Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. 41 % av kvinnorna och 39% av männen avled till följd av hjärt-kärlsjukdomar år 2011. Då ambulanspersonalen ofta har begränsad tid på sig att etablera kontakt och skapa sig en helhetsbild över patientens tillstånd, vilket är viktigt för att säkerställa en god behandling, kan kravet på effektivitet bli en stressfaktor. För att minska stressen kan det vara bra att utgå från en strukturerad bedömning av patientens tillstånd och där en god anamnes är ett viktigt redskap. Det finns utarbetade instrument för detta,däribland anamnestagande enligt Advanced Medical Life Support®-konceptet(AMLS).

ABSTRAKTVår uppsats behandlar hur ekonomin fördelas inom hushållet, där kvinnor inte verkar ha lika mycket som män att säga till om vad gäller ekonomin. Vidare har kvinnor heller inte lika stor tillgång till pengar inom familjen, främst vad gäller pengar för deras eget bruk. Vi tänker oss således en koppling mellan inkomst och hushållsarbete. Det vi avser undersöka är vem som lägger ner mest tid på hushållsarbete och hur inkomsten kan påverka denna fördelning, om den har någon påverkan. Med samhällsutvecklingen har kvinnan kommit ut på arbetsmarknaden i allt större utsträckning än tidigare, men många av de typiska ?kvinnosysslorna? finns fortfarande kvar.

Bröstcancer drabbar dagligen ungefär 20 kvinnor i Sverige. Det är därför viktigt att se till att processen som dessa kvinnor och deras anhöriga genomgår fungerar väl och att upplevelsen är så bra som den kan vara under dessa omständigheter. Föreliggande projekt har genom ett tjänstedesignperspektiv undersökt hur bröstcancerprocessen upplevs av patienter. Detta med hjälp av intervjuer av både patienter och administratör inom bröstcancerprocessen. Dessa ledde fram till s.k.

Bakgrund: Från det att hälso- sjukvårdlagen antogs i Sverige år 1982 har patientsäkerheten varit en aktuell och omdiskuterad fråga. En viktig del i arbetet för ökad patientsäkerhet är att vårdpersonalen rapporterar avvikelser. Inom sjukvården finns det alltid en risk för att misstag begås på grund av interaktionen mellan olika system och faktorer, samt på grund av komplexiteten i själva vårdandet. Forskning har kunnat visa att återkoppling är ett centralt element i förbättrandet av patientsäkerheten. Det har visat sig att vårdpersonal lär sig genom egna och andras misstag och därmed har risken minskat för att samma misstag skall upprepas.Syfte: Syftet med studien var att belysa situationer där sjuksköterskan varit inblandad i avvikande händelser av allvarlig art.Metod: Datamaterialet består av händelseanalyser som genomförts av det aktuella landstinget.

Bakgrund: Smärta från rörelseorganen ligger bakom många sjukskrivningar. För att stärka den medicinska rehabiliteringen gjorde Socialdepartementet en överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting 2008; Rehabgarantin. Den insats som skulle få prestationsersättning var multimodal rehabilitering. I Landstinget Dalarna har man startat multimodala team med resurser från Rehabgarantin i primärvården. Denna uppsats beskriver ett sådant teams uppbyggnad och faktorer som personal uppfattar som viktiga för teamets uppbyggnad och arbete.Syfte: Syftet med förändringsarbetet är att patienter med långvarig värk ska få ett snabbt och adekvat omhändertagande av ett team som har kunskaper och erfarenhet av att jobba tillsammans.Studiefrågor: Vilka effekter för patienterna kan kopplas till ansatsen att skapa multimodal rehabilitering på en primärvårdspraktik? Vilka faktorer, upplever personal på vårdcentralen, har påver-kat skapandet av ett smärtteam på vårdcentralen?Metod: En blandad studie med flera metoder för datainsamling.

Bakgrund: Smärta från rörelseorganen ligger bakom många sjukskrivningar. För att stärka den medicinska rehabiliteringen gjorde Socialdepartementet en överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting 2008; Rehabgarantin. Den insats som skulle få prestationsersättning var multimodal rehabilitering. I Landstinget Dalarna har man startat multimodala team med resurser från Rehabgarantin i primärvården. Denna uppsats beskriver ett sådant teams uppbyggnad och faktorer som personal uppfattar som viktiga för teamets uppbyggnad och arbete.Syfte: Syftet med förändringsarbetet är att patienter med långvarig värk ska få ett snabbt och adekvat omhändertagande av ett team som har kunskaper och erfarenhet av att jobba tillsammans.Studiefrågor: Vilka effekter för patienterna kan kopplas till ansatsen att skapa multimodal rehabilitering på en primärvårdspraktik? Vilka faktorer, upplever personal på vårdcentralen, har påverkat skapandet av ett smärtteam på vårdcentralen?Metod: En blandad studie med flera metoder för datainsamling.

Informationssäkerhet är ett område som kommit att sättas alltmer i fokus hos organisationer. Tidigare har främst tekniska lösningar för att skydda viktig information fått uppmärksamhet, det är först på senare tid som informationssäkerhet har börjat uppfattas som ett komplext område som innefattar såväl tekniska, som organisatoriska och mänskliga faktorer. För att eftersträva en god informationssäkerhet inom organisationen bör ett grundligt arbete läggas på att utveckla informationssäkerhetspolicys och säkerhetsansvariga måste kontinuerligt utbilda och skapa medvetenhet hos anställda kring vilka hot som finns mot organisationen ifall informationssäkerhetsbestämmelser inte efterlevs.Huvudsyftet i föreliggande studie har varit att undersöka vilka faktorer som styr anställdas efterlevnad av informationssäkerhetspolicys. Ytterligare delsyfte har varit att undersöka hur den faktiska efterlevnaden av informationssäkerhetsbestämmelser avspeglar sig inom två vårdverksamheter i Landstinget i Östergötland. För att uppfylla studiens syfte har fallstudier genomförts där såväl observationer som intervjuer med personal legat till grund för datainsamlingen.Resultatet visar att säkerhetsmedvetandet och efterlevnaden av säkerhetsbestämmelser inom de undersökta organisationerna är tämligen god, men det finns skillnader i graden av efterlevnad.

I december 2006 fick Produktionsköket på Sundsvalls Sjukhus ta emot Arbetsmiljöpriset för bästa arbetsplats i Landstinget Västernorrland. Åren dessförinnan var köket nominerat och hade vid några tillfällen också kommit till final.Ett produktionskök är på många sätt en belastande arbetsmiljö.Buller, hala golv och tunga lyft har kännetecknat arbetet i många storkök.Många som arbetar i dessa kök är lågutbildade kvinnor, som saknar den muskelkraft som skulle behövas för att tillfredsställande klara arbetet. Deras möjligheter att få ett annat, mindre belastande arbete, är också små.Flera undersökningar har visat på arbetsmiljöproblem i kök. Bland personalen i produktionsköket på Sundsvalls sjukhus gjordes en enkätundersökning avseende arbetsmiljön 2003. Denna s k Fria-enkät, visade på en mängd arbetsmiljöproblem.Flera förändringar genomfördes och 2006 fick köket motta Västernorrlands landstings arbetsmiljöpris för bästa arbetsmiljö.Vilka faktorer hade betydelse för den förbättrade arbetsmiljön?Var känslan av ökad trivsel bestående?Hur upplevdes kraven som ställdes på de anställda?Hade man rimlig kontroll över arbetet?Syftet med denna deskriptiva studie var att få svar på dessa frågor.Den undersökta gruppen bestod av kökets anställda, 30 personer.

SammanfattningSyftet med undersökningen i vår uppsats var att se hur generationsväxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation och se hur en organisation hanterar de stora pensionsavgångarna som kommer att ske inom de närmaste åren.Idén till att skriva om och att undersöka hur generationsväxling och kompetensöverföring fungerar i praktiken fick vi när vi var på en inspirationsföreläsning inför C-uppsatsskrivandet. Hanne Randle som är forskningsledare för ett projekt som kallas Kom Inn! var där under föreläsningen och berättade om projektet. Kom Inn! är ett utvecklingsarbete angående strategisk kompetensförsörjning och hon berättade att det fanns möjlighet att skriva uppsatsen inom ramen för det här utvecklingsarbetet.Vi har koncentrerat teoriavsnittet kring tre olika begrepp, det första är lärande och inom lärande har vi tagit upp allt från lärande organisationen till olika typer av lärbehov och perspektiv på lärande. Det andra begreppet är kompetensutveckling och vad det finns för effekter och vinster med att kompetensutveckla och det tredje begreppet är kunskap och då vi har tagit upp grunderna i vad kunskap är och vi har även skrivit om den så kallade tysta kunskapen.För att kunna få svar på vår fundering angående hur generationsväxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation så har vi ställt oss frågorna:? Hur fungerar generationsväxlingen/kompetensöverföringen i praktiken?? Hur ser de anställda på kompetensutveckling?? Varför och i vilket syfte bedrivs kompetensutveckling?För att kunna få svar på våra frågeställningar så har vi gjort intervjuer med anställda på operationsavdelningarna på Landstinget i Värmland.

Bakgrund: Smärta från rörelseorganen ligger bakom många sjukskrivningar. För att stärka den medicinska rehabiliteringen gjorde Socialdepartementet en överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting 2008; Rehabgarantin. Den insats som skulle få prestationsersättning var multimodal rehabilitering. I Landstinget Dalarna har man startat multimodala team med resurser från Rehabgarantin i primärvården. Denna uppsats beskriver ett sådant teams uppbyggnad och faktorer som personal uppfattar som viktiga för teamets uppbyggnad och arbete.Syfte: Syftet med förändringsarbetet är att patienter med långvarig värk ska få ett snabbt och adekvat omhändertagande av ett team som har kunskaper och erfarenhet av att jobba tillsammans.Studiefrågor: Vilka effekter för patienterna kan kopplas till ansatsen att skapa multimodal rehabilitering på en primärvårdspraktik? Vilka faktorer, upplever personal på vårdcentralen, har påver-kat skapandet av ett smärtteam på vårdcentralen?Metod: En blandad studie med flera metoder för datainsamling.

SammanfattningSyftet med undersökningen i vår uppsats var att se hur generationsväxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation och se hur en organisation hanterar de stora pensionsavgångarna som kommer att ske inom de närmaste åren.Idén till att skriva om och att undersöka hur generationsväxling och kompetensöverföring fungerar i praktiken fick vi när vi var på en inspirationsföreläsning inför C-uppsatsskrivandet. Hanne Randle som är forskningsledare för ett projekt som kallas Kom Inn! var där under föreläsningen och berättade om projektet. Kom Inn! är ett utvecklingsarbete angående strategisk kompetensförsörjning och hon berättade att det fanns möjlighet att skriva uppsatsen inom ramen för det här utvecklingsarbetet.Vi har koncentrerat teoriavsnittet kring tre olika begrepp, det första är lärande och inom lärande har vi tagit upp allt från lärande organisationen till olika typer av lärbehov och perspektiv på lärande. Det andra begreppet är kompetensutveckling och vad det finns för effekter och vinster med att kompetensutveckla och det tredje begreppet är kunskap och då vi har tagit upp grunderna i vad kunskap är och vi har även skrivit om den så kallade tysta kunskapen.För att kunna få svar på vår fundering angående hur generationsväxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation så har vi ställt oss frågorna:? Hur fungerar generationsväxlingen/kompetensöverföringen i praktiken?? Hur ser de anställda på kompetensutveckling?? Varför och i vilket syfte bedrivs kompetensutveckling?För att kunna få svar på våra frågeställningar så har vi gjort intervjuer med anställda på operationsavdelningarna på Landstinget i Värmland.

Inledning: Uppsatsen handlar om intern styrning inom hälso- och sjukvården, närmare bestämt av vårdcentraler med olika huvudmannaskap. Det är viktigt att undersöka hur styrningen och organisering är uppbyggd eftersom resurserna som finns tillgängliga bör användas på bästa sätt för att kunna ge en effektiv och kvalitativ vård för alla patienter. Detta då kostnadsökningar sker vilket leder till att effektiviseringar krävs.Frågeställning: 1. Hur används finansiell och icke-finansiell information för intern styrning av offentligt och privat ägda vårdcentraler i Landsting Kronoberg?2.

SammanfattningSyftet med undersökningen i vår uppsats var att se hur generationsväxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation och se hur en organisation hanterar de stora pensionsavgångarna som kommer att ske inom de närmaste åren.Idén till att skriva om och att undersöka hur generationsväxling och kompetensöverföring fungerar i praktiken fick vi när vi var på en inspirationsföreläsning inför C-uppsatsskrivandet. Hanne Randle som är forskningsledare för ett projekt som kallas Kom Inn! var där under föreläsningen och berättade om projektet. Kom Inn! är ett utvecklingsarbete angående strategisk kompetensförsörjning och hon berättade att det fanns möjlighet att skriva uppsatsen inom ramen för det här utvecklingsarbetet.Vi har koncentrerat teoriavsnittet kring tre olika begrepp, det första är lärande och inom lärande har vi tagit upp allt från lärande organisationen till olika typer av lärbehov och perspektiv på lärande. Det andra begreppet är kompetensutveckling och vad det finns för effekter och vinster med att kompetensutveckla och det tredje begreppet är kunskap och då vi har tagit upp grunderna i vad kunskap är och vi har även skrivit om den så kallade tysta kunskapen.För att kunna få svar på vår fundering angående hur generationsväxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation så har vi ställt oss frågorna:? Hur fungerar generationsväxlingen/kompetensöverföringen i praktiken?? Hur ser de anställda på kompetensutveckling?? Varför och i vilket syfte bedrivs kompetensutveckling?För att kunna få svar på våra frågeställningar så har vi gjort intervjuer med anställda på operationsavdelningarna på Landstinget i Värmland.

Informationssäkerhet är ett område som kommit att sättas alltmer i fokus hos organisationer. Tidigare har främst tekniska lösningar för att skydda viktig information fått uppmärksamhet, det är först på senare tid som informationssäkerhet har börjat uppfattas som ett komplext område som innefattar såväl tekniska, som organisatoriska och mänskliga faktorer. För att eftersträva en god informationssäkerhet inom organisationen bör ett grundligt arbete läggas på att utveckla informationssäkerhetspolicys och säkerhetsansvariga måste kontinuerligt utbilda och skapa medvetenhet hos anställda kring vilka hot som finns mot organisationen ifall informationssäkerhetsbestämmelser inte efterlevs.Huvudsyftet i föreliggande studie har varit att undersöka vilka faktorer som styr anställdas efterlevnad av informationssäkerhetspolicys. Ytterligare delsyfte har varit att undersöka hur den faktiska efterlevnaden av informationssäkerhetsbestämmelser avspeglar sig inom två vårdverksamheter i Landstinget i Östergötland. För att uppfylla studiens syfte har fallstudier genomförts där såväl observationer som intervjuer med personal legat till grund för datainsamlingen.Resultatet visar att säkerhetsmedvetandet och efterlevnaden av säkerhetsbestämmelser inom de undersökta organisationerna är tämligen god, men det finns skillnader i graden av efterlevnad.

En demenssjukdom kan ha flera orsaker och risken att drabbas av denna sjukdom ökar med åldern. Typiska tecken på demenssjukdom är att minnet och den intellektuella förmågan hos en person gradvis och stadigvarande försämras. Behandlingen är inriktad på att ge den som fått en demenssjukdom ett så bra liv som möjligt och att bromsa sjukdomens utveckling. För den anhöriga kan det vara svårt att acceptera att den närstående drabbas av demenssjukdom och det blir en förlust som kan orsaka sorg, allt eftersom den närståendes sjukdom fortskrider och personligheten förändras. Syftet med studien var att undersöka vilket stöd som kommunen och landstinget kunde erbjuda till människor som drabbats av en demenssjukdom i åldersgruppen 65 ? 75 år, samt omfattningen av respektive huvudmans utformning av anhörigstöd.