SAMMANFATTNINGBuksmärtor är en av de vanligaste orsakerna till att människor söker sjukvård. Historiskt sett har smärtlindring till patienter med buksmärta varit restriktiv. Otillräcklig smärtlindring kan bero på rädsla för att smärtlindrande läkemedel ska dölja viktiga kliniska tecken som kan Leda till diagnostiska svårigheter.Syfte: Att undersöka i vilken omfattning ambulanssjuksköterskan smärtlindrar patienter med buksmärta, i vilken utsträckning patienter smärtskattas samt om det föreligger någon skillnad mellan män och kvinnor när det gäller administrering av smärtlindrande läkemedel och omfattning av smärtskattning prehospitalt.Metod: En retrospektiv jämförande deskriptiv journalgranskning med kvantitativ ansats. Ett konsekutivt urval gjordes och sammanlagt granskades 200 journaler, varav 100 omfattade kvinnor och 100 omfattade män.Resultat: 21 % (n=42) av patienterna smärtlindrades. Det fanns ingen statistisk signifikans som visade att kvinnor och män smärtlindrades i olika omfattning.

Östersjön är idag ett utsatt område med många miljöproblem. Det är ett av världens största brackvattenområden som bildades vid den sista istiden. Saltvatten når endast Östersjön genom smala och grunda sund, vilket gör att dess omloppstid är mycket lång och tillförsel av nytt syrgasrikt vatten till bottnen kan vara sällsynt. De många geografiska delarna av Östersjön skiljer sig åt i salthalt, topografi och artdiversitet och påverkas således inte alltid på samma sätt av de miljöproblem som hotar brackvattnet. Ett av de största problemen i Östersjön är eutrofiering.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att övergrepp mot äldre i vårdsituationer sker dagligen. Övergrepp kan förekomma i olika former All vård bygger på en god vårdrelation. Detta är något som krävs speciellt i vård av äldre patienter eftersom de ofta är multisjuka och lider av någon form av demenssjukdom. Forskning visar att förhållandet mellan demens hos äldre och övergrepp är vanligt förekommande men sällan ett diagnostiserat tillstånd. Syfte: Syftet med undersökningen var att belysa faktorer som utifrån vårdarens perspektiv kan Leda till övergrepp mot äldre i vårdarbetet.

Hälso- och sjukvården är idag under stor förändring, driven av kraven på en mer gynnsam ekonomi och en högre effektivitet, där personalen samtidigt ska kunna bemöta förväntningar från en alltmer upplyst patient. När man lyfter fram kvalitetsfrågor kan vårdens brister och fördelar upptäckas vilket kan Leda till förbättringar och förändringar. Syftet med arbetet var att belysa problemområdet patienttillfredsställelse utifrån ett patientperspektiv. Genom att se vad som anses viktigt för patienten i en interpersonlig relation mellan sjuksköterska och patient kan blivande sjuksköterskor öka sin medvetenhet för problemområdet och utföra sitt arbete med en större professionalitet. En ökad patienttillfredsställelse kan Leda till en ökad kvalitet på hälso- och sjukvården.

Hendravirus är ett zoonotiskt virus som finns i Australien. Dess naturliga reservoar är fladdermöss. Fladdermössen kan föra över smitta till hästar och från hästar har man sett smittspridning till människor. Smittspridning från fladdermöss direkt till människa har inte observerats. Viruset upptäcktes första gången 1994.

Syftet med uppsatsen är att försöka determinera vilken effekt mer avancerade gameplaymoment i serious games har på inlärning. Bakgrunden går igenom nyckelbegreppen gameplay och varför mer avancerat gameplay kan Leda till mer effektiva lärospel tack vare förbättrat flow. Skriftspråket kanji förklaras kort och de problem som människor som försöker lära sig det ofta stöter på.En studie har utförts med hjälp av fyra olika spel med syftet att lära ut kanji. Tre av dessa spel har designats så att de endast skiljer sig i hur avancerat deras gameplay är. Dessa spel har testats mot varandra för att se om de var olika effektiva på att lära ut kanji.

Bakgrund: Patienter är ibland missnöjda i det vårdande mötet. Om inget görs för att förhindra lidandet som orsakas av vårdpersonal kan det Leda till att många patienter undviker att söka vård eller får ett dåligt förtroende för sjukvården. Syfte: Var att belysa patienters upplevelser av lidande orsakat av vårdpersonal. Metod: En systematisk litteraturstudie. Datainsamling gjordes i tre databaser, Cinahl, PubMed och Psycinfo.

En orsak till att skolors arbetsorganisationer byggs upp av grupper, ofta i form av arbetslag, kan vara att det finns en förväntan att detta skall Leda till skolutveckling. Med detta som grund har arbetet i sin första del strävat efter att utveckla ett analysinstrument i form av en metod för att tränga in i den övergripande frågeställningen om arbetsgruppers arbete i skolor kan sägas Leda till skolutveckling. Arbetet att utveckla ett analysinstrument har gjorts utifrån ett organisations- och institutionsperspektiv på skolan. I arbetets andra del ges exempel på hur det utvecklade analysinstrumentet tillämpats. Denna tillämpning, dvs.

Föreliggande uppsats är en fenomenologisk studie som syftar till att undersöka hur ett urval elever och föräldrar upplevt att beslutet kring ett extra år i skolan gått till, om de upplevt sig delaktiga, samt hur de anser att de extra året påverkat eleven ämnesmässigt, kamratmässigt och känslomässigt. Studien är genomförd via kvalitativa ostrukturerade intervjuer där totalt fyra elevers och två föräldrars livsberättelser fått ta form. Dessa livsberättelser har sedan analyserats narrativt med avsikt att finna svar på studiens frågeställningar samt även utifrån avsikt att finna underliggande framträdande teman. Studiens resultat visar att ett extra år i skolan kan vara lyckosamt om elever och föräldrar upplever sig delaktiga i beslutet, om eleven endast har svårt med ett eller ett fåtal ämnen i skolan samt om hela elevens sociala situation beaktas, inklusive kamratrelationer. Om eleven inte upplever sig varit delaktig i beslutet och om eleven dessutom har flera svårigheter i skolan tyder studien på att ett extra år i skolan kan vara negativt, och att det extra året då kan Leda till en negativ påverkan på självkänslan och kamratrelationer, något som i sin tur kan Leda till att eleven projicerar sin ilska och besvikelse på skola och lärare..

Bakgrund: Den 22 mars 2000 gick det ut ett pressmeddelande om att Wilh. Sonesson AB tecknat en avsiktsförklaring med Ronneby kommun om att köpa Soft Center i Ronneby. Frågeställning: Vilka är de empiriska data som rör affären? Hur ser aktörerna på affären? Vad innebär aktörernas föreställningar för affären? Syfte: Syftet är att utifrån våra frågeställningar belysa affären mellan Wilh. Sonesson och Ronneby kommun och därmed hjälpa affärens aktörer att inse vad som krävs för att affären skall bli lyckosam. Avgränsningar: Vi koncentrerar oss på det abstrakta innehållet i affären ge-nom att undersöka vilka föreställningar om affären de olika aktörerna har. Metod: I denna kvalitativa undersökning har vi genomfört intervjuer med personer från Wilh.

Syftet med denna studie är att ta reda på om situationsanpassat Ledarskap är ett bra sätt att Leda anställda på utifrån både Ledarens och medarbetarens perspektiv inom bemanningsbranschen och undersöka ifall det finns likheter och skillnader i Ledarskapet mellan företagen inom denna bransch. Studien är en kvalitativstudie baserad på två företag i bemanningsbranschen och avser att undersöka Ledarskapet mellan rekryteringscheferna samt rekryterarna. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer där en regionansvarig, tre rekryteringschefer samt fem rekryterare har intervjuats och svaren från intervjuerna har används som grund för resultatet. Resultatet blev att två av tre rekryteringschefer som intervjuats använder sig av situationsanpassat Ledarskap och företagen som studerats har utbildningar i situationsanpassat Ledarskapsteori2 men företagen skiljer sig lite i sitt Ledarskap i andra aspekter. Rekryterare i bemanningsbranscher är väldigt viktiga och en fel rekrytering kan kosta företagen mycket.

En orsak till att skolors arbetsorganisationer byggs upp av grupper, ofta i form av arbetslag, kan vara att det finns en förväntan att detta skall Leda till skolutveckling. Med detta som grund har arbetet i sin första del strävat efter att utveckla ett analysinstrument i form av en metod för att tränga in i den övergripande frågeställningen om arbetsgruppers arbete i skolor kan sägas Leda till skolutveckling. Arbetet att utveckla ett analysinstrument har gjorts utifrån ett organisations- och institutionsperspektiv på skolan. I arbetets andra del ges exempel på hur det utvecklade analysinstrumentet tillämpats. Denna tillämpning, dvs.

Syftet med denna uppsats är att undersöka ELAN-projektets enkätundersöknings trovärdighet, genom dess validitet, reliabilitet och generaliserbarhet. Vi har gjort en jämförande fallstudie där en verklig enkätundersökning jämförts med de teoretiska sätten att genomföra en undersökning. Studien är deskriptiv och med ett tvärvetenskapligt angreppssätt. ELAN-projektets enkätundersökning, Metodologiböcker såsom Bryman & Bell vänder sig mot små- och medelstora företag i 30 europeiska länder för att se om det finns behov av stöd för att öka exporten för dessa företag. De undersöker eventuella språksvårigheter samt kulturella skillnader som kan hindra uppkomsten av exportmöjligheter.

Bakgrund: Den vanligaste formen av självskadebeteende kallas för ytligt självskadande. Det innebär att personen skär eller rispar sig själv med ett vasst föremål. Sjuksköterskor och annan vårdpersonal bör uppmanas att tänka över sina egna värderingar och sedan införliva det i arbetet med personer som skadar sig själva. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser och attityder i omvårdnaden av personer med självskadebeteende. Metod: En litteraturstudie utfördes där 13 vetenskapliga artiklar inkluderades.

Uppsatsen undersöker hur enhetschefer och boendehandLedare beskriver de sociala kategoriseringarna: intellektuella funktionshinder, ålder och kön och vilka ramar dessa beskrivningar skapar för brukarna de arbetar med. Materialet samlades in genom fokusgruppsintervjuer med en enhetschefsgrupp och en boendehandLedargrupp, där de fick diskutera frågor som relaterade till uppsatsens frågeställningar. Enhetscheferna och boendehandLedarna visade att omgivningar skapas i det sociala samspelet mellan människor, där båda grupperna visade att förståelsen av begreppet nivå har väldigt stor påverkan på dem i arbetet med brukarna. Diskussionerna visade på att personer med intellektuella funktionshinder främst ses som individer med en nivå, där andra social kategoriseringsgrunder som kön och ålder inte får lika stor betydelse. Resultatet av detta kunde ses i det enhetscheferna uttryckte som en ?balansgång? i arbetet, där ideologier krockade med varandra och skapade ideologiska dilemman, vilket i förlängningen också ledde till ambivalens hos grupperna i hur de skulle bemöta brukarna.