Introduktion: Arbetsmiljö och hälsa är viktigt och längre uppmärksammade på arbetsmarknaden, inte minst inom den offentliga sektorn som landstinget. Inom området har ett nytt tänk, för att mäta och följa upp hälsofrämjande effekter och följa upp dem, börjat användas och studeras. Hälsobokslut är ett nytt begrepp som börjat få fotfäste. Tidigare forskningsresultat bevisar att ett synliggörande av sambandet mellan hälsa och ekonomi är centralt för att minska ohälsotalen.Tillämpligheten av hälsobokslut testades genom ett förbättringsarbete på två vårdenheter.Syfte: Syftet med denna studie var att klarlägga möjligheteroch svårighetervid införande av hälsobokslut (HB) inom sjukvården samt nyttan av HB. Studien vägleddes av följande frågeställningar: -Hur ser chefer inom vården på hälsofrämjande projekt och hur följer de upp resultatet av dem?  -Vilken nytta får cheferna av hälsobokslutet? -Hur stödjer hälsobokslutet utvärderingen av hälsofrämjande insatser?Metod: Studien har en interaktiv forskningsansats med kvalitativa och kvantitativa data.

Bakgrund: I Sverige är landstinget enligt hälso- och sjukvårdslagen skyldig att upprätta habiliteringsplaner över beslutade insatser för personer med funktionshinder. Planen är ett viktigt instrument inom habiliteringen för att möjliggöra en jämlik delaktig vård samt inflytande i behandling för personer med funktionshinder. Syftet och målen med insatserna ska framgå av planen, som tas fram i samverkan med personen med funktionshinder.Syfte: Syftet med undersökningen var att beskriva personalens uppfattningar och erfarenheter av arbetet med att upprätta och följa upp habiliteringsplaner samt hur habiliteringsplaner används i det dagliga arbetet med personer med funktionshinder.Metod: Designen är en beskrivande studie med en kvalitativ ansats. Totalt analyserades 16 intervjuer med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen utmynnade i fyra kategorier och 14 subkategorier. Informanterna beskrev att det upplevdes som svårt att formulera mål och utvärderingsbara mål som var meningsfulla över tid.

Projekt som arbetsform blir allt vanligare i offentlig verksamhet. Medarbetare påverkas olika av att fler uppgifter utförs i projektarbetsform samt att de får andra roller i projekten. Förändringsarbete innebär ofta en större arbetsbörda för projektdeltagarna vilket kan skapa stress och frustration hos både individen och gruppen. Syftet med studien är att undersöka hur deltagare i interna förändringsprojekt inom offentlig verksamhet upplever stress och motivation under sin tid som projektdeltagare. Interna förändringsprojekt innebär någon form av förändring och utveckling av den befintliga verksamheten.

Bakgrund: Enligt en undersökning gjord av Livsmedelsverket beräknas tjugo procent av Sveriges barn i dagsläget vara överviktiga eller lida av fetma. Orsaker till detta sägs vara bland annat ändrade levnadsvanor som exempelvis mindre fysisk aktivitet och mindre hälsosam mat. Övervikt ses i normala fall av samhället som ett problem och på senare tid har allt fler samhällsaktörer börjat uppmärksamma frågan. Kravet från samhället ökar på att bland annat företagen skall ta sitt sociala ansvar och hörsamma samt agera för en samhällsförbättring med syfte att komma tillrätta med överviktsproblemet. Något som dock inte har fått lika mycket utrymme i debatten om socialt ansvar i samband med övervikt är hur den offentliga sektorn agerar i denna situation.Syfte: Utgör statens, kommunens, landstingets och skolans nuvarande agerande var för sig ett socialt ansvartagande med syfte att skapa de bästa förutsättningarna för en grundskolelev att komma tillrätta med sin övervikt? Skapar dessutom de fyra parternas gemensamma sociala ansvarstagande tillräckligt med förutsättningar för att grundskoleleven skall komma tillrätta med sin övervikt?Tillvägagångssätt: Resultatet baseras på en intervjuundersökning med representanter för landsting, kommuner och skolor i Östergötlands län, närmare bestämt i kommunerna Linköping och Mjölby.

Syftet med studien är i första hand att göra en undersökning av Piteåpolitikern F. A.(Fredrik Anshelm) Bäckströms livshistoria, med familje- och arbetsliv åren 1866-1935 samt hur han kombinerade dessa. Resultatet från den empiriska undersökningen analyseras och kopplas därefter samman med utvalda teorier omfattande politikers karriärtyp, karriärväg, ideologisk förankring, yrkesroll samt livsform. Den teoretiska forskningsansatsen är hermeneutisk. Källmaterialet utgörs av dokument samt berättande källor.

Dagens förändrande värld skapar nya förutsättningar för våra organisationer, dess struktur och uppbyggnad, vilket ställer krav på anpassning av chefskapet/ledarskapet. Ledarskap är ett frekvent diskuterat ämne där nya trender kontinuerligt sätts i fokus. Idag finns det delade ledarskapet som ett alternativ till det traditionella ledarskapet och det är ett fenomen som blir allt mer förekommande inom organisationer. Det delade ledarskapet innebär att två eller flera delar på samma chefsposition. En organisation som implementerat detta är Södertäljepsykiatrin där ett unikt samarbete mellan de två huvudmännen, landstinget och kommunen, arbetar i avsikt att skapa en helhetssyn för patienten.

Samtliga av Norrbottens vårdcentraler har länge haft problem i form av underbemanning av läkare. Landstinget har mött det problemet genom att använda sig av bemanningsföretagsanställda stafettläkare. Vårdcentralernas beroende av stafettläkare skildrades i denna studie ur arbetsgruppens perspektiv. Inom socialpsykologin finns ett flertal modeller för hur bland annat arbetsgrupper fungerar, utvecklas och påverkas. Faktorer som kontinuitet, målinriktning och ledarskap är alla begrepp som kan sägas påverka grupperna.

Världens energipriser har ökat drastiskt sedan 1970-talet. Detta skapar incitament för investeringar för att sänka sina energikostnader, vilket det satsas på inom industri-, transport- och bebyggelsesektorn.Karlstad Centralsjukhus är inget undantag gällande dessa investeringar och med en lokalyta motsvarande 26 fotbollsplaner med aktivitet dygnen runt förbrukas här stora mängder energi, om inte annat bara för att värma och kyla sjukhuset till ett behagligt klimat. För tillfället sker ombyggnationer över hela sjukhuset för att minska dess energianvändning. Efter ombyggnationer som färdigställdes september 2010 ändrades sjukhusets energiproduktion. Det installerades då sex värmepumpar, två kopplade mot sjukhusets kylsystem för återvinna värme och fyra stycken mot 81 nya borrhål och Klarälven, som rinner förbi sjukhuset.

SammanfattningKommunernas befogenheter styrs av ett antal regler som finns författade i Kommunallagen (1991:900) (KL) 2 kap. Reglerna i KL 2 kap. är ett resultat av den praxis som Regeringsrätten (RegR) utarbetat under många är vad gäller den kommunala kompetensen.Som huvudregel gäller att kommunerna inte har tillträde till det egentliga näringslivets område. Dock har RegR tillerkänt kommunerna rätt att allmänt främja näringslivet. Sedan KL från 1991 infördes finns det uttryckligen stadgat att kommuner och landsting får genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen eller landstinget, i 2:8 st.

SammanfattningKommunernas befogenheter styrs av ett antal regler som finns författade i Kommunallagen (1991:900) (KL) 2 kap. Reglerna i KL 2 kap. är ett resultat av den praxis som Regeringsrätten (RegR) utarbetat under många är vad gäller den kommunala kompetensen.Som huvudregel gäller att kommunerna inte har tillträde till det egentliga näringslivets område. Dock har RegR tillerkänt kommunerna rätt att allmänt främja näringslivet. Sedan KL från 1991 infördes finns det uttryckligen stadgat att kommuner och landsting får genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen eller landstinget, i 2:8 st.

Målet för detta examensarbete är att ta fram ett förslag till interiörlayout för vägambulanser.Landstinget Västernorrland (LVN) ville ha ett layoutförslag som skulle användas för att kommunicera sinakrav på inredningen till ambulansen producenterna under sin inköpsprocess.Utforma ambulansinteriörer är en komplex process eftersom det så många faktorer att ta hänsyn till. Dethandlar inte bara om att ta den utrustning som finns och placera det där det finns utrymme kvar i kabinen.Man måste börja med användaren i fokus och de uppgifter som skall utföras i ambulansmiljön.Sedan handlar om hur dessa uppgifter utförs.Olika individer har olika arbetssätt och därmed kommer de att använda samma utrustning på olika sätt!Med andra ord är det svårt att hitta designlösningar som passar 100% av arbetssätten samtidigt som manskall använda samma utrustning. Ett första steg är att börja med de medicinska arbetsprocesserna ochbestämma hur de ska utföras. Det kommer att möjliggöra standardisering även andra delar av ambulansinteriören.Detta är ett arbete som fortfarande pågår. Just nu finns det till exempel inga bestämmelser inom ambulanssjukvårdeni Västernorrland för var och hur utrustning skall positioneras.En annan stor utmaning i detta projekt har varit fordonet.

Dagens teknik är i allmänhet avancerad och med en ständig utveckling går vi mot ännu mer avancerade system. Detta gäller inte minst inom sjukvården. Detta medför även att riskerna ökar och att nya risker skapas. För att förhindra olyckor görs riskanalyser av de tekniska systemen, vilka identifierar eventuella riskkällor och dess konsekvenser innan möjliga skadehändelser inträffar. Vad är en risk? Definitionen av en risk är kombinationen av en slumpmässig händelse med negativa konsekvenser för människors hälsa, liv eller miljö samt sannolikheten för denna händelse.