare inom ideella organisationer. Min förförståelse är att ledare inom ideella organisationer ska värna om de frivilliga, motivera, ?hålla lågan uppe? och stödja ?eldsjälarna?. Då det inte finns mycket skrivet om hur frivilligledare/ledare inom Röda Korset går tillväga för att leda frivilliga, är syftet med studien att belysa hur ledare inom en ideell organisation, Röda Korset, ?leder? de frivilliga som ingår i organisationen och hur ledarna ser på sitt ledarskap.

Globaliseringen och informationsrevolutionen har förändrat vår omvärld, såväl har även mycket ändrats för organisationer. Vi har gått från hierarkiska till platta organisationer med enheter som styr sig själva. Från regelstyrning till målstyrning, från fasta kontorstider till distansarbete och projekt. Idag är det allt vanligare att ledare är frånvarande från sin arbetsplats, och detta ställer nya krav på både medarbetarna och ledaren. Mycket ledarskapslitteratur understryker vikten av att en ledare är närvarande.

Huvudämne/tema: Samverkan mellan operativa chefer och deras medarbetare inom olika teknikområden på en produktutvecklingsavdelning.Bakgrund: Förändring av samhälle och arbetsliv har medverkat till att traditionella chefer i företagens organisationer har bytts ut till att vara operativa chefer. En operativ chef är en mellanchef som ansvarar för olika funktionella områden och som har till huvuduppgift att balansera ledningens krav mot förmågan hos medarbetarna1. En chefsroll som innefattar ett tvärfunktionellt resultat- och verksamhets ansvar för den egna enheten2. De operativa chefernas uppgift är att vara chef över en process som innebär många samtida krav och uppgifter, som samtidigt skall samspela med de övriga bitarna i verksamheten, det vill säga de övriga operativa chefernas ansvarsområden, samt många fler kringliggande verksamhetsområden. En chefsroll som kräver en hög grad av flexibilitet.

Studien syftar till att, genom kvalitativa intervjuer, ta reda på hur lärare ser på sin egen roll som ledare, om och hur de skulle vilja förändra sitt ledarskap i det pedagogiska rummet. Studien visar att lärarna anser att ledarskapet inte bara består av ämneskompetens utan även av en mjukare kompetens som kan liknas vid karisma. Flera av lärarna menar att de har ämneskompetens men att de saknar karisma och detta verkar bero på att de främst ser sig själva som pedagoger och inte som ledare. I princip alla lärare i studien är intresserade av att utveckla sin egen kompetens och hitta nya vägar i sin undervisning och flera menar att detta kommer av sig själv med längre erfarenhet. De är inte så beredda på att inkludera eleverna i utvecklingen och utformningen av sin undervisning.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att ?ka kunskapen kring corona-krisens och digitaliseringens p?verkan p? chefernas s?tt att leda och vara ledare p?. Det g?r vi genom att st?lla fr?gor till chefer i flera kommuner f?r att ?ka variationen i svaren. Fokuset i studien kommer att ligga p? chefers egna upplevelser och uppfattningar om deras ledarskap under pandemins kris och digitalisering. Teori: Det teoretiska ramverket utg?rs av definitioner av begreppen ledarskap och chefskap, f?r?ndring och f?r?ndringsarbete, kris och ledarskap i kris och digitalisering.