Detta examensarbete inom lean produktion anpassar, tillämpar och utvecklar metoden för värdeflödeskartläggning på Siemens Industrial Turbomachinery AB:s tillverkning av mellanväggar. Företaget ser en ökad efterfrågan på ångturbiner, där mellanväggar är ingående komponenter. Produktionen av mellanväggar sker idag i funktionell verkstad där mellanväggen genomgår drygt 20 operationer. Värdeflödeskartläggningen ska presentera ett förbättrat produktionssystem för mellanväggar som kan möta den prognostiseradeefterfrågan.Metoden för värdeflödeskartläggning har sitt ursprung hos Toyota och bilindustrin. Examensarbetet utvecklar metoden för kundorderstyrd lågvolymproduktion och presenterar en metodhandbok för leanimplementatörer.

Då producerande företag ska göra genomgripande verksamhetsförändringar såsom implementera produktionssystemet lean, kan det vara svårt att på förhand veta förändringarnas effekter.  Lean innebär att ledtider kortas men nya arbetssätt och verktyg bidrar till att kostnaderna initialt ofta ökar i förändringsarbete, vilket kan utmynna i en skepticism mot det nya systemet hos de anställda. Med hjälp av verktyg som mäter effekterna av förändringarna skulle denna skepticism kunna mötas. För att erhålla ett helhetsperspektiv ses produktion helst ur ett flödesperspektiv och idag finns inget bra verktyg som analyserar produktionsflöden ur både ledtids- och kostnadsperspektiv. Därför syftar detta arbete till att ta fram en modell för beräkning av ledtider och kostnader i ett produktionsflöde på ett sätt som möjliggör förståelse från flera olika intressentgrupper. Detta uppnås dels genom att den som använder modellen (1) erhåller en övergripande förståelse för flödets uppbyggnad och allokalisering av dess ledtider och kostnader samt (2) kan använda modellen för att analysera olika framtida scenarier vilka ligger till grund för förändringsarbetet.

Då producerande företag ska göra genomgripande verksamhetsförändringar såsom implementera produktionssystemet lean, kan det vara svårt att på förhand veta förändringarnas effekter.  Lean innebär att ledtider kortas men nya arbetssätt och verktyg bidrar till att kostnaderna initialt ofta ökar i förändringsarbete, vilket kan utmynna i en skepticism mot det nya systemet hos de anställda. Med hjälp av verktyg som mäter effekterna av förändringarna skulle denna skepticism kunna mötas. För att erhålla ett helhetsperspektiv ses produktion helst ur ett flödesperspektiv och idag finns inget bra verktyg som analyserar produktionsflöden ur både ledtids- och kostnadsperspektiv. Därför syftar detta arbete till att ta fram en modell för beräkning av ledtider och kostnader i ett produktionsflöde på ett sätt som möjliggör förståelse från flera olika intressentgrupper. Detta uppnås dels genom att den som använder modellen (1) erhåller en övergripande förståelse för flödets uppbyggnad och allokalisering av dess ledtider och kostnader samt (2) kan använda modellen för att analysera olika framtida scenarier vilka ligger till grund för förändringsarbetet.

Syfte med examensarbetet är att få kunskap om och förståelse för barns upplevelser ochkontakt med sina frihetsberövade föräldrar, samt hur samverkan sker mellan kriminalvårdenoch frivilliga organisationer för att främja kontakten. Våra frågeställningar är hur barnupplever att ha frihetsberövade föräldrar, hur barns kontakt sker med frihetsberövade föräldrarsamt hur samverkan sker mellan frivilliga organisationer och kriminalvården för att främjakontakten mellan barn och deras frihetsberövade föräldrar. Vår metod i studien är kvalitativdå vi gjort en litteraturgenomgång och kompletterat med en mindre intervjustudie via telefonsamt tagit del av information från kriminalvården via e-post. Vår teoretiska utgångspunkt föratt analysera studiens resultat är samverkansteori. Vårt resultat pekar på att det finnssamverkan mellan frivilliga organisationer och kriminalvården i syfte att främja barns kontaktmed frihetsberövade föräldrar i liten skala.

Sedan avregleringen av den offentliga arbetsförmedlingens monopol har bemanningsföretagen fått en allt viktigare roll på den svenska marknaden. Vår uppsats diskuterar det relativt nya sättet för organisationer att sköta sina personalbehov, genom att anlita ett bemanningsföretag. Vi har undersökt vilka för- och nackdelar som finns när organisationer anlitar ett bemanningsföretag samt vilka för- och nackdelar det finns för individer att arbeta för ett bemanningsföretag. Vi tar även upp bemanningsföretagens historia och hur deras framtid ser ut samt tänkbara hot. Intervjuer har genomförts med personer som har eller har haft ledande positioner inom bemanningsbranschen.

Fackliga organisationer har allt svårare att rekrytera personer under 30 år och i åldersgruppen anställda mellan 16-24 år är enbart 38 procent som är fackligt organiserade. Denna studie inriktas därav på att undersöka hur fackliga organisationer arbetar med att rekrytera personer under 30 år. Datainsamlingen sker genom intervjuer av sex fackliga organisationer samt en organisation som består av ett samarbete mellan tre fackliga organisationer. Intervjuerna inspirerades av tidigare forskning samt teoretiska utgångspunkter och utifrån det redovisas resultatet utifrån fyra teman. Det första temat handlar om hur viktiga målgruppen personer under 30 år är för de fackliga organisationerna.

Omvärlden ändras snabbt, vilket sätter press på moderna organisationer. Organisationer kan därför använda sig av Business Intelligence (BI) till att fatta bra och effektiva beslut. Enligt författare till litteratur, skribenter på Internettidningar, och debattörer på Internet, kan det dock vara skillnad på hur BI används i små och stora organisationer, då dessa inte har samma förutsättningar till BI användande (Chang, 2009).Vid påbörjandet av denna studie var det oklart hur SME och stora organisationer använder BI, samt på vilket sätt BI användande i SME och stora organisationer skiljde sig, och vad denna skillnad bestod av. Det fanns alltså kunskapsbrist inom detta område inom BI. För att berika ämnet BI med ny kunskap gjordes därför en studie där BI användandet i SME och stora organisationer beskrevs, samt redogjordes det för de skillnader som upptäcktes mellan BI användandet i SME och stora organisationer.

Omvärlden ändras snabbt, vilket sätter press på moderna organisationer. Organisationer kan därför använda sig av Business Intelligence (BI) till att fatta bra och effektiva beslut. Enligt författare till litteratur, skribenter på Internettidningar, och debattörer på Internet, kan det dock vara skillnad på hur BI används i små och stora organisationer, då dessa inte har samma förutsättningar till BI användande (Chang, 2009).Vid påbörjandet av denna studie var det oklart hur SME och stora organisationer använder BI, samt på vilket sätt BI användande i SME och stora organisationer skiljde sig, och vad denna skillnad bestod av. Det fanns alltså kunskapsbrist inom detta område inom BI. För att berika ämnet BI med ny kunskap gjordes därför en studie där BI användandet i SME och stora organisationer beskrevs, samt redogjordes det för de skillnader som upptäcktes mellan BI användandet i SME och stora organisationer.

Då producerande företag ska göra genomgripande verksamhetsförändringar såsom implementera produktionssystemet lean, kan det vara svårt att på förhand veta förändringarnas effekter.  Lean innebär att ledtider kortas men nya arbetssätt och verktyg bidrar till att kostnaderna initialt ofta ökar i förändringsarbete, vilket kan utmynna i en skepticism mot det nya systemet hos de anställda. Med hjälp av verktyg som mäter effekterna av förändringarna skulle denna skepticism kunna mötas. För att erhålla ett helhetsperspektiv ses produktion helst ur ett flödesperspektiv och idag finns inget bra verktyg som analyserar produktionsflöden ur både ledtids- och kostnadsperspektiv. Därför syftar detta arbete till att ta fram en modell för beräkning av ledtider och kostnader i ett produktionsflöde på ett sätt som möjliggör förståelse från flera olika intressentgrupper. Detta uppnås dels genom att den som använder modellen (1) erhåller en övergripande förståelse för flödets uppbyggnad och allokalisering av dess ledtider och kostnader samt (2) kan använda modellen för att analysera olika framtida scenarier vilka ligger till grund för förändringsarbetet.

Små och medelstora organisationer finner sig ofta vara aktörer på en mycket konkurrensutsatt marknad där det är avgörande att uppnå ständiga förbättringar för att förbli konkurrenskraftig. Six Sigma (även känt som Sex Sigma) är en mycket populär metod för processförbättring, med hög framgångsgrad, hos stora organisationer. Denna uppsats och examensarbete försöker utvärdera huruvida små och medelstora organisationer kan anamma Six Sigma. I strävan att utvärdera detta utfördes ett Six Sigma processförbättringsprojekt vid Ecolean AB i Helsingborg, Sverige. Fynden i denna studie antyder att Six Sigma kan anammas av små och medelstora organisationer.

Denna uppsats behandlar ämnet budgetslack i offentliga organisationer. Budgetslack är ett problem i många organisationer och är därför intressant att studera. Utgångspunkten för detta arbete har varit sju faktorer som enligt teorin har betydelse för förekomsten av budgetslack. De faktorerna består dels av orsakande faktorer och dels av åtgärdande faktorer. De orsakande faktorerna är enligt teorin hård budgetstyrning, minskad informationsbehandling, informationsasymmetri, handlande i eget intresse och deltagande i budgetförhandlingen.

Uppgiften som låg till grund för denna uppsats, var att ge förslag på produktivitetshöjande åtgärder på Electrolux Distriparts godsmottagning. Vår avsikt var att tillämpa delar av Toyotas produktionssystem på den befintliga processen. Detta resulterade i en serie förslag som, om de tillämpas, drastiskt kommer höja produktiviteten i den aktuella processen..

Denna studie är en kvalitativ flerfallsstudie som utreder hur beroendeförhållandet kan ta sig i uttryck mellan ideella organisationer inom den sociala sektorn och kommunen med hjälp av resursberoendeteori. Studien baseras på dokument och fyra semistrukturerade intervjuer medrepresentanter som är ansvariga för de ideella organisationernas stödjande verksamheter för missbrukare. Studies resultat visar att det finns ett beroende av ekonomiska resurser från kommunen men att detta beroende inte leder till att de ideella organisationernas självständighet går förlorad..

Då producerande företag ska göra genomgripande verksamhetsförändringar såsom implementera produktionssystemet lean, kan det vara svårt att på förhand veta förändringarnas effekter.  Lean innebär att ledtider kortas men nya arbetssätt och verktyg bidrar till att kostnaderna initialt ofta ökar i förändringsarbete, vilket kan utmynna i en skepticism mot det nya systemet hos de anställda. Med hjälp av verktyg som mäter effekterna av förändringarna skulle denna skepticism kunna mötas. För att erhålla ett helhetsperspektiv ses produktion helst ur ett flödesperspektiv och idag finns inget bra verktyg som analyserar produktionsflöden ur både ledtids- och kostnadsperspektiv. Därför syftar detta arbete till att ta fram en modell för beräkning av ledtider och kostnader i ett produktionsflöde på ett sätt som möjliggör förståelse från flera olika intressentgrupper. Detta uppnås dels genom att den som använder modellen (1) erhåller en övergripande förståelse för flödets uppbyggnad och allokalisering av dess ledtider och kostnader samt (2) kan använda modellen för att analysera olika framtida scenarier vilka ligger till grund för förändringsarbetet.

Införande av webbaserad självbetjäning i organisationer anses vara till nytta för både organisationen och dess kunder. Genom att använda kanalen Internet är det möjligt att tillhandahålla den webbaserade självbetjäningen. Med denna undersökning har vi velat visa hur organisationer kan uppnå önskade effekter i användarnas arbetsuppgifter när webbaserad självbetjäning införs och används. Detta har vi gjort genom att ta reda på vilka förväntningar organisationerna haft på införandet samt att ta reda på vilka förändringar som uppstått efter införandet. För att ta reda på förväntningar och förändringar som uppstått vid införandet, har vi valt att undersöka organisationernas planering och på vilket sätt tjänsten påverkat organisationens arbetssätt efter införandet.